Igår exploderade MMA-världen. Jon Jones och Chael Sonnen var valda som coacher för The Ultimate Fighter 17, och kommer att mötas i en match om titeln i lätt tungvikt den 27 april nästa år. Kommentarsfältet på MMAnytt överöstes med tankar och spontana känslor om UFCs ändå rätt märkliga beslut.
På presskonferensen som hölls igår kväll så hävdade UFCs VD Dana White att Sonnen fick den här chansen på grund av att han ställde upp och erbjöd sig möta Jones på UFC 151 innan galan i slutändan ställdes in. Sonnen har inte gått en match i lätt tungvikt i UFC på åtta år, en match han dessutom förlorade. Han kommer utöver det även från en förlust i mellanvikt vilket om man skulle tänka logiskt skulle flytta honom ännu längre från en titelchans.
Men den 27 april kommer han att stå där i oktagonen, som en utmanare för lätt tungviktstiteln som sitter runt Jon Jones midja.
Att UFC nu satt Sonnen som utmanare på titeln är lite som att spotta i ansiktet på alla medlemmar i lätt tungviktsdivisionen i UFC, samtidigt som man moonar lite nonchalant mot fansen som följer sporten. UFC gör precis vad de vill, för de är störst, och det är nästan lite läskigt att se. Vi alla vet att UFC är ett företag, och som för alla företag går pengarna först. Men det här blev en smärtsam uppvisning om att pengar betyder mest, och att ”fansen vill se matchen” endast är en ursäkt för att sätta ihop en sån här cirkusmatch.
En gång i tiden fanns det åtminstone en halv-tydlig stege för att ta dig till toppen och få en titelchans. Du ska vinna ett par matcher, du bör dessutom göra det övertygande, och sen får du en titelchans. UFC väljer förvisso fortfarande vem som i slutändan får denna titelchans och det dröjer längre för sådana som Jon Fitch än vad det gör för någon som Urijah Faber. Men det fanns ändå lite av ett system att luta sig tillbaka på.
Men nu bortser de från det här systemet helt. Om Djurgården skulle ligga långt bak i Allsvenskan, men de har en enormt stor fanbase, så kommer de inte få spela i VM för det. De måste förtjäna det, och det är det UFC nu gått ifrån.
UFC är troligen en av de största förlorarna på den här titelchansen. De är enorma vinnare när det gäller potentiella tittarsiffror för The Ultimate Fighter, men samtidigt sänker de värdet på lätt tungviktstiteln. Andra förlorare är fighters som kämpar stenhårt i det tysta, personer som Alexander Gustafsson. Efter UFC 153 sa White att vinnaren mellan Gustafsson och Mauricio ”Shogun” Rua skulle kunna få en titelchans. Men detta är nu avlägset, om det ens kommer att komma.
De sista förlorarna är fansen. Jag har hört många åsikter om att Sonnen fått titelchans sedan de annonserade det under gårdagen, och det mesta jag hört är besvikelse. Många säger sig att de börjar tappa intresse för sporten och att om UFC flyttar sitt bälte där det finns mest pengar så slutar de att vara en sport och övergår istället till ren underhållning med lite atletiska inslag. Det gör mig besviken. Inte på fansen, utan på UFC.
Men trots deras medvetna misshandel av sitt varumärke för att kunna klämma ut denna sista dollar ur TUF så kommer jag ändå sitta fullkomligt klistrad framför TVn när matchen går den 27 april.
Jag är ändå MMA-nörd ut i fingerspetsarna och det kan inte ett idiotiskt beslut från en alldeles för självsäker VD ta ifrån mig.
