Om än i en annan viktklass. Den före detta lättviktsmästaren bytte som känt viktklass inför förra helgens mycket underhållande huvudmatch på UFC Fight Night 60 och det var åtminstone av resultatet att döma ett smart val – ett avslut av den betydligt större och mycket talangfulle hemmasonen Brandon Thatch och vips, Benson Henderson är tillbaka i blickfånget! Är det ens möjligt för ’Smooth’ att ta sig till toppen av sportens kanske tuffaste viktklass eller har 31-åringen gjort sitt som UFC-mästare? Låt oss leka lite med respektive tankar.
Jag måste erkänna att hjärtat säger ja – ja till att Benson Henderson (22-5) inom en inte alltför avlägsen framtid utmanar Robbie Lawler (25-10) (eller vem av de nästan otaliga utmanarna som faktiskt håller bältet vid tillfället) om welterviktstiteln. Varför inte? Visst, viktklassens topp fem är skrämmande läsning för vem som helst. Hector Lombard (35-4), Carlos Condit (29-8), Tyron Woodley (15-3), Rory MacDonald (18-2) och Johny Hendricks (16-3) är inte precis motståndare som går av för hackor. Och då har vi inte ens nämnt mästaren! Efter 14 år av hårt arbete kommer det med all säkerhet krävas något alldeles extra för att ta bältet från Lawler..
UFC:s welterviktsklass omtalas ofta som en av sportens absolut konkurrenskraftigaste, om inte den tuffaste. Det finns ett par stycken andra som kan jämföras med den oerhört skrämmande samlingen – däribland organisationens lättviktsklass. Och det var ju just där Henderson som känt dominerade i flera år tills det att Anthony Pettis (18-2) än en gång tog bältet från ’Smooth’ för ett och ett halvt år sedan. Men det är en annan historia – låt oss istället titta på vad Henderson faktiskt har för chanser att nå toppen av den nya viktklassen och huruvida det ens är en logisk frågeställning.
Storleksskillnaden Brandon Thatch (11-2) och Henderson emellan verkade förvisso inte lika stor under själva matchen som under invägningen inför föregående helgs gala. Samtidigt rådde det ingen tvekan om att den förre detta lättviktaren är just det, en lättviktare. Personligen har jag alltid varit en förespråkare för att tävla så nära sin naturliga vikt som möjligt – jag ger hellre upp ett par kilon än att ’cutta’ vikt inför tävling. Hälsan förblir intakt, man behöver inte oroa sig för någon sorts brist på energi som följd av viktminskningen och det är allmänt befriande att inte tvingas strama åt intaget av mat, i synnerhet när man behöver det som mest i slutet av ett träningsläger. Samtidigt handlar det om att anpassa sig efter hur landskapet ser ut inom modern MMA. Vill du inte gå ner ett par kilon innan match? Ok, inga problem, då får du tävla med folk som mycket väl kan väga så mycket som tio till 20 kilo mer än dig själv. Inte precis ett optimalt val med andra ord..
Viktminskning inom MMA har nått oanade höjder, det är vi nog alla överens om. Nya avancerade metoder dyker med jämna mellanrum upp när det kommer till det kontroversiella området och idag finns det till och med de som kallas för experter i processen (Mike Dolce för att nämna en). Utövare kan tappa relativt stora mängder vikt inför invägning för att sedan äta och dricka gott tills det att man kliver in i oktagonen. På så sätt har man möjligheten att kliva upp för trappstegen till buren betydligt tyngre än när man dryga dygnet innan tar sig upp för de till vågen och om det är något vi vet om människor är det att alla små möjliga fördelar kommer utnyttjas till max.
Hur påverkar detta ’Smooths’ chanser att lägga vantarna på welterviktsbältet såsom han gjorde när det kom till lättviktsditon? Svaret är uppenbart storleksskillnaden och således bör frågan istället bli om han lyckas övervinna densamma. Av helgens prestation att döma blir det inga som helst problem – han såg fenomenal ut i matchen mot Thatch! I de första två ronderna hade han förvisso en hel del problem med den kraftfulla 29-åringen även fast han aldrig egentligen var hotad på riktigt. När den större motståndaren så gick in i väggen tog den betydligt snabbare och smidigare Henderson över och lyckades efter mycket om och men tillslut sjunka in ett stryp som det helt enkelt inte går att försvara mot oavsett hur stor och stark man är. Just snabbheten, konditionen och grapplingen är i min mening Hendersons tre nycklar till framgång i weltervikt. Låt mig förklara.
Han är mindre än majoriteten av de nya kollegorna, det går inte att komma runt. Samtidigt som detta kan agera mot ’Smooth’ kan det även bli en fördel i form av det uppenbara övertaget i både snabbhet och uthållighet Henderson visade på i helgen. Han rör sig kvickare och orkar längre. Enkelt. Sen kommer vi till grapplingen – 31-åringen är ett svartbälte av rang och har flera gånger tävlat mot några av jiu jitsuns främsta. Han anses i allmänhet vara en av UFC:s absolut bästa grapplers och detta kommer förmodligen hjälpa honom något enormt då han möter större motståndare. Samtidigt som brottningen är fenomenal och det är oerhört svårt att ta ner Henderson kan det i slutändan mycket väl vara till hans fördel att ta matcher till mattan. Helgens prestation är bevis på att han kan dra ut de flesta och bara för att man är större och starkare är det inte nödvändigtvis ett smart drag att försöka ’ground n’ pounda’ någon som ’Smooth’.
Vad tror ni – har han något att hämta i weltervikt eller är Hendersons tid som UFC-mästare över? Skulle han överhuvudtaget ha någonting att sätta emot mästare Robbie Lawler? Någon mer än jag som vill se ’Smooth’ mot ’Bigg Rigg’?
