Foto: Martin Johansson.
Det sägs att man inte ska döma en bok efter dess omslag. Och det kunde inte vara annat än sant i den här boken. När jag första gången hörde om denna bok och såg dess omslag så blev jag lite avvaktande. Det här är en bok om vad MMA är, en tuff ska med våldsamheter i, och det är ett grått och rosa omslag. Men jag som, vad ska man kalla det? Fanatiskt intresserad. Jag blev förstås nyfiken på boken som är den första svenska boken om MMA. Författaren Kerstin Fredholm och jag har talat en del på Facebook, där hon förklarade för mig att det här i sig inte är en idrottslig bok, utan mer en intervju-bok där hon skildrade fighters runt om i Sverige och deras resa i livet.
När jag väl fick boken i hand så kände jag lite på omslaget och fnös lite självgott mot det, men sen gjorde jag något som förändrade hela min bild om den här boken. Jag öppnade upp det första uppslaget och boken gick från något slafsigt till något lysande inom loppet av en sidvändning. Det första som hälsar en välkommen i boken är Fotografen Leif Claesson som skildrat Kerstin och hans resa runt om i Europa tillsammans med de fighterna de intervjuat i helt fantastiska bilder. I vinst som förlust har han lyckats få till några extremt känslosamma och vackra bilder som skildrar en fighters tankar och närvaro i buren.
Men den här boken var dessutom mer än en intervju-bok, den skildrar en upptäcktsresa för Kerstin som blivit fascinerad över hur någon människa kan ha den viljan att gå in i en bur och slåss. Varför denna brutalt icke-politiskt korrekta sporten har blivit godkänd av politikerna i Sverige. Med ett öppet sinne gav hon sig tillsammans med Leif ut i Sverige, och Europa, för att ta reda på vad som driver en människa till att potentiellt ta emot enormt mycket skada.
De träffar MMA-profiler så som Reza ”Mad Dog” Madadi, Magnus ”Jycken” Cedenblad, Omar Bouiche, Eddy Bengtsson, Musse Hasselvall, Claes Beverlöv, August Wallén och mängder med andra personer under deras resa som pågår under två års tid för att slutligen det kulminerar i en bok om just MMA.
Boken i sig är väldigt bra skrivet, och man rycks med i fighternas bakgrundshistoria. Samtidigt finns det en tydlig röd tråd igenom hela boken med Kerstins egna erfarenhet från helt ovetande utomstående till en som helt plötsligt andas MMA dag ut och dag in. För mig var det lite som att läsa om sig själv, man ser något som verkar lite spännande och i slutändan så visar det sig vara den här pusselbiten man sökt efter så länge.
Jag har även träffat Kerstin en gång, tror jag åtminstone. Det var innan jag ens visste att den här boken existerade, i maj förra året. Jag satt på The Zone FC: Unbreakable för att liverapportera ifrån galan. Bredvid mig satt en tjej som inte hade mer än ett anteckningsblock framför sig. I pauserna så är det naturligt att man pratar lite med de som sitter runtomkring sig, och jag frågade vilken media hon kom ifrån i hopp om att galan hade lyckats locka dit tidningar som Aftonbladet, Expressen eller någon som SVT eller TV4 Sporten. Men hon berättade att hon höll på att skriva en bok, och att hon bara var här för Eddy Bengtssons skull.
Vi pratade med varandra när det fanns tid, analyserade matcherna mellan ronderna, men till slut var det Bengtssons tur att kliva in i buren. Det var första gången som Bengtsson kom tillbaka till buren efter den pinsamma panik-attacken han fick i matchen mot Alexander Emelianenko lite mer än ett år innan. Trots det så hyllade publiken honom att han tagit sig modet att gå in i buren igen, och Kerstin stod upp och applåderade honom när han klev in i buren. För Bengtssons del gick matchen fort, och efter bara 50 sekunder stod Bengtsson som vinnare via en submission samtidigt som Kerstin skrek lyriskt över hans vinst.
Jag fattade inte själv att det var just denna bok som hon arbetade på innan jag läste stycket om Bengtssons match i boken och en aha-upplevelse dök upp. Kerstins lyriska känsla avspeglar sig i boken, och från att ha varit avvaktande och lite kritisk hur man kan ens gilla en sport som på ytan är våldsam och brutal är det tydligt att hon gått till något som inte bara accepterar sporten.
I boken är det väldigt mycket fokus på respektive fighters bakgrund, och vad som driver dom till att göra det dom gör idag. Det är lätt att få intrycket att alla MMA-fighters kommer från en trasslig bakgrund, eller har invandrat till Sverige ifrån krigsdrabbade områden där de tagit med sig de psykiska ärren. Det är förstås en nykter inställning att ha, att inte blunda för vad som hänt och vad som drivit dem till att börja med MMA men Kerstin fokuserar även på vad som drivit dem att stanna inom sporten.
Även det täcker Kerstin upp i slutet av boken där det hela egentligen bara varit en händelse att det blev så att de intervjuade de personerna de gjorde. Det kunde lika gärna varit åt ett annat håll. Men boken är mer än en skildring om bara sporten, det är en samhällsanalys som i grund och botten cirkulerar runt sporten i sig. Vad hon kommer fram till i boken är väldigt intressant, och för mig mycket mycket läsvärt. Det enda jag saknar i boken är att de kunde ha använt bilderna som Leif tagit så mycket bättre. Varje bild skulle med lätthet kunna ha illustrerat ett kapitel i boken, och framförallt skulle en av bilderna kunna ha prytt omslaget. Men låt inte det skrämma dig, för det här är definitivt en läsvärd bok.
MMA – Sweet Violence finns att köpa hos Adlibris, eller hos fredholmclaesson.se, beroende på hur snabbt du vill ha hem den.
