Ian Machado Garry behöver hålla Islam Makhachev på avstånd, vinna minuterna mellan nedtagningarna och ändå våga slå med kraft när öppningen kommer. Panelen med Dustin Poirier och Jorge Masvidal ser en taktisk väg till skrällen på UFC 330 – men nästan varje resonemang slutar på samma plats: marken, där welterviktsmästarens övertag kan avgöra matchen snabbt.
Fyra minuter på fötterna. En minut på rygg. För Ian Machado Garry kan den fördelningen vara skillnaden mellan en vunnen rond och början på slutet.
När Dustin Poirier, Jorge Masvidal och resten av panelen bryter ned titelmatchen mot Islam Makhachev finns ingen större oenighet om Garrys främsta uppgift. Irländaren måste använda burens bredd, hålla sig bakom jabben och tvinga mästaren att skjuta från dåliga avstånd. Lyckas han fördröja den första rena nedtagningen kan han samla tillräckligt med träffar för att låta Makhachevs kontrollarbete komma för sent.
Problemet är att samma försiktighet som kan rädda Garry också riskerar att göra honom ofarlig.
UFC 330 äger rum i Xfinity Mobile Arena i Philadelphia den 15 augusti, med huvudkortets start klockan 03.00 CEST under natten till den 16 augusti. Makhachev gör sitt första försvar av welterviktsbältet efter den ensidiga titelvinsten mot Jack Della Maddalena på UFC 322. Garry har fått utmanarchansen efter segrar mot Carlos Prates och den tidigare mästaren Belal Muhammad.
Garrys rörelse kan bli hans öppning
Panelens mest optimistiska scenario för Garry börjar inte med en knockout. Det börjar med tålamod.
Hans fotarbete kan göra Makhachevs första steg in i brottningen längre och mer synliga. Jabben kan störa rytmen, sparkarna kan samla poäng och varje misslyckad ingång kan locka mästaren att sträcka sig lite för långt vid nästa försök. Garry har tidigare accepterat matcher där kontroll och positionsbyten väger tyngre än ständig offensiv. Mot Makhachev kan den läggningen vara nödvändig.
Panelen återkommer till en tänkbar rondbild: Garry håller matchen stående under de första fyra minuterna, träffar utan att fastna framför sin motståndare och tvingas sedan försvara sig på marken under den sista minuten. Om Makhachev inte hinner skapa tydlig skada eller hota med ett avslut kan Garrys tidigare arbete fortfarande väga tyngst hos domarna.
– Han kommer att bli nedtagen. Frågan är när i ronden det händer, lyder ett av panelens centrala resonemang.
En nedtagning efter fyra minuters jakt är ett problem Garry möjligen kan hantera. En nedtagning under rondens första minut ger Makhachev tid att passera guard, låsa fast benen och successivt ta bort de rörelser som utmanaren behöver för att komma upp.
Det är också där Garrys långa kropp förändras från tillgång till risk. Längden hjälper honom att kontrollera avståndet på fötterna, men panelen pekar på hur långa ben kan bli svårare att samla under kroppen när en skicklig toppfighter har hunnit lägga tyngd över höfterna. Makhachev behöver inte nödvändigtvis nå ryggen direkt. Han kan haka fast benen, hålla Garry platt och låta varje uppresningsförsök öppna nästa position.
Poirier varnar för det osynliga hotet
Dustin Poirier vet hur Makhachevs brottning påverkar en match innan någon nedtagning har fullbordats. Han försvarade flera försök när de möttes om lättviktstiteln på UFC 302, men hotet fick honom ändå att välja sina slag annorlunda.
– Jag ville inte plantera fötterna och kasta hårt för ofta, eftersom jag inte ville att han skulle få tag i mina ben. Det fick mig att slåss lite annorlunda, berättar Poirier.
Garry behöver kraften för att vinna Makhachevs respekt. För att generera den måste han stanna kvar i position en bråkdel längre, och just den bråkdelen kan ge mästaren vägen till ett singelben eller ett kroppslås. Börjar utmanaren tveka inför varje kombination har nedtagningshotet redan gjort sitt arbete.
Poirier ser därför ett avslut som Garrys mest trovärdiga väg till seger. Han har svårt att föreställa sig att irländaren kan besegra Makhachev genom submission och tror inte heller att fem ronder på utsidan kommer att ge honom ett domslut. Garry behöver träffa när mästaren jagar, översträcker sig eller blir för säker i sina stående ingångar.
Panelen är mer splittrad kring avståndet mellan dem i striking. En röst beskriver Makhachev och Garry som långt ifrån varandra både stående och på marken. Invändningen kommer snabbt: Garry skulle vara favorit om matchen enbart avgjordes på fötterna, medan Makhachev skulle dominera en ren grapplingmatch. Oenigheten förändrar inte slutpunkten. Nedtagningen är bron mellan deras starkaste områden, och mästaren behöver bara ta sig över den några gånger.
Makhachev kommer till Philadelphia med 16 raka UFC-segrar och 13 professionella vinster genom submission. Garry har endast förlorat en gång som professionell, mot Shavkat Rakhmonov, i en match där han själv skapade ett sent submissionhot. Hans försvar är tillräckligt utvecklat för att ge panelen något att diskutera – men ingen jämställer det med den kontroll han möter på UFC 330.
Panelen lutar mot ett avslut
Jorge Masvidals första reaktion lämnar begränsat utrymme för tvekan: han tror att Garry blir strypt. Runt bordet blir formuleringarna mer analytiska, men prognosen rör sig åt samma håll. Om Makhachev får ned utmanaren tidigt väntar en match där Garry tvingas försvara position efter position tills en öppning uppstår.
Panelen diskuterar både D’Arce-strypning och armtriangel. Poirier återvänder till greppet som avslutade hans egen titelmatch och beskriver ett tryck som inte reagerade på det försvar han var van vid. När han försökte skapa utrymme på normalt sätt försvann medvetandet innan han hann korrigera vinkeln.
– Jag hade aldrig känt den sortens tryck. Jag gjorde det jag normalt skulle göra för att lätta på strypningen, och sedan var jag borta.
En armtriangel framstår ändå som ett lika naturligt scenario mot Garry. Panelens tanke är att utmanaren kan välja att spela guard och försöka skapa utrymme med fötterna hellre än att vända sig bort och erbjuda ryggen. Om Makhachev passerar hamnar matchen närmare halvguard och mount, där Garrys långa armar och hals kan fångas när han försöker rama bort mästarens överkropp.
Panelens samlade dom är därför inte att Garry saknar chanser. Hans chans är bara smal och krävande. Han måste röra sig utan att fly, träffa utan att översträcka sig, försvara singelbenet utan att fastna mot buren och behålla sin offensiv trots att varje planterat slag kan bli början på en nedtagning.
Makhachev behöver inte lösa alla de problemen. Han behöver få tag i ett ben.
Dern favorit – men Robertson kan förstöra planen
UFC 330 innehåller även en andra titelmatch. Stråviktsmästaren Mackenzie Dern gör sitt första titelförsvar mot Gillian Robertson, som går in i matchen med UFC rekord för flest submissionsegrar bland kvinnliga fighters.
Även här lutar panelen mot mästaren. Dern betraktas som den mer meriterade rena jiu-jitsutövaren, med ett tekniskt och fysiskt övertag som kan bli avgörande om matchen utvecklas till långa positionsdueller. Robertson tillskrivs däremot ett grapplingspel som är särskilt anpassat för MMA: hon söker armbågar från topposition, skapar skada innan hon jagar avslutet och behöver inte vinna en traditionell jiu-jitsumatch för att kontrollera ronderna.
Robertsons bästa möjlighet ligger i att göra Derns spetskompetens obekväm. En nedtagning följd av tung toppkontroll och korta armbågar kan tvinga mästaren att arbeta utan de öppningar hon normalt använder för svep och submissionförsök. Börjar Robertson jaga hals eller armar för tidigt kan Dern använda rörelsen till att vända positionen.
Panelen placerar därför favoritskapet hos Dern, men ser en mer öppen titelmatch än namnen på deras jiu-jitsumeriter först antyder. Robertson kan inte nöja sig med att mäta teknik med mästaren. Hon måste få varje grapplingssekvens att kännas som en MMA-match.
I huvudmatchen gäller det motsatta för Garry. Ju längre han kan hindra UFC 330 från att bli Makhachevs sorts MMA-match, desto längre lever skrällen. När mästaren väl har händerna runt benet börjar panelens verkliga förutsägelse.
Följ oss på Instagram, Facebook och YouTube för fler nyheter, exklusiva intervjuer och highlights!
