MMAnytts nya inslag Talangscouterna rullar på för fullt. I detta inslaget tar vi en titt på mindre kända fighters på väg upp, men som inte riktigt är redo för de största scenerna än. Inslaget inleddes med en artikelserie på fyra delar om obesegrade fighters, och ett inslag med obesegrade svenskar följde därefter. Nu är det dock dags för en annorlunda vändning.
UFC försöker ta sig in till spansk-talande Latinamerika, och det är Mexiko som är först ut på schemat. Organisationen planerar en säsong av The Ultimate Fighter, Cain Velasquez är regerande tungviktsmästare och Erik Perez förlorade för första gången i UFC, men gjorde en bra och underhållande match på UFC Fight Night 27. Att skribenten är svensk-mexikan kan ha något med saken att göra också. Nedan har vi sex stycken fighters från Mexiko med tilltalande matchfacit, men som behöver ta sig ett steg längre innan de kan uppmärksammas i ljuset av en stor organisation. Motståndarfacit är listat från den senaste matchen till den första, förluster skrivna i röd text.
Israel ”El Rojo” Giron (17-3)
T/KO: 1, SUB: 13, DEC: 3
Viktklass: Fjädervikt
Motståndarfacit: 5-2, 1-1, 2-0, 1-5, 4-3, 5-1, 0-1, 3-2, 9-5, 3-3, 1-5-0-1, 7-4, 6-5, 20-5, 0-1, 0-1, 8-9, 22-13, 9-9-0-1, 2-3
Färsk från Renzo Gracie Mexico finner vi Israel Giron som tagit hem hela tretton vinster på submission. Han har två respektabla förluster mot Jason Dent och UFC-fightern Bobby Green, och sedan en förlust mot en i stort sätt okänd Diego Castro. Avsluten och gymmet talar dock för talang och det finns absolut potential hos Giron. Han har besegrat några enstaka godkända fighters men frågan är om han kan ta det steget längre och besegra en meriterad fighter. Gör han det så har vi en spännande talang i form av ”Den Röde”.
Augosto ”Dodger” Montano (13-1)
T/KO: 8, SUB: 5
Viktklass: Mellanvikt
Motståndarfacit: 7-4, 23-18-0-1, 0-3, 4-4, 20-5-0-1, 21-13, 7-4, 1-2, 2-3, 0-2, 5-6-0-1, 2-3, 9-6, 3-1
Att Augosto Montano avslutat elva av sina tretton vinster i den första ronden är ett stort utropstecken på mexarens matchfacit. Att det enda domslutet han upplevt är hans enda karriärförlust mot TUF-deltagaren Sam Alvey är dessutom ett gott tecken, och inget att skämmas för. Inte bara det, men han blev mästare i Xtreme Fighter Society efter att ha avslutat tre matcher på en dag. I sin karriär har ”Dodger” slagit väldigt erfarna fighters som Edwin Aguilar och Edvaldo Jose de Oliveira, och han har bevisat att han kan köra över mindre erfaret motstånd. Det är precis vad han gjort hittills, men han behöver fler motståndare med matchfacit mer likt hans eget. Om han klarade sig i femton minuter mot Alvey så bör han möta en fighter med liknande meriter, och vid en vinst så kan han bli aktuell för större matcher.
Enrique ”Henry Bure” Briones (13-4)
T/KO: 7, SUB: 4, DEC: 2
Viktklass: Fjädervikt
Motståndarfacit: 5-3, 3-2, 3-6-1, 7-10, 2-4, 2-8, 11-10, 0-2, 6-2-1, 10-3, 1-3, 6-5, 20-5, 1-6, 0-3, 2-4, 2-2
Enrique Briones kommer från sex raka vinster, men som ni kan se så är det knappast toppmotstånd som ”Henry Bure” har besegrat. Även om hans förlsuter är mot respektabla fighters som Bobby Green och Alex Soto så har han själv inte riktigt besegrat någon meriterad fighter. Sju vinster på T/KO och endast två domslut talar för en publikvänlig och spännande fightingstil. Om den fightingstilen endast finner matcher över fighters med förlorande matchfacit så spelar det dock ingen roll. V i behöver se Briones bevisa att han klarar av nästa nivån av motstånd, då kan han bli aktuell för större organisationer.
David ”Chango” Mariscal (11-1-1, 1 NC)
T/KO: 5, SUB: 4, DEC: 2
Viktklass: Mellanvikt
Motståndarfacit: 5-2, 12-6, 0-1, 3-2, 5-1, 0-1, 8-11-0-1, 0-1, 6-8, 0-2, 1-1, 0-2
”Apan” David Mariscal gav talangen Mike Rebello sin första förlust och har även en vinst över en erfaren Adam Lehman, meriterna fortsätter dock inte att rulla på långt efter det. Han har en tendens att avsluta sina matcher vilket oftast är ett bra tecken, och dessutom är han mellanviktsmästare i Ultimate Warrior Challenge Mexico. Mariscal inledde karriären år 2007 med fem raka vinster i den första ronden. Hans enda förlust är mot Gary Padilla som inte riktigt är en toppmotståndare, så det återstår att se om Mariscal kan hänga kvar med bättre fighters eller om han endast rensar ut de som vill ta sig till nästa nivå.
Fabian ”Aniquilador” Quintanar (10-2)
T/KO: 2, SUB: 5, DEC: 2, NA: 1
Viktklass: Lättvikt
Motståndarfacit: 10-10, 5-3, 5-5, 2-4, 10-3, 8-10, 0-1, 4-8, 4-4, 0-2, 8-6, 0-2
I sin senaste match slog Fabian Quintanar den erfarne brassen Ederson Moreira, en submissionvinst som åter igen satte ”Aniquilador” i vinstkolumnen. Det var troligtvis också hans största vinst hittills, då hans tidigare vinster varit mot fighters med blygsamma matchfacit som inte är värda att skryta om. Lättviktaren tränar på Chakal MX Gym och är en av gymmets mest meriterade fighters, men han behöver vinster över större namn innan han kan bli gymmets ansikte utåt och få dit nästa generation av unga mexikanska fighters.
Ivan ”Nino Demoledor” Lopez (10-1)
T/KO: 2, SUB: 4 , DEC: 4
Viktklass: Bantamvikt:
Motståndarfacit: 6-5, 3-7, 19-1, 12-3, 4-2, 1-2, 4-5, 2-6, 15-7, 11-16-1, 14-7
Det finns något nästan bisarrt ojämnt med Ivan Lopez. Han slog forne Bellator-fightern Yahir Reyes i sin debut, har besegrat den duktige mexaren Alejandro Perez, och hans enda förlust är ett domslut mot UFCs nuvarande bantamviktsmästare Dominick Cruz. Med det sagt så är hans matchfacit utfyllt med några fighters vars kvalité ifrågasätts så fort man ser deras matchhistorik. ”Nino Demoledor” har avslutat majoriteten av sina matcher, alla utom en av avsluten i den första ronden. Bantamviktaren har absolut potential, och hans förlust är definitivt inte fy skam, men han behöver någon högre rankad motståndare i sin nästa match. Det kan räcka med en enstaka vinst över en meriterad motståndare för att Lopez tar sig in i rampljuset av en större scen, även om han redan tävlat i WEC.
Vilka mexikanska talanger tror ni har bäst chans att ta sig till en stor organisation?
