Jag ska för er allas skull försöka bena ut detta. Sortera ut detta kaotiska nystan. Många har undrat, frågat, mailat, försiktigt trevat efter svaret; vem är jag, denna tyrann som styr Magnus med järnhand? Som i folkmun kallas regeringen.
OK, vi tar det från början. Vid första anblick kan jag verka en aning…hur ska jag säga? Vass. Öpp! öpp! öpp! Vi stannar där! Jag bemödar mej inte med att möta och ifrågasätta synen på mig själv, kvinnan, myten, amazonen. För att bäst beskriva mig själv vill jag använda ord som…en varm, rosa själ, tolerant och kvick.
Att Magnus på nåt sätt skulle träna MMA, blogga om det, leva för det bara för att jag tvingar honom? Med kniven mot strupen dagligen svettas blod för att jag står där bakom ett hörn, beväpnad och visar med mina 2 fingrar att jag har ögonen på honom? Nej, gott folk. Det är er våta dröm. Jag är ledsen att jag fullständigt bara brakar in här och river hela den satans illusion ni byggt upp i tron att jag dominerar ett så stort stycke till kött. Magnus.
Jag har från första stund kapitulerat inför tanken att det är mysigare att krama andra män än mej, att det är mysigare att sparka andra män än mej, att det är mysigare att slå andra män än mej. Jag har insett och inför tanken om mej som 2a förberett.
MMA goes top noche. Jag? Jag sitter under min korkek och finner mej i att vara den andra kvinnan då jag fått storspö av denna superheta Slitz-brud. Denna eleganta, våldsamma koreografi utförd av de ohotade alfahannarna numero uno.
Tack för att jag fick föra fram detta och hoppas att ni blivit något visare, något klokare.
Ida.
