Darren Till har lämnat UFC-buren bakom sig, men inte föreställningen om vilken sorts fighter han är. Inför kvällens bare knuckle-match kommer engelsmannen från tolv veckors förberedelser i Dubai – och bakom snacket om träningsläger och gameplan finns en betydligt råare övertygelse. När dörren stängs finns inga ursäkter kvar. Då återstår frågan Till byggt stora delar av sin karriär kring: vem är egentligen beredd att slåss?
– Jag har inte missat en enda repetition eller ett enda pass. Jag har gjort all löpning och hållit mig till allt vi planerat i gymmet, säger Till.
För 33-åringen är det nästan en protest mot hur komplicerad fighting ibland görs. Tolv veckor av arbete ska mynna ut i något mycket enklare.
– Folk gillar att komplicera fighting nuförtiden. Jag ser fortfarande på det som att man tränar hårt under ett fight camp och sedan fightas enkelt. Fighting är aldrig enkelt, men den här matchen kommer handla om vem som tränat hårdast, gjort det bästa lägret och kan använda sin gameplan.
Resten beskriver han som brus.
Rädslan för en helt annan sorts match
Problemet är att två fighters inte alltid har samma uppfattning om vad en match ska bli.
Till vill inte behöva jaga fram våldet. Motståndaren har tidigare visat en förmåga att avvakta och tvinga den andre att ta initiativet, och inför en match som byggts upp med stora förväntningar ser engelsmannen en risk: att han själv måste dra igång det publiken kommit för att se.
– Jag vill inte behöva dra det ur honom. Då kan det bli en lite tråkig match, och det vill jag inte för fansens skull. Den här matchen har byggts upp till att bli så stor.
Alla planer gäller dessutom bara fram till ögonblicket då verkligheten börjar förändra dem.
– Varje förutsägelse, allt man säger och allt det där med ”jag har gjort det här och jag har gjort det där” kan förändras där inne. Man måste kunna anpassa sig, övervinna det och vara en riktig fighter.
Det är där Till placerar kvällens prövning. Bare knuckle lämnar mindre utrymme för bekvämlighet och ännu mindre för illusioner.
– För mig måste man vara en riktig fighter för det här. Jag tror inte ens att jag är den mest riktiga fightern här. De här människorna är galningar.
”Jag har aldrig tittat på ett kontrakt”
Till befinner sig också på en annan plats i karriären än när varje nytt steg behövde analyseras som en del av en långsiktig UFC-klättring. Erfarenheten har förändrat hans förhållande till risk.
– Jag är 33 nu. Jag är förbi allt det där. Jag vill inte säga det arrogant, för man kan alltid lära sig, men jag är på en plats där jag har upplevt allt.
Resonemanget landar i en mening som passar hans karriär bättre än någon strategisk femårsplan.
– Om du kan fightas så kan du för fan fightas. Och jag vet att jag kan fightas.
Det gäller även ett namn som länge hängt kvar i periferin: Mike Perry. En match mellan Till och den tidigare UFC-fightern har diskuterats tidigare, och Till betraktar inte dörren som stängd oavsett vilka andra vägval Perry gjort.
– Jag är här. Jag är villig och jag är redo. Jag har aldrig tittat på ett kontrakt i hela mitt liv. Jag säger bara ja till vem som helst. Det är så jag fungerar.
Perry kan enligt Till ha ”tappat bollen”, men en framtida uppgörelse går fortfarande att rädda.
– Vi kan absolut få till det. Inga problem alls.
Till splittrad om den kontroversiella sparken
Från kvällens bare knuckle-våld leder diskussionen till en av MMA mest omstridda tekniker: oblique-kicken mot knäområdet.
Till har själv erfarenhet av konsekvenserna. Robert Whittaker skadade hans MCL med en sådan spark när de möttes, och just därför blir hans hållning mindre självklar än ett enkelt krav på förbud.
– Femtio procent av mig säger nej, det är en spark, det är kampsport och om du inte kan försvara den, vad ska man då säga?
Den andra halvan av resonemanget börjar först när matchen är över.
– Det finns fortfarande mycket respekt i fighting, oavsett vad vi gör. Vi vill inte avsluta karriärer och göra så att människor får problem med att försörja sina familjer.
Till kallar frågan ”50/50”. För honom går det inte att bortse från att tekniken samtidigt kan ha ett legitimt taktiskt värde.
Han tar Islam Makhachev som ett hypotetiskt exempel. En striker med starkt nedtagningsförsvar skulle kunna attackera knät på en elitbrottare och därigenom förändra förutsättningarna för dennes offensiv.
– Om du kan landa två sådana på knät kommer han inte kunna gå ner på det knät för att göra en nedtagning. Du kan potentiellt vinna en match på det.
Priset kan komma långt senare.
– Men du kan också avsluta en karriär efteråt.
Det är en ovanligt passande konflikt inför en kväll där Till själv ska tävla i en sport vars dragningskraft bygger på hur lite som finns mellan fightern och konsekvenserna. Han har tränat i tolv veckor, gjort löpningen, följt planen och försökt kontrollera allt som går att kontrollera.
När nävarna väl börjar flyga återstår bara den del han aldrig velat komplicera.
Att fightas.
Följ oss på Instagram, Facebook och YouTube för fler nyheter, exklusiva intervjuer och highlights!
