Den före detta UFC-mästaren i bantamvikt Sean O’Malley ångrar sitt beteende i samband med hans första match mot Merab Dvalishvili. Efter reflektioner har han insett han han försökte vara för mycket som sin förebild Conor McGregor.
Sean O’Malley har reflekterat mycket
Under en lång tid har paralleller och likheter dragits mellan O’Malley (18-3 MMA, 10-3 UFC) och den tidigare UFC-fightern McGregor. I en intervju med Between Rounds berättar O’Malley om inspirationen han tar från McGregor. Men han berättar även om stunderna då han känner att han försökt efterlikna sin förebild så pass mycket att han glömt sig själv.
Förebilden Conor McGregor
O’Malley är tydlig med att McGregor var hans stora förebild som ung fighter. O’Malley lade märke till allt, från hur McGregor hanterade media till hur han kontrollerade och rörde sig i oktagonen. När O’Malley såg McGregors självförtroende blev han motiverad att verkligen tro på sig själv i alla lägen. Samtidigt berättar han att han tappade bort sig själv något.
– Jag känner att jag, på något sätt, ville vara Conor för mycket istället för att bara vara mig själv, uttryckte O’Malley.
Ångrar sitt beteende i samband med UFC 306
När O’Malley nu tänker tillbaka på en del stunder i sin karriär är det tydligt för honom att han idoliserade McGregor på både gott och ont. O’Malley menar att han vanligtvis är en vanlig och rolig kille, men att hans strävan efter att vara som McGregor gjorde att han glömde den delen av sig själv. Framförallt i samband med hans första match mot Dvalishvili på UFC 306.
– Det var mitt andra titelförsvar och jag tänkte ‘Jag vill att det här ska bli stort’. Kände inte att det var stort, jag kände inte att Merab var ett stort namn, sade O’Malley och fortsatte:
– Jag hatade inte Merab, jag skulle ha älskat att knocka honom, men jag känner att jag gjorde den för personlig. Jag gillade inte det, sade O’Malley.
Sean O’Malley jagar balansen fortsatt
Efter sina reflektioner har O’Malley påbörjat sin resa att hitta en balans i att vara sig själv men även göra det som UFC kräver, vilket är att underhålla publiken. Den tidigare bantamviktsmästaren menar på att det tar tid att komma till den insikten han har idag.
– Jag anser att det finns en aspekt av underhållning som folk i UFC måste ha för att bli en superstjärna. Du måste vara dig själv och sen kan du lägga till lite extra. Hitta den balansen, det kan ingen kan lära dig. Det finns ingen manual, sade O’Malley.
Sammanfattning och läsarfråga
Sean O’Malley har reflekterat mycket över sin roll som superstjärna vs rollen som han själv. Han medger att han förlorade sig själv i sin strävan att vara som sin förebild Conor McGregor. Vad säger du om O’Malleys reflektioner? Är det inte synd att en fighter inte kan vara sig själv utan känner att de behöver ändra sin personlighet för att bli en superstjärna?
