På plats i regnet vid König-Pilsener-ARENA
Deniz i Brasilien med Mike, Mazdak i USA med Jycken, Sirwan i Holland och jag i Tyskland med min kompis Khim. MMAnytt var verkligen ute i världen på olika äventyr samtidigt.
Tanken var att jag och Khim skulle möta Jycken och Mazdak i Tyskland för att tillsammans täcka UFC 122, för första gången som ackrediterad press. Att bli ackrediterad press i UFC är lättare sagt än gjort. Det är bara MMAnytt och Kimura.se som lyckats bli det bland svensk kampsportsmedia till dags dato.
Samma morgon som jag och Khim skulle flyga till D?sseldorf ringde Mazdak och väckte mig. Jag ramlade ur sängen och svarade med bruten stämma. Till min förvåning lät Mazdak ungefär lika sliten. De hade missat planet i Chicago och därför valt en annan rutt och kommit till Sverige ca. 20 timmar senare. Alldeles för trötta för att orka åka vidare bestämde de sig för att skippa Tysklandsresan.
Khim på plats i hotellrummet meddelar världen hur lycklig han är
Jag och Khim stack därför själva till Tyskland för att göra vad vi kunde för att täcka galan. Khim, ett stort MMA-fan och barndomskompis till mig, hade köpt en vanlig biljett men nu öppnades en dörr för honom att bli vår fotograf. Bara tanken fick Khim att le stort, ett leende som han höll kvar i stort sätt hela resan. Han skulle checka av den här upplevelsen bland de han i livet verkligen vill uppleva påpekade han också.
Jag ogillar verkligen att flyga och när jag kan ta andra väger så brukar jag göra det, men tiden var knapp och flyga var ändå smidigast. Redan på planet insåg vi att vi inte var de enda svenskarna som skulle på galan. Bland annat fanns där ett gäng på tretton killar som berättade att de skulle festa på fredagskvällen i Köln och sen sticka till Oberhausen för galan på lördagen.
En vacker stad på sina platser
I Tyskland regnade det när vi landade och vi åkte in till Dusseldorf där vi hade rum precis vid centralstationen. Vi skulle egentligen bo på Hilton med Jycken och Mazdak, men det kändes onödigt då. Fredagskvällen blev en lugn sådan då vi kollade invägningen på datorn, gjorde oss redo inför lördagen, käkade på stan och valde att ta det lugnt för att vara pigga på lördagen.
När jag vaknade upp på lördagen möttes jag av den här synen
På lördagen drog vi runt lite på stan för att fördriva tiden, käkade rumpstek och hängde i Lilla Tokyo. På centralstationen hörde vi plötsligt någon säga ”Simon… Khim”. Hur stor är chansen att någon i D?sseldorf känner både mig och Khim? Det visade sig vara Jaser från Kimura som tydligen också kände Khim. Världen är liten ibland. Vi åkte sen senare tillsammans med Jaser och Millad till Oberhausen där vi mötte Manos, Majdi och andra. Vi träffade också på en del läsare som alla var enormt trevliga som vanligt. Alltid riktigt kul att träffa er och snacka lite skit.
Jaser köper Donuts och är sen snäll och
skjutsar oss till arenan, tack!
Khim utmanade en grym staty
I kön till att hämta ut presspassen stod verkligen press från hela världen. Italiens största hemsida om MMA var på plats och försökte tränga sig, Fighters only, MMAjunkie, Ground and Pound, MMAweekly, journalister från Brasilien, Spanien, Frankrike, Irland, USA och listan kan göras lång. Ändå kändes det inte sen när vi kom in på arenan som att det var så speciellt fruktansvärt många.
De största sidorna/tidningarna hade plats vid bord och jag fick plats precis bakom borden men annars på bästa platsen av de tre raderna stolarna med press. Khim tog plats vid buren och tänkte inte på att ta av sig mössan. Bredvid mig hade jag engelsk press, på andra sidan Randy från Knockout radio som satt och babblade med Kimurakillarna under så gott som hela galan.
Bakom pressen
Själva arenan kändes som ett välplanerat Hovet som var mer mysigt och tryckande på ett bra sätt. Hela miljön och faktumet att vara på plats var mäktigt, men jag hann inte direkt njuta utan förberedde mig inför att skriva min liveblogg.
Galan drog igång rätt snabbt och UFC visste verkligen att ta hand om pressen riktigt bra. Maten som serverades var riktigt god och rent allmänt kändes allting extremt proffsigt. Hade inte förväntat mig något annat, men blev ändå imponerad.
Khim var i himlen
Tidigt märktes att MMAjunkies utsända hade ett säreget inflytande och fick exempelvis först reda på att Sakara hoppat av och skrev lite på sin artikel om den saken och sen skickade de nyheten vidare till oss som skrev livebloggar. Riktigt trevliga journalister som delade med sig. UFC tillhandahöll oss med domarnas poäng när minst en hel rond gick till sitt slut i en match.
König-Pilsener-ARENA var, precis som vid en rockkonsert med förband, upplyst en del när förmatcherna gick av stapeln. Publiken var där tidigt och det var uppenbarligen ett väldigt ölsug. Jag hörde någon säga att ölen var rätt dyr, men den tycktes gå åt den saken var säker.
Khim gjorde sig redo att vara vår fotograf och han tittade på mig med ett stort leende när Arianny gick förbi honom första gången. Khim är nämligen ”kär” i Arianny och njöt i fulla drag. En del svenska fans hälsade och jag snackade en del med Italiensk press som kände till MMAnytt. Roligt att ryktet spridit sig. Italienarna var där mycket för Sakara och de var extremt stolta över sin landsman.
Kris McCray vs. Carlos Eduardo Rocha blev en kort historia där på förhand ingen av de två var någon favorit. Jag vågade själv inte spela på den här matchen då den på pappret i alla fall kunde gå åt båda hållen. Press från en lokal tidning satte sig snett bakom mig och stank verkligen korv. De trodde på Carlos, boende i Tyskland och fick rätt. Carlos gjorde historien kort med Kris den här kvällen. En snygg submission som mycket kunde blivit submission of the Night. Tyskarna pratade stolt om hur bra och långt Carlos kommer gå i UFC. Ska bli kul att följa honom i alla fall. För tidigt att dra för stora växlar än.
Foto: Khim Hjern, MMAnytt.se
Matcherna efterlöste varandra i rasande fart med ibland korta pauser för reklam och jag hann smyga ut och käka en del i den långa pausen tills då huvudkortet och livesändningen skulle dra igång. Det är en verkligen annan känsla att sitta på arenan och se ett fullständigt underkort först för att sen se resten. Prägeln kan redan vara satt och kvällen kan dels vara laddad eller lika gärna sval. Den här gången var underkortet bra och flera roliga matcher hade ägt rum.
När jag kom tillbaka från käket och snack backstage med bland annat Dana Whites motsvarighet i Europa så upplevde jag en sjukt bra trailer som UFC visade på storbildsskärmarna. Det var mer en medley än trailer och den visade ett potpurri av grymma knockar och legendariska ögonblick. Medleyn och för den delen alla teasers och trailers som visades var alla hemskt mycket bättre än alla som ligger upp på nätet.
Foto: Khim Hjern, MMAnytt.se
Khim blev polare med de andra fotograferna som hjälpte honom en del och faktum är att han var den första svenska fotografen som fotat UFC så nära buren. Rätt galet. Senare skrev Khim såhär på sin Facebook:
Alla som känner mig vet att jag e ett av Sveriges STÖRSTA UFC fan och en av mina drömmar är att få se en UFC gala live och vad händer, jag går på UFC 122 live i Tyskland som press, octagonside photo. Jag är första svensken som har med pressleg stått vid buren hela gala och fotat. Fick vara med på presskonferensen och skakat hand med Dana White, Presidenten för UFC. This is a dream come true 🙂 MMAnytt.se ni är BÄST
Huvudkortet rasade på och det var svårt att helt ta in vad som ägde rum bara några meter ifrån en. Kortet må inte varit det bästa, men upplevelsen var ändå underbar. Tyska publiken var väl sådär, de buade lite skumt då och då och fyllan var rätt tydlig på sina håll, men mer laid back väktare än de på arenan får man verkligen leta efter. De smälte in perfekt och var trevliga.
Dana gör sig redo för att hålla presskonferen. Foto: Khim Hjern, MMAnytt.se
Efter galan rusade pressen in backstage och så fort datorn och annat var nedpackad följde vi efter. Khim hade mitt i galan blivit ganska abrupt blivit tillsagd av UFC att ta av sig sin MMAnews.se-mössa han hade på sig. Det är nämligen strikt förbjudet att göra reklam för något annat än det som UFC godkänt. De har då full rätt att kasta ut någon från arenan. Khim satte inte på sig mössan sen efter galan. Jag förstår honom.
Backstage mötte vi direkt Krzysztof som pratade flytande tyska med någon journalist. Det sägs att många dealar och kontakter ordnats på toaletter och så kändes verkligen när jag på herrtoan började snacka med några som jobbar högt upp inom Zuffa och la upp bollen för en väldigt intressant kommande intervju.
Jag och Khim slog oss ner inne i salen där presskonferensen skulle hållas. När den väl drog igång kändes allting som vanligt i sådana sammanhang lite stelt. Jag tyckte nästan det var mer intressant att kolla in på sidan där alla coacher, fighters och personal stod och kollade/lyssnade. UFC är som en väloljad maskin där varje kugge är viktig för helheten.
Foto: Khim Hjern
Efter presskonferensen blev det huggsexa främst bland de som ville intervjua Dana White. Jag räknade det till i alla fall 6-7 journalister som samtidigt intervjuade Dana. Jag filmade 13 minuter med min lilla digitala kamera. Mycket av de Dana sa där dök sen kommande dagar upp uppdelat i ganska många artiklar.
Trötta och glada åkte jag och Khim tillsammans med Jaser och Millad tillbaka till Düsseldorf. En engelsk journalist som bokat hemflyget till 05:00 fick också plats och när vi väl kom tillbaka till hotellet hjälpte vi honom komma på en buss ut till flygplatsen.
Hemresan på söndagen var odramatisk men intressant då vi träffade riktigt många svenska UFC-fans och läsare. På bara flyget hem räknade jag det till minst 40 svenskar som jag vet var på galan. Förlåt om jag tjatar, men det var som vanligt kul att snacka med många av er.
När vi landade i Sverige sjönk upplevelsen in lite och jag insåg hur mycket jag älskar MMA och mitt jobb på MMAnytt.se.
Se intervjun med Dana White här.
Läs livebloggen här.
Se alla Khims bilder här.
