Galan som Gud glömde är här och trots skador från höger och vänster har UFC lyckats skrapa ihop en hygglig gala med ett ”main event” som är både relevant och välmatchat. En vad gäller övriga fajter, på pappret, ganska lättippad gala med en hel del endimensionella boxare som borde åka på stryk. Och så här kommer det att gå:
Rashad Evans vs. Thiago Silva
En fajt mellan två killar som båda tillhör den yppersta eliten inom UFC och som, med undantag för respektive förlust mot Machida, har en tendens att dominera sina motståndare. Detta är också två fajters som har något att bevisa; för de vill gärna gå en titelfajt så snart som möjligt.
Evans är den av de två som har flest vapen i och med sin överlägsna brottning och snabbhet. Silva har kraft i nävarna och är hänsynslös när han får lukt på blod men mot riktigt bra kontringsfajters kan det nästan vara en nackdel. Att gå rakt på mot Rashad kommer att göra ont, men jag har svårt att tänka mig att Silva ändrat hela sitt sätt att fajtas inför den här matchen. Precis som för en viss Yxmördare, är ju aggressiviteten och oräddheten helt avgörande för Silvas framgång. Om Silva trots allt skulle vinna boxningsmatchen kan Rashad ta ned fajten på marken och vinna ett beslut där.
Med Greg ”Yoda” Jackson i ringhörnan kommer Evans att ha en strategi som utnyttjar hela hans arsenal och som Silva kommer att få svårt att hantera. Sockret är med en seger på god väg tillbaka till det åtråvärda bältet.
Evans via bröstvårtsnyp
Dustin Hazelett vs. Paul Daley
En ganska enkel fajt att bena upp. På marken vinner Hazelett och stående vinner Daley. Daley har ett klart styrkeövertag men i övrigt är det inget som talar för att han kommer överleva mer än trettio sekunder på marken. Så det hela handlar alltså om vem som kan diktera var fajten utspelar sig.
Det som avgör till Hazeletts fördel är hans förmåga att få ned folk på marken, hur spelar ingen roll bara det blir gjort. Hazelett har visat upp en liknande ”självhatande” personlighet som gjorde Griffin så populär och kan nog komma att bli en relativt populär fajter om han fortsätter sin korståg för BJJ:n. Ett första viktigt steg är att knyta dubbelknut med britten.
BJJ är en skön konst.
Joe Lauzon vs. Sam Stout
En match som kan analyseras på ungefär samma sätt som Hazelett/Daley-fajten. Stout kommer att vilja förbli stående medan Lauzon kommer använda hela sin arsenal för att få ned fajten på marken. Och precis som Hazelett är J-Lau riktigt kreativ då det gäller att få ned motståndare till hans värld. Stout lever inte riktigt upp till sitt smeknamn utan behöver oftast nöta ned sin motståndare med slag och under den tiden kommer Lauzon att ha fått ned svenskdödaren på marken och brutit en arm eller två.
J-Lau vinner och inser att ”Creepy” är ett bättre smeknamn.
Jim Miller vs. Duane Ludwig
”Bang” Ludwig har inte mycket att hämta i UFC, och mot en av de mer allsidiga killarna i lättviktsdivisionen kommer det bli god natt ganska snabbt. Miller har brottningen som krävs för att ta ned Ludwig och ground and pounda honom till sörja. Ludvig har boxningen men inte mycket mer och jag menar som sagt att detta blir mark-killarnas kväll.
Hit the road Ludwig.
Junior Dos Santos vs. Gilbert Yvel
Pride-veteranen och bråkmakaren Yvel får nu chansen i UFC efter att Gonzaga drabbats av 108-förbannelsen. Mot sig har han en av tungviktsdivisionens mest lovande och hårdslående fajters: Dos Santos. Det här kommer bli ett ”stand up war” som det brukar heta.
Yvel är en habil fajter men förlorar oftast när han möter någon A-fajter, exempelvis Barnett. Dos Santos har visserligen inte alls samma erfarenhet som Yvel men just nu är klar favorit i den här fajten. Dos Santos har snabbheten och träffsäkerheten på sin sida medan Yvel i det skedet av sin karriär mer satsar på det där enda knock-outslaget. Dos Santos är en smartare och bättre fajter än Yvel och kommer att vinna det här redan i första ronden.
Dos Santos KO 2:45 round 1
