The Ultimate Fighter är nu mitt i sin 12e säsong. Och innan själva säsongen drog igång så frågade sig många om formatet fortfarande fungerar. Säsongen i sig har väl bevisat att det fortfarande drar stora mängder tittare, men det är inte det formatet fungerar som jag tänkte ta upp i denna krönika.
Jag är mer intresserad av om formatet fungerar som en rekryteringsmetod av nya talanger för UFC. Vi vet att UFC är stenhårda med kontrakten, vilka som får vara med och tävla och vilka som åker ut. Normalt sett så får man ett kontrakt på 4 matcher, men UFC har själva rätt att avsluta dessa kontrakt precis när dom vill. Detta kan innebära att man går två matcher, och förlorar man båda två så är det en väldigt stor risk att de river kontraktet. Likaså om du går tre matcher, vinner en och förlorar två, så är det risken överhängande att ditt kontrakt är i fara.
Grejen med TUF är att det egentligen inte handlar om skicklighet. Åtminstone inte från början. Här handlar det om karaktären, för det är största anledningen att man kommer in som deltagare i serien. Spike TV som sänder, och hjälper till att producera serien är inte intresserade av att hitta nästa UFC-mästaren, de är intresserade av att göra bra TV, och således få flera tittare.
Detta betyder förstås att om man är en fantastisk karaktär, och kan backa upp det i buren, så finns det en stor chans att ett kontrakt väntar på en även utanför TUF-huset. Men vi är nu intresserade av talangerna, och inte karaktärerna, även om det kan hjälpa dig en bra bit på vägen även efter TUF-inspelningen är klar. Inte sant Stephan Bonnar?
Men hur många har egentligen kvar sina kontrakt nu efter 10 säsonger? Jag har gått igenom alla deltagare mellan säsong 1 till 10, för att se hur det egentligen står till:
- Säsong 1: 8 st (eventuellt 9 st om man räknar med Alex Karalexis som numera slåss i WEC)
- Säsong 2: 5 st (tekniskt sett 4 st då Seth Petruzzelli blev sparkad från UFC efter UFN 9, och har sedan återvänt på UFC 116)
- Säsong 3: 4 st
- Säsong 4: 3 st
- Säsong 5: 4 st (6 st om man räknar med Manny Gamburyan som fick sparken från UFC efter UFC 94, men han fick istället kontrakt hos WEC. Nu har WEC och UFC slagits ihop. 7 st om man räknar med Gabe Ruediger som tvingades lämna huset efter han inte klarat vikten. Han fick inget kontrakt då, men det blev ett kontrakt för UFC 118 i augusti 2010. Ruediger är numera kontrakterad av UFC.)
- Säsong 6: 2 st
- Säsong 7: 6 st
- Säsong 8: 4 st (5 st om man räknar med George Roop som just nu tävlar i WEC)
- Säsong 9: 5 st (6 st om man räknar med Waylon Lowe som förlorade matchen för att ens komma in i huset. Han fick ett kontrakt lagom till UFC 114, som fortfarande är intakt)
- Säsong 10: 5 st
Det innebär att det är 46 st av 160 fighters som fick ett kontrakt, och har behållit det, till dagens datum efter 10 säsonger. Det kanske låter mycket, men det är ändå bara 29% av alla deltagare som varit med i säsongerna.
De siffrorna jag skulle vilja ha nu är vilka som påbörjat sin UFC-karriär under tiden TUF funnits, och fortfarande har kvar sina kontrakt. Detta för att kunna jämföra vilket sätt man egentligen har störst chans med – Via TUF, eller via den vanliga vägen? Dessa siffror tar dock väldigt lång tid att leta fram, och vissa menar att jag även har ett liv utanför MMAnytt. Så jag kommer inte leta upp dom.
Vi får helt enkelt gå på den datan vi nu har. Men om vi tar ett steg till då, hur många av dessa som fortfarande har kontrakt har haft en chans på titeln i respektive viktklass? 3 st har haft nöjet att få ett mästarbälte runt midjan (1,8%: Forrest Griffin, Rashad Evans och Matt Serra), medan hela 6 st har haft chansen på bältet, men förlorat. Men då räknar jag inte med Travis Lutter, som inte fick sin titelchans eftersom han vägde för mycket, och Manny Gamburyan som försökte sig på WEC-mästarbältet men förlorade. Utöver dessa så är Gray Maynard och Josh Koscheck inplanerade för titelmatcher inom kort.
Men jag vill ändå avsluta krönikan med ett svar på frågan jag ställde från början: Är The Ultimate Fighter verkligen det bästa sättet att rekrytera nya talanger? Mitt svar blir då; Nej, det är det inte.
Det är förstås ett mycket bra sätt, och många som genomgått TUF har haft mycket bra karriärer efter deras respektive säsong tagit slut i UFC. Men som alltid i realityserier så får deltagarna en stämpel på sig. Det är först när de lyckats ”tvätta av sig” stämpeln som de tas på allvar. Men jag vet inte om denna stämpel är helt och hållet rättvis, då TUF trots allt är en väldigt krävande tävling.
Men man kan inte förneka vad TUF har gjort för medvetandet om sporten hos allmänheten. Så jag ser TUF som en mycket väl fungerande upplysnings/hype-maskin, snarare än en rekryteringsmetod.