Inte mycket går rätt för Jon Jones just nu. Helgens uppmärksammade bilolycka har inte bara resulterat i en avstängning och förlusten av UFC:s lätt tungviktsbälte – 27-åringen tappade nyligen sin rankingplats som organisationens främsta pound-for-pound-fighter samtidigt som Reebok avslutade sitt samarbete med ’Bones’. Visst gjorde han bort sig rejält, det råder ingen tvekan om den saken. Finns det inget värde i att faktiskt stå bakom Jones i denna situation? Är det verkligen rätt att bara överge skeppet på en gång?
För att vara helt rättvis börjar det mer och mer se ut som ett sjunkande skepp. Det är inte första gången Jon Jones (21-1) hamnar i trubbel. Vi kan bara hoppas att det är den sista. Trots att de flesta som läser detta redan är medvetna om vad som hänt kan det vara värt att kortfattat sammanfatta helgens kontroverser.
UFC:s lätt tungviktsmästare körde tidigt i söndags morse på en bilist som i sin tur krockade med en annan bil i hemstaden Albuquerque, New Mexiko. Bilisten i fråga var en gravid kvinna som ådrog sig en bruten arm som följd av olyckan. Efter detta flydde Jones från platsen för att kort därefter återvända för att hämta en bunt sedlar ur den totalkraschade hyrda SUVen. En pipa och en mindre mängd marijuana hittades senare i fordonet. Han lämnade efter en tid in sig själv till polisen, spenderade en kortare tid i häktet varpå han släpptes mot en borgen på cirka 21,000 svenska kronor. UFC reagerade med att stänga av 27-åringen, ta hans bälte ifrån honom och slängde in Daniel Cormier (15-1) som ersättare i månadens titelmatch mot Anthony Johnson (19-4) på UFC 187.
Som om det inte var nog tog man även bort honom ur rankingarna samtidigt som sponsorn tillika sportjätten Reebok valde att avsluta sitt samarbete med Jones.
Ok, nu får det väl räcka? Eller? Är det bara jag som ser det löjliga i allt? Förstå mig inte fel, Jones handlingar går inte att rättfärdiga och bestraffning av en strängare grad är nästintill ett måste. UFC:s reaktion är förståelig, under omständigheterna fanns det egentligen inte mycket annat man kunde göra. Inte minst med tanke på att det är långt ifrån första gången guldgossen skapar rubriker av den negativa sorten.
Med det sagt känns det som om Reebok visar lite av sin sanna kaliber genom att helt sonika släppa Jones på sättet de gjorde. Man agerar liksom i linje med alla de fega företag som vid minsta lilla snedsteg gör sig av med anställda, samarbetspartners eller vad det nu rör sig om för att undvika att ens varunamn svärtas ner. I det här fallet vågar man inte stå upp för sina atleter och gör inget vidare jobb för att dölja det. Hur känns det för Conor McGregor (17-2), Ronda Rousey (11-0) och Paige VanZant (5-1)? Hur känns det att veta att man inte kan lita på sin främsta sponsor om man av en eller annan anledning skulle göra bort sig? Finns det inte plats för lite lojalitet även när det kommer till affärsrelationer?
Mitt i den kanske värsta perioden i hans liv måste Jones alltså ta itu med Reeboks kalla hand. Hur skulle det vara att faktiskt stötta honom i dessa oerhört tuffa tider, att någon faktiskt tog 27-åringens sida i det hela? Jag kan inte tala för någon annan men det är inte som om jag personligen skulle sluta köpa Reebok-produkter om man haft kvar Jones i stallet av UFC-fighters. Självklart förstår jag att det ligger mer än så bakom, att man har aktieägare och samarbetspartners att svara till. Ändå känns det bara så fegt och väntat att agera såsom Reebok gjorde.
Vi vet inte vad som hände, vad som ligger bakom Jones missöde. Visst ser det illa ut, förmodligen är det även så. För en gångs skulle skulle jag dock vilja se ett framgångsrikt företag med bollar att stå upp för de som ligger bakom samma framgång, åtminstone delvis. UFC:s före detta lätt tungviktsmästare var ju tveklöst ett av dess största namn utåt under den relativt korta tid de samarbetade. Är det inte värt någonting alls?
Förmodligen väntade man på UFC:s reaktion för att sedan agera snarlikt, det känns som om Reebok dansar lite efter UFC:s pipa. Har jag fel? Bör ingen stå vid Jones sida? Är detta världen vi vill leva i, där alla bara vänder kappan efter vinden och gör allt för att se så oskyldiga och sockersöta ut som möjligt? Kan vi inte förlåta ett snedsteg, om än ett stort sådant?
Jag vet åtminstone vart jag står och jag kan inte vänta tills det att Jones kommer tillbaka och rensar upp i lätt tungviktsklassen igen! Vad tycker du?
