Många som kollar på MMA har inte alla gånger jättebra koll på poängsystemet, trots att nästan 50% av alla matcher går till domslut. Domarna kollar på en hel del olika detaljer och måste göra bedömningar ”on the fly”, men vad innebär egentligen det här poängsystemet? I denna artikel går jag igenom det grundläggande i systemet, och kommer även hänvisa vidare om du vill läsa mer.
Poängsystemet som används i MMA kallas för 10 poäng must-systemet, eller 10 point must system på engelska. Systemet i sig har sina grunder i boxning, men är något som har blivit modifierat för MMA genom att ta hänsyn för till exempel grapping och brottning. I grunden står systemet på fyra pelare: Effektiva slag, aggression och försvar, effektiv grappling samt kontroll av tävlingsytan (mer känt som ”octagon control”). Men under alla dessa pelare är systemet uppdelat och ger en stor mängd variation om vad man kan kolla på. Det kan vara värt att notera att de japanska reglerna även tittar på en mer specifik femte pelare; Försök att avsluta matchen via KO eller submission.
- Effektiva slag innebär att en domare räknar hur många hårda slag som en fighter träffar. Jabbar räknas således inte, om det nu inte är en väldigt hård jabb förstås.
- Effektiv grappling innebär att poängdomaren tar in i beräkningen av antal lyckade nedtagningar och svep. Exempel på när en fighter får poäng är när de gör en nedtagning från stående position till mount, när en fighter passerar guarden och tar mount eller när en fighter i nedersta position använder en aktiv och hotande guard. Det betyder att en fighter på botten inte är utesluten från eventuella poäng.
- Vid bedömning av octagon control tittar poängdomaren på vem som bestämmer hastigheten, platsen och positionen på matchen. De tar till exempel in en fighters möjlighet att undvika att bli nedtagen av en grappler genom att hålla matchen stående. Men även nedtagningarna går in under denna kategori; att tvinga matchen till marken genom att trycka ned sin motståndare på backen. Hotande submission-försök ingår även i denna kategori, samt passera guard och få till mount samt att skapa slag-möjligheter.
- Aggression innebär endast att arbeta sig framåt och träffa med slag. Försvar innebär i sin tur hur man undviker att bli träffad av slag, bli nedtagen eller svept när man blir utsatt för dessa attackförsök.
Poängen
I en match befinner ska det vara tre domare bredvid buren/ringen som oberoende skriver ned sitt resultat efter varje rond, i Japan skriver de ner poängen efter avslutad match. Poängdomaren ger 10 poäng till fightern som vann och tilldelar sedan 9 eller mindre till förloraren, eller 10-10 i en rond som blivit oavgjord. Men i vissa stater i USA är det inte tillåtet att ge en fighter mindre än 7 poäng.
Det är ganska vanligt att en match egentligen poängsätts mellan 9-7 för den förlorande parten i en match. Vanligtvis så tilldelas en rond 10-10 om ingen av de två fighterna visar upp någon specifik dominans. 10-9 blir det när en av fighterna vinner, men att den andra fightern fortfarande gjort en bra match. När vi sedan kommer till 10-8 börjar vi hamna på ett territorie där en fighter blir överöst med ett antal offensiva attacker så som slag eller grappling. Slutligen 10-7 eller lägre tilldelas ronden när ena fightern totalt dominerar den andra.
Lite beroende på hur en match utspelar sig är även olika tekniker olika värda: Om majoriteten av en rond spenderats på marken så är effektiv grappling mest värt, sedan kommer effektiva slag in i bilden. Men om majoriteten av ronden istället spenderas stående så är det effektiva slag som är mest värt, medan den effektiva grapplingen kommer in som tvåa i bilden.
Om en rond slutar med relativ jämn fördelning mellan grappling på backen och ståendes ska effektiv grappling och effektiva slag värderas lika.
Varje domare kan i slutändan ha olika syn på hur en match utförts, och därför poängsättas lite olika. När matchen är över, efter 3×5 minuter för vanliga matcher och 5×5 minuter för huvudevent och titelmatcher så räknas domarens poäng ihop, och jämförs med de andra två poängdomarna för att få ett slutgiltigt resultat.
Domslut med en vinnare
- Unanimous decision (enhälligt domslut) – Alla domare anser att en fighter har vunnit matchen.
- Split decision (delat domslut) – Två domare anser att en fighter har vunnit matchen, medan den tredje anser att den andra fightern vann.
- Majority decision (majoritetsdomslut) – Två domare anser att en fighter vunnit matchen, medan den tredje anser att matchen var oavgjord.
Oavgjort
- Unanimous draw (enhälligt oavgjort domslut) – Alla tre domarna anser att det var en oavgjord match.
- Majority draw (majoritetsoavgjort) – Två av tre domare anser att matchen är oavgjord.
- Split draw (delat oavgjort) – En domare poängsätter för fighter 1, den andra domaren poängsätter för fighter 2 och den tredje domaren poängsätter oavgjort
Sammanfattning
Den här genomgången är förvisso bara att skrapa på ytan på hur poängdomarna tolkar reglerna i MMA. Det finns en bok utgiven för just detta ämne som kallas för Elite MMA Referee School, som även har en hemsida där man kan genomgå onlinekurser för att utbilda sig till poängdomare. De håller även workshops för domare och lärarledda utbildningar i USA för blivande och nuvarande domare samt håller regelbundna diskussioner för hur regler ska tolkas och hur matcher ska poängsättas.
Att vara domare är långt ifrån något lätt, och samtidigt ytterst otacksamt. Men samtidigt så kan inte matcher utövas om poängdomare inte finns, och det kan till och från bli rätt katastrofala domslut om det visar sig att en poängdomare tittar på något helt annat än vad som är relevant eller är outbildad.
Men samtidigt är en poängdomare inte mer än mänsklig. Platsen precis framför buren är inte alltid optimal för att se allt som händer i en match. Det finns stora stolpar som kan skymma sikten, och till exempel kameramän och liknande måste befinna sig vid sidan av buren för att täcka allt som händer inuti. Det är därför det är väldigt bra att de i till exempel Nevada har börjat tillåta en skärm framför domarna då de kan använda både sin egna ögon när det tillåts, och vid de andra tillfällena sedan titta ner på skärmen. Dessa skärmar bli svarta mellan alla ronder så poängdomaren i sig inte blir påverkad av vad produktionsteamet visar som i repris från matchen.
Poängsystemet har sina brister, och det kan till synes vara lätt att åtgärda. Men när man väl börjar gräva i systemet så visar det sig snabbt att det är extremt komplext. Det finns så många delar som måste stämma in i en sport där man blandar ihop 20 andra sporter. Sätt sedan även in den mänskliga faktorn och det blir plötsligt mycket, mycket svårare.
Poängdomare behövs även i Sverige, och du kan ansöka om det hos Svenska MMA-förbundet. Det kravet som finns är du måste sitta med bredvid en licensierad poängdomare under minst 24 matcher, och deltaga på minst två regelgenomgångar samt minst två poängdomargenomgångar. Men det skadar sig knappast att vara erfaren inom sporten, eller ha utbildat sig på egen hand.
Jag hoppas att du har lärt dig något matnyttigt i denna genomgång, och om du känner dig redo att söka vidare information så skulle jag rekommendera dig att ta kontakt med Svenska MMA-förbundet i första hand, något som lättast görs via SMMAF.se.
