För att utröna frågeställningen kommer här en gedigen genomgång av de respektive galorna med tonvikt på UFC 126.
UFC 100
UFC 100 skulle bli ett episkt kort. Det största och fetaste i mannaminne och världens största MMA-sida, Sherdog (9,5 miljoner unika besökare i månaden), ansåg också att galan var den bästa 2009. Nu, två år senare är det dags för UFC 126 och det känns nästan som att det här kortet kan bli minst lika bra som UFC 100.
UFC 100 lyckades leverera och det var det som gjorde galan såpass bra. Shannon Gugerty och Tom Lawlor lyckades med varsin giljotin i de två respektive första matcherna på underkortet. Dong Hyun Kim vann sen övertygande på enhälligt domslut över TJ Grant. Även Jim Miller vann på enhälligt domslut och det mot Mac Danzig. Jon Jones klev sen in, också det på underkortet, och gjorde saken ”lätt” för sig mot Jake O’Brien genom att sänka in en modifierad giljotin som gav honom vinsten i andra ronden.
UFC 100 hade också besök av två veteraner i matchen mellan Coleman och Bonnar. Coleman vann med siffrorna 29-28 av alla domare. Det hade blivit dags för det episka huvudkortet och öppningsmatchen stod mellan Akiyama och Belcher. Som ni kanske minns så vann Akiyama matchen på ett delat domslut även om en domare såg alla ronder gå till honom.
Vidare mötte Dan Henderson den av många hatade engelsmannen Michael Bisping som cirklade åt fel håll och blev tokknockad. Bilderna av Bisping knockad basunerades ut över hela världen.
Sen bjöd UFC på inte mindre än två titelmatcher och den första stod mellan GSP och Thiago Alves. GSP dominerade en frustrerad Alves som inte ens kom nära. Domarna gav alla fem ronder till GSP och en domare gav även GSP en rond till honom med siffrorna 10-8.
Huvudmatchen mellan Brock Lesnar och Frank Mir tog slut i andra ronden då Lesnar slog ut Mir relativt enkelt. Brock Lesnar såg ut som ett odjur.
Efter huvudmatchen gick Jon Fitch en match mot Paulo Thiago. Det är ytterst sällan UFC missar tidsschemat, men det hände på UFC 100 och det var därför matchen fick gå efter huvudmatchen. Jon Fitch vann mot Paulo Thiago, men den sistnämnda gav motstånd och lyckades vinna en rond enligt två domare.
UFC 100 hade allting. Den hade förväntningarna, hypen, mästare, en knockout som hette duga, flera submissions. Den hade också kriget mellan Akiyama vs. Belcher.
UFC 126
Nu är det dags för UFC 126 och frågan är om den här galan verkligen kan leva upp till den nivån UFC 100 nådde? Låt oss gå igenom match för match:
Mike Pierce vs. Kenny Robertson
På underkortet möter den tuffe Mike Pierce (11-3) den lovande Kenny Robertson (10-0). Pierce går sin femte match i UFC och i den organisationen har han bara åkt på en förlust och det mot Jon Fitch på enhälligt domslut. Tidigare i karriären har han förlorat mot Nathan Coy som senast slogs på Strikeforce: Diaz vs. Cyborg där Coy förlorade mot Nate Moore. Pierce har också en förlust, hans andra match, mot Mark Munoz på enhälligt domslut precis som med förlusten mot Coy.
Pierce motståndare Kenny Robertson har fightats på Cage Rage en hel del men senast vann han mot John Kolosci (keylock) på Bellator 25. Robertson är en gammal brottare, men det är också Pierce vars förluster kommit mot killar med bra bas. Oddsmakarna tror stenhårt på inhopparen Pierce och Kenny Robertson gillar situationen. Han säger till Prommanow att han inte är nervös och han har förberett sig med hjälp av Chris Lytle och Nick Thompson.
Matchen kommer, på pappret, innebära ett krig eller möjligen ett avslut. En seg och avvaktande historia låter inte alls troligt. Bra matchup.
Kyle Kingsbury vs. Ricardo Romero
Nästa match på underkortet står mellan Kyle Kingsbury (9-2) och Ricardo Romero (11-1). Det här är kanske den minst hypade matchen på kortet och det är inte svårt att förstå varför. Oddsen säger att de två herrarna är rätt likvärdiga, men med Kingsbury som en liten favorit.
Kingsbury kommer från två vinster i UFC, men det har varit via enhälligt och delat domslut. Inte heller mot några direkta namn. Han slog sist Jared Hamman på enhälligt domslut, ja ni vet han som Alexander knockade efter 41 sekunder.
Romero slog sist Seth Petruzelli på UFC 116 i somras och det är hans enda tidigare match i UFC. Romeros ända förlust kom via DQ 2008 då han fotbollssparkade sin motståndare som var på backen.
Matchen mellan Kingsbury och Romero är något av en ”sleeper”. Dvs. att den kan innebära nästan vad som helst. Svårt att hypa en sån match, men Romero känns tuffare. Återstår att se.
Ruediger gav Lauzon en tårta och passade på att jinxa matchen på samma gång
Paul Taylor vs. Gabe Ruediger
Underkortet fortsätter med en match mellan Paul Taylor (10-6) vs. Gabe Ruediger (17-6). Paul Taylor är en herre som uppenbarligen UFC gillar för det är inte många som gjort så dåligt ifrån sig rent resultatmässigt som honom och fortfarande slåss i organisationen. Han är nu total 3-5 i UFC och han kommer till matchen mot Ruediger med två förluster i häcken.
Ruediger är mest känd för att han åkte ut ur TUF5-huset efter det att han inte fixade vikten och käkade glasstårta. Han har slagits två gånger tidigare i UFC och det var 2006 då han förlorade mot Melvin Guillard som vann på KO genom ett kroppsslag. Han åkte då ut ur UFC och under 2007-2008 vann han en match och förlorade två. Men det var väckarklockan han behövde för efter det vann Ruediger sex matcher i rad vilket gjorde att han fick ett nytt försök i UFC. Han mötte Joe Lauzon som vann på armbar efter två minuter i första ronden. Det var också Ruedigers senaste match.
Med andra ord kan man lugnt säga att det här är en match i de lägre skikten av UFC. Ruediger har ett svart bälte i BJJ och Paul Taylor gillar att slåss stående. Klassisk matchup med andra ord. Paul Taylor är favorit enligt oddsmakarna och det är nästan lite svårt att förstå. Men å andra sidan har ju Ruediger verkligen inte övertygat i UFC. Om dock Ruediger får ihop sitt ”skit” så ska han strypa ut Taylor. På Pappret är inte det här världens bästa match, men då båda killarna har många öppningar och offrar sig mycket kan det bli antingen knock/TKO eller sub åt endera hållet.
Norifumi ”Kid” Yamamoto vs. Demetrious Johnson
Sen kommer facebookmatchen mellan Norifumi ”Kid” Yamamoto (18-3) som möter Demetrious Johnson (8-1). Innan Joe Warren slog Kid 2009 tror jag att han hade varit en närmst enorm favorit till att vinna mot Johnson, men nu är han bara en svag favorit kring 1,75.
Kid gick två matcher 2009, mot Warren och Masanori Kanehara. Mot Joe Warren förlorade Kid på enhälligt domslut och mot Kanehara på enhälligt. 2010 gick Kid ner till Bantamvikt och knockade Federico Lopez efter 1:41 i första ronden på Dream 14. Kid gick en match i K-1 2009 och han blev då knockad av Jae hee Cheon. Tyvärr känns det lite som att Kids bästa tid är bakom honom. Men vi får se om han kan bevisa motsatsen eller ej nu i UFC?
Demetrious Johnson är en gammal brottare som vunnit 5 av sina 8 vinster via subs. Han har slagits tre gånger i WEC hans enda förlust kom mot supertuffe Brad Pickett. Sina senaste två matcher i WEC var vinster. Johnson har egentligen allting att vinna i den här matchen och snacket går att han blivit inkallad för att förlora. Men han lär försöka göra allting i sin makt att vinna mot den japanska superstjärnan Kid. Joe Rogan har sagt att Johnson borde fightas i flugvikt om nu den vikten fanns representerad (i WEC/UFC). Johnson visade bra kickboxning mot Pickett, men kunde inte stå emot den kraft som kom emot honom och blev nedtagen gång efter annan.
Matchen har viss hype på grund av Kid och den kommer ses av många på Facebook vilket är smart.
På Spike TV
Michihiro Omigawa vs. Chad Mendes
Michihiro Omigawa (12-8-1) återvänder till UFC igen och möter Chad Mendes (9-0). Omigawa är en grym Judoka som när han prövade lyckan i UFC sist uppenbarligen var för tunn och liten. Han förlorade båda sina matcher mot Thiago Tavares och Matt Wiman på enhälliga domslut. Han gick sen ner till fjädervikt och fightades i organisationen DEEP. Men även i den viktklassen torskade han och det mot Chan Sung Jung på enhälligt domslut. Omigawa gick en match sen i en annan Japansk organisation och det mot Shintaro Ishiwatari som slutade oavgjort.
Omigawa hade därmed ett record på 5-7-1 då han i mars 2009 gick in i Sengokus fjäderviktturnering där han mötte LC Davis. Oddsmakarna såg Davis som storfavorit då han varit dominant och hade ett record på 13-1. Omigawa visade dock att han var att räkna med i den nya viktklassen och vann övertygande på enhälligt domslut. LC Davis gick sen till WEC där han vann tre matcher i rad och en av vinsterna var mot Diego Nunes som ju senast slog Mike Brown.
Omigawa var i ”zonen” och han slog Nam Phan i andra rundan av turneringen och sen också, vilket förvånade MÅNGA, Marlon Sandro. För den som inte känner till Sandro så gick han in mot Omigawa med ett record på 14-0. Han verkade nästan oslagbar i viktklassen, men Omigawa lyckades med nöd och näppe vinna ett delat domslut.
I finalen, samma kväll som han fightats en superhård match mot Sandro, skulle han möta Hatsu Hioki. Hioki kunde dock inte ställa upp och istället fick Kanehara kliva in. Kanehara hade alltså tidigare under kvällen just fått stryk av Hioki. Kanehara vann finalen mot Omigawa på delat domslut. Omigawa mötte i nästkommande match Hatsu Hioki för att köra den ”riktiga” finalen en gång för alla. Även den matchen gick till delat domslut och den matchen vann Omigawa.
Äntligen hade Omigawa fått ett ok record igen, vilket han senast hade när han var 4-4, som innebar lika många vinster som förluster (8-8). Omigawa har sedan dess vunnit fyra matcher till och i sina två senaste matcher 2010 har han lyckats bruka sin judo föredömligt.
Chad Mendes har aldrig förlorat i sin tre år långa karriär. I WEC har han vunnit fyra matcher i rad och han är en grym brottare. På pappret har han det som krävs för att kunna rida ut ett vinnande domslut mot Omigawa, i alla fall som Omigawa var förr. Men kanske är Mendes något av en LC Davis?
Matchen handlar mycket om ifall Omigawa kan stå emot Mendes superba brottning eller ej. Matchen är intressant! Oddsmakarna har inte kollat på Omigawas matcher i Japan speciellt noga, men tror ändå att Mendes brottning avgör matchen rätt enkelt. Därför har dom satt Mendes som storfavorit (1,28 ca) och Omigawa spelas till 3,50 gånger pengarna. Omigawa har gång på gång visat att han kan vinna mot bra BJJ-killar men när det gäller bra brottare har han haft problem. Men att räkna bort Omigawa här känns galet.
Donald ”Cowboy” Cerrone vs. Paul Kelly
Kvällens sista match på underkortet står mellan Donald ”Cowboy” Cerrone (13-3) vs. Paul Kelly (11-3). Herrarna behöver ingen vidare introduktion. Cerrone har vunnit 11 av sina 13 vinster via subs. Paul Kelly är i grunden en striker som förlorat mot strikern Marcus Davis genom en giljotin. Cerrone är rättvist en favorit enligt oddsmakarna och det känns naturligt.
Matchen känns skapad för att bjuda på en submission av Cerrone. Men Paul Kelly ska man aldrig räkna bort, men det blir svårt för honom. Två av Cerrones tre förluster har kommit mot Ben Henderson och det är knappast något att skämmas över.
Huvudkortet
Miguel Torres (38-3) vs. Antonio Banuelos (18-6)
Miguel är storfavorit och Banuelos står i 4,00 gånger pengarna. Torres är grym, han äger. Ja, jag håller med de som säger så men vi ska också vara ärliga och säga att han faktiskt förlorat två av sina senaste tre fighter. Mot jäkligt bra motstånd förvisso, men Banuelos är stabil.
Känns hur man än vrider och vänder på det är som att det är en match skapad för att hypa Torres i UFC. Men den som räknar bort Banuelos helt kan bli förvånad. Den här matchen kan få någon bonus, utan tvekan.
Jon Jones (11-1) vs. Ryan Bader (12-0)
Den här matchen behöver man inte snacka om mer egentligen. Alla vet hur grym Jon Jones varit i sina matcher och hur stabil och trygg Bader varit med sin brottning som bas. Bader har länge varit underskattad men hur man än vrider och vänder på det hela är han rankad femma i världen i lätt tungvikt. Detta enligt Fightmatrix som bygger sin ranking på vem som slagit vem.
Jon Jones är troligen lågt rankad med sin plats 15, men det har också att göra med att han inte slagit lika hårt motstånd samt att han enligt statistiken också förlorade mot Matt Hamill (som är rankad 14) vilket ju förvisso Jon Jones gjorde, men han dominerade ju fram tills diskningen.
Ryan Bader till 3,50 gånger pengarna är inget dåligt odds alls! Jon Jones är dock ett tåg som kör över de flesta. Han kan mycket väl köra över Bader också.
Frågan är egentligen hur mycket man tror på hypen och Jon Jones förmåga gentemot, även, bättre motstånd. Nu är det dags för Jones att gå upp till den absoluta eliten. En vinst över Bader skulle innebära en ranking bland de tio främsta i världen för Jones. Men innan du satsar huset på Jon Jones så titta lite på vilka han slagit först. Han har vunnit över bra killar, men ingen i den absoluta eliten. Nu är det upp till bevis. Med andra ord en match som har alla ingredienser för att skapa förväntningar och spänning!
Jake Ellenberger (23-5) vs. Carlos Eduardo Rocha (9-0)
Det här uppfattas nog lite som en ”mellanmatch” för många på det här kortet, men det rör sig om två riktigt tuffa killar där Ellenberger legat på gränsen hela tiden att slå igenom ordentligt. Han förlorade på delat domslut mot Carlos Condit och har sedan dess vunnit över Mike Pyle och John Howard på TKO. Totalt har faktiskt Ellenberger vunnit 15 matcher på KO/TKO, fem på subs och tre bara via domslut.
Carlos Eduardo Rocha såg jag slåss i Tyskland på UFC 122 och det var hans senaste match. Han hade då ett fantastiskt stöd av den tyska publiken trots det faktum att han är född i Brasilien (han bor dock i Hamburg). Hans record talar för sig självt och det faktum att han vunnit 8 matcher på subs är också rätt talande. Hans motståndare har dock aldrig varit i närheten av Ellenbergers nivå. Chris McCray i all ära, men Ellenberger är ett riktigt stort kliv uppåt.
Oddsmakarna har koll och har satt Rocha till 3,40 och Ellenberger till 1,40.
Livsfarligt att räkna borta Carlos helt!
Mycket pekar på att Ellenberger vinner tidigt på TKO, men Rocha var ganska illa ute mot McCray och lyckades vinna på en snygg kneebar. Ellenberger gillar GnP, men kanske borde försöka hålla matchen stående. Vinner Rocha, mot oddsen, den här matchen kommer han förvåna många. Ingenting är omöjligt dock och ska han vinna så är det på en submission. Matchen lär knappast gå hela vägen och ut.
Forrest Griffin (17-6) vs. Rich Franklin (28-5)
Forrest har varit borta ett år, Rich har vunnit varannan match sen januari 2009. Matchen sätter upp två tidigare mästare och två killar som är väldigt lika mot varandra. Forrest Griffin är underdog (2,37) och Franklin är halvstark favorit (1,57).
Man behöver inte snacka så mycket om matchen. Alla vet att det här är en match mellan två riktiga favoriter bland fansen. Två jättelika namn som gör upp om vem som ämnar hålla sig aktuell i toppen. Ingen försvinner från UFC om den torskar och matchen kan mycket väl bli ett krig, men också gå hela vägen ut. Det ena behöver inte utesluta det andra.
Anderson Silva (27-4) vs. Vitor Belfort (19-8)
Sen Andersons förlust mot Ryo Chonan har han vunnit femton matcher och den ända bläckplumpen i protokollet är en match mot Okami där han blev diskad. Anderson såg dödlig ut mot Sonnen och möter nu en tidigare träningspolare han dock nu gått ut och sagt att han aldrig varit vän med.
Vitor Belfort slåss om bältet i en viktklass han knappt fightats i tidigare. Han har fightats som mellanviktare, men då i Pride och de hade ingen lätt tungvikt. Han har också mött Matt Lindland och Terry Martin i mellanvikt i Affliction 2008 respektive 2009. Med andra ord var det två år sedan Belfort slogs i 185 lbs och nu går han upp mot sitt tuffaste motstånd i den viktlassen. Belfort är tillbaka i sin gamla skepnad, dock lättare, det syns tydligt. 2004-2006 var dåliga år för Vitor, både personligen men också inom MMA. Under dom åren gick Belfort 2-5 med två förluster mot Overeem bland annat. Sin senaste förlust kom i slutet av hans dåliga period. Han förlorade då mot Dan Henderson och det visade sig efter matchen att Vitor dopat sig. Ett halvår senare var Belfort tillbaka, 2007, och sedan dess har han vunnit och vunnit.
Nu har Belfort en win streak på fem matcher. Det låter förstås lite då det är på fyra års tid och ja det är lite matcher. Vitor har varit skadad en del, men när han väl går match går det bra. Fyra knockouter på fem matcher är ju inte helt dåligt direkt.
Anderson Silva är storfavorit (1,30) och Vitor ligger just nu på 3,25 gånger pengarna.
Slutsats
UFC 100 hade nog lite vassare, på pappret, underkort, men med tanke på Kid så höjs hypen lite. Även Donald Cerrone inmarsch och Omigawas återkomst känns spännande och är lovande. Underkortet var nog ändå fetare på pappret till UFC 100. Sen hur matcherna dock blir sen är dock något annat. Jag tror underkortet på UFC 126 kommer mäta sig med UFC 100s underkort .
Huvudkortet är helt klart jämbördigt mellan de två galorna anser jag. Visst hade UFC 100 två matcher om bälten men det kändes redan innan den galan som att en match mellan GSP och Alves knappast skulle bli speciellt bra. Nu kanske en del tror att det är en efterkonstruktion och hävdar att ju Alves hoppat in ett knä i nyllet på Hughes och mejat sönder Karo Parisyan med knän och slag samt vunnit över tre fighter innan det också på KO/TKO innan han mötte GSP. Ja, jag förstår ett sådant argument, men då glömmer man bort matchen innan den mot GSP nämligen den mot Koscheck. Alves vann på enhälligt domslut men gav en tydlig bild också av hur GSP skulle göra för att vinna och hur svårt Alves skulle ha för att dominera mot en mer dominant GSP.
Huvudmatcherna på UFC 100 och UFC 126 ser jag som likvärdiga. Frank Mir var underdog med all rätt i den matchen och det kändes aldrig speciellt spännande. Men det var en stor match, precis som den mellan Anderson och Belfort. Jon Jones slogs på både UFC 100 och nu på UFC 126, men hans match nu är på huvudkortet och mot klart bättre motstånd.
Jag tycker slutligen att galorna är likvärdiga och med tanke på att Sherdog som sagt ansåg UFC 100 vara årets gala 2009 känns det som att lördagens gala kan bli galet bra!