My phone rings, I pick up.
They say: ”Chael, your testosterone level is too high”.
And I say: ”well, how high is it?”
They say: ”0.7?.
Well, I say: ”well what’s normal?”
And they say: ”0.6?.
I say: ”One TENTH? You’re telling me that I’m one tenth higher than the average man? Re-test that, you must have caught me on a low day!”
That’s what I told them, I told them to feast their eyes, and fantasize! I offer no apology! That is testosterone, ladies and gentlemen! And on top of that… what do you mean higher than the norm? Who are you comparing me to? The pink t-shirt ear-ring wearing guy I just fought? Well of course…”
They said: ”But Mr. Sonnen, what are you telling us?”
I said: ”Isn’t it obvious what I’m telling you? Chael Sonnen is too God damn macho for the standardized testing procedures of the California State Control Board.”
Chael Sonnen förklarar här vad som ”hände” efter matchen mot Anderson Silva vid UFC Fightclub Q&A vid UFC 133.
Testosteronnivåer alltså. Fuskande. Hur kan det kontrolleras? Går det ens att kontrollera?
Det går kanske att, lite cyniskt, säga att det har funnits fuskare så länge det har funnits såväl tävlingar som lekar. Mitt största fuskminne är när jag fuskade (genom att gömma kort under låret SÅ KLART) när jag och mina vänner spelade Chicago för länge sedan. Det var ett så otroligt tråkigt evighetsspel, så då är det lika bra att vinna så snabbt som möjligt, så att vi kan göra något annat. Eller?
När man ställer mitt harmlösa kortspelsfuskande (OBS! vi spelade inte om pengar, då hade det inte varit okej, så klart) i proportion till de som fuskar sig fram i kampsportsvärlden så framstår jag själv som en mycket god person som absolut kommer att hamna i himmelriket (om det nu finns något sådant). Det är inte bara det att de fuskar för att tjäna pengar, som ju var så fasansfullt när MLB-spelarna dopat sig (plus att de skändat ”den amerikanska nationalsporten”, och det är ju OAMERIKANSKT). Genom att fuska försätter de ju sina motståndare i en mer hälsofarlig situation än nödvändigt.
– Vad skulle hända om det första dödsfallet inom MMA på hög nivå (alltså inte när någon som är 190 cm lång tycker att lättvikt är en bra viktklass att tävla i och därmed har lika mycket nackmuskulatur som en Bobble Head) inträffade och motståndaren visade sig vara dopad? Klassas det som mord? Det är ju trots allt förberett på så sätt att utövaren kommer att komma in med bättre förutsättningar. Det är ju knappast någon shady tränare någonstans som smygsticker sina fighters i rumpan när de sover, får man hoppas.
– Fick Thiago Silva betala Brandon Veras näsoperation, eftersom han fuskade när han mosade och flyttade Veras näsa till hans ena kind?
Cristiane ”Cyborg” Santos (bälteshållare i Strikeforces 145 pounds-damdivision) har åkt dit för steroider. Hade någon (förmodligen tämligen dum <- alltså korkad, inte elak) människa kommit fram till mig och föreslagit en vadslagning om huruvida hon tog prestationshöjande medel eller inte så hade jag slängt mig, huvudstupa, in i den. Att se henne totalt äga de andra kvinnorna i divisionen (både i buren och muscle- & fitnesswise) borde fått de flesta att tänka att det fanns en hund begraven någonstans, right?
Men det är ju så, vi älskar att se fysmonster göra sin grej, eller? Gladiatorerna har nyligen haft nypremiär igen med två svenska kampsportare bland gladiatorerna, Athena och Lynx! Men det är inte deras insatser som väcker det största intresset bland folket. Det är snarare Hero som är nypremiärens konung, med en egen Billy’s panpizza. Han är ju störst. Förr var det Atlas som var den störste men Hero axlar rollen bra. Shit, han är tränad! Att jag nämner Gladiatorerna på tv4 betyder inte att jag tror att, vet om eller ens funderar över (om jag ska vara helt ärlig) deras testosteronsituation. Jag använder bara exemplet för att peka på att SIZE MATTERS.
Bland de mest hypade matcherna i UFC på slutet har varit Brock Lesnars matcher mot Shane Carwin och Alistair Overeem. Det dessa tre herrar har gemensamt är att de är stora som hus. Alla tre cuttar för att klara 120 kg (det gör säkert Mark Hunt också, men sabba nu inte mitt raljerande!). Tankebilder flashar förbi. Jag har blivit matad med tankar såsom: ”Kommer oktagonen hålla för de här monstren?”, ”om Brock Lesnar levde för tusen år sedan så skulle han landstiga från drakskepp och leda plundringar av byar” och liknande hype-skit. SIZE MATTERS.
Även King Mo fastnade i ett dopingtest så sent som igår kväll. Även om det inte går att ”se” att Mo proppat sig full av PEDs i samma utsträckning som ”Cyborg” (ja, hennes man också kanske. Eller? ”Ska vi ta en spruta i skinkan till efterrätt, älskling?”) så är det väl inte speciellt chockerande. Det positiva som detta mynnar ut i är att Zuffa bestämde sig för att testa alla nya fighters de knyter till sig. En fråga som snabbt väcks är: men de gamla då? Dan Henderson är t.ex. öppen med att han kör testosterone replacement-kurer. Dessa kallas även ”testo” i folkmun och är alltså läkarordinerade testosteronbehandlingar. Att något som i grunden är olagligt blir lagligt när en (kanske, i alla fall lite, pengasugen) läkare menar att det behövs är inte ovanligt i USA. Det paroderas ofta om hur enkelt det är att skaffa sig ”medical marijuana” genom att droppa speciellt utvalda ord hos ”rätt” läkare som ”en polare” vet om. Medical marijuana är t.o.m. så vedertaget så att allas vår Matt ”the Law” Lindland har odlat det på sina marker i Oregon (se dokumentären Fighting Politics, gör det bara). På samma sätt går det att genom droppa rätt ord till rätt läkare få papper på att man har får dåliga testosteronvärden och borde få ”lite extra”. SIZE MATTERS.
Det hände Nate Marquardt, som jag har förstått det så skulle han ”stå över” en dos för att inte ha för högt värde på matchen, och eftersom kommunikationskedjor bryts ibland så fick inte han den informationen och hade därmed för högt värde just då. Det är ju lätt hänt. Jag såg för övrigt en bild på Nathan här om dagen från en träning, han hade överarmar lika stora som vissa har lår. SIZE MATTERS.
I kommentatorsfält refererar folk gärna till det Krysztof Soszynski hade sagt att han trodde att det var ~ 80% av de inom UFC som tog någonting. Huruvida det är sant eller inte spelar väl kanske ingen roll (i alla fall inte för mig). Självklart är det tråkigt om en fuskare möter en icke-fuskare. Men om han nu har rätt att åttio procent fuskar så händer väl inte det speciellt ofta.
Kan det vara så att han försöker leda bort söklyktans ljus från sig själv? Det polska experimentet är ju långt ifrån liten. Har ni sett hur han såg ut som tungviktare i IFL? SIZE MATTERS
Några av de som vi känner igen bland de som ”åkt dit” är b.l.a:
- Josh Barnett (2ggr)
- Tim Sylvia
- Kimo (2 ggr)
- Nate Marquardt
- Vitor Belfort
- Stephan Bonnar
- Royce Gracie
- Phil Baroni
- Sean Sherk
- Hermes Franca
- Dennis Hallman
- Antonio ”Big foot” Silva
- Chris Leben
- Kirill Sidelnikov (promotades som mini-Fedor av Affliction när det begav sig)
- Ken Shamrock
- Chael Sonnen
- James Irvin
- Thiago Silva
- Cristiane ”Cyborg” Santos
- Muhammad ”King Mo” Lawal
(Källa: http://www.cagepotato.com/mma-steroid-busts-definitive-timeline/)
Frågan man kan ställa sig är: ”Is is still cheating if everybody is doing it?”
Nu tycker jag att vi släpper det här, läxan till nästa gång är att se den förträffliga dokumentären Bigger Stronger Faster – the Side Effects of Being American.
Och kom ihåg; SIZE MATTERS.
Skriven av: Johan G
Kontakt: @MMAtyckaren, [email protected] eller kommentera här på sidan.
Hemsida: http://mmatyckaren.wordpress.com/
Tankar och åsikter som uttrycks i gästposter behöver inte nödvändigtvis vara åsikter och tankar från MMAnytts redaktion. Vill du skriva en egen gästartikel går det att göra här.
