Många anser det fel att låta Conor McGregor ”hoppa före i kön” och möta lättviktsmästaren Eddie Alvarez. Men om man verkligen tänker efter har irländaren gjort nog för att förtjäna chansen på alla sätt och vis.
HETAST JUST NU
Efter en längre tid av rykten och spekulationer stod det under gårdagen klart att fjäderviktsmästaren Conor McGregor utmanar Eddie Alvarez om lättviktsbältet på New York-galan UFC 205. Detta trots att UFC:s vd Dana White tidigare uppgett att titelchansen skulle gå till dagestaniern Khabib Nurmagomedov, som är rankad etta i divisionen.
Naturligtvis har beslutet följts av ihärdiga diskussioner om huruvida det är rätt eller fel. Medan ena sidan jublar har vi som vanligt den andra sidan som beklagar sig över att UFC ”inte längre är en sport” och att organisationen bara premierar de matcher som är mest lönsamma, rent ekonomiskt.
Men även om jag själv är en av dem som knappt kan vänta tills ”The Eagle” får möjligheten att ta bältet, så känns det också som att man färgas för mycket i frågan just på grund av hans obesegrade matchfacit. Nollan i förlustkolumnen åt sidan – varför skulle han vara mer förtjänt i detta nu?
Nurmagomedov är en imponerande fighter och en växande stjärna. Han har vunnit samtliga av karriärens 23 matcher, varav de flesta varit hyfsat ensidiga. Själv har jag följt honom noga sedan UFC-debuten och jag är faktiskt rätt säker på att han kommer ta titeln från vem som helst så fort han väl får chansen.
Med det sagt har McGregor i dagsläget gjort tillräckligt för att inte bara få denna match på grund av sitt namn, utan även för att han är berättigad till den rent sportsligt på flera sätt.
Många klagar jämt och ständigt på hur sällan svenskarna Alexander Gustafsson och Magnus Cedenblad går match, men glöm då inte att dagestaniern har varit mer inaktiv än bådadera. Visst förtjänade han chansen när han fullständigt dominerade Rafael dos Anjos – men det var snart två och ett halvt år sedan, varefter vi endast sett honom i en match mot nykomlingen Darrell Horcher.
Under samma period har McGregor gått hela sju matcher. Han har plöjt igenom fjädervikten och besegrade senast nummer 4-rankade lättviktaren Nate Diaz i ett legendariskt femronderskrig. Visst förlorade han mot Diaz dessförinnan och visst har han åkt på nederlag tidigare, men han är den som dyker upp och han är den som sätter allt på spel gång på gång.
Även om Nurmagomedov är obesegrad har han inte riskerat sitt ståtliga matchfacit i närheten av lika frekvent, och inte heller mot samma nivå av motstånd om man ser till helheten liksom deras respektive senaste framträdanden.
Han har haft oflyt, åkt på diverse skador och tajmingen har varit dålig. ”This is the fight game”. Faktum kvarstår att han, svart på vitt, inte är tillräckligt aktuell just nu för att folk hellre skulle se honom än McGregor.
Nu toppas en historisk gala av en historisk huvudmatch, McGregor får tillbaka chansen som han skulle ha fått tidigare i år och Nurmagomedov kan passa på att påminna världen om varför han förtjänar nästa titelchans – genom att vinna mot Michael Johnson först.
Helt perfekt ju.
Foto: Brandon Magnus/Zuffa LLC/Zuffa LLC via Getty Images