Smilla Sundell har fått sitt UFC-kontrakt efter segern mot Aline Pereira, men hon var långt ifrån säker på att det skulle räcka när Dana White började tala om hennes bristande MMA-erfarenhet. Dagen före matchen lät hon lillasystern Leia ställa frågorna. I den intervjun framträder en annan sida av 21-åringen: uppväxten i Thailand, åren på egen hand och en dröm som nu har tagit sitt första stora steg mot att bli verklighet.
Dagen före matchen i Las Vegas får Smilla Sundell frågan vem hon egentligen är. Den kommer från hennes lillasyster Leia, som håller i en lättsam videointervju där de pratar om familjen, gamla vanor och livet utanför sporten. Smilla börjar inte med världsmästarbältet i thaiboxning eller med sina två MMA-segrar. Hon väljer ett svar som får systrarnas relation att ta plats före alla sportsliga meriter.
– Jag är Leias storasyster, svarar hon, innan hon skrattande korrigerar sig och konstaterar att hon är MMA-fighter.
Lite senare frågar Leia vad hon har för mål. Där finns inga större tveksamheter: först ska hon in i UFC, därefter vill hon vinna organisationens mästarbälte. Det är en ambition som har följt Sundell genom övergången från thaiboxning till MMA, och hon uttrycker den med samma självklarhet som när systrarna diskuterar vem av dem som är mest tävlingsinriktad. De är nog lika envisa, resonerar hon. Båda måste vinna.
Ett dygn senare ligger den svenska 21-åringens framtid i händerna på UFC:s ledning. Hon har besegrat Aline Pereira med 29–28 på samtliga domarkort under Dana White’s Contender Series och står på tre raka segrar som professionell MMA-fighter. Ändå räcker ett domslut inte automatiskt till kontrakt, och när Dana White börjar förklara varför han tycker att hon borde vänta blir stämningen betydligt mer laddad än Sundell hade hoppats.
Bodde ensam redan som 15-åring
Sundells långa erfarenhet av kampsport syns inte i siffran 3–0. Hon växte upp i Stockholm, men familjen flyttade till Thailand när hon var omkring tolv år. På Koh Samui började hon och Leia träna thaiboxning, och ett par år senare tog Smilla steget till Fairtex-gymmet i Pattaya för att fortsätta utvecklas. Hon hade inspirerats av Stamp Fairtex, som hon sett nå världstoppen inom ONE Championship, och ville själv se hur långt hon kunde komma.
I systerintervjun nämner Smilla något som många som följt hennes karriär kanske inte känner till. När Leia ber henne berätta något överraskande om sig själv kommer ett svar som säger en hel del om hur annorlunda hennes ungdom har sett ut jämfört med många jämnårigas.
– Jag har bott själv sedan jag var 15, och det är det inte många som vet.
Det är en uppgift hon lämnar utan någon längre förklaring, men den placerar de tidiga mästerskapsframgångarna i ett annat sammanhang. Innan hon ens blivit myndig hade hon redan ägnat flera år åt att bygga sitt liv kring träning och matcher, långt från en vanlig svensk tonårsvardag. När hon som 17-åring blev världsmästare i ONE Championship efter segern mot Jackie Buntan 2022 hade hon bakom sig en tillvaro där sporten fått styra stora delar av livet.
Uppväxten i Thailand beskriver hon som både spännande och krävande. Planerna ändrades ofta, vilket ibland kunde vara frustrerande, även om hon ser positivt på åren där. Familjen har fortsatt att spela en stor roll i hennes liv, och när Leia ber henne beskriva föräldrarna med tre ord väljer Smilla att kalla pappan snäll, rolig och stark, medan mamman är kärleksfull, omtänksam och stark.
Systrarnas samspel ger också en annan bild av den fighter som blivit känd för sin aggressiva stil. Leia retas med att Smilla ofta går på tå, medan Smilla själv tycker att en av hennes främsta talanger utanför sporten är att äta och shoppa. De skrattar åt hur väl de känner varandra och verkar vara överens om att en shoppingrunda mycket väl kan pågå i två timmar, åtminstone om det finns möjlighet att ta en paus på Starbucks.
För Sundell har den lättsamma sidan av livet fått samsas med en idrottskarriär där utvecklingen gått ovanligt snabbt. Två år efter världsmästartiteln förlorade hon ONE-bältet på vågen inför mötet med Natalia Diachkova, en match hon ändå vann genom teknisk knockout. När MMAnytt intervjuade henne inför Contender Series berättade hon att avsaknaden av en högre viktklass i ONE hade bidragit till beslutet att gå över till MMA. Hon behövde också en ny sportslig utmaning efter att redan ha uppnått så mycket inom thaiboxningen.
Smilla Sundell självkritisk trots segern
Aline Pereira, syster till UFC-stjärnan Alex Pereira, blev hennes tredje professionella MMA-motståndare. Under stora delar av matchen tog Sundell initiativet, arbetade framåt och försökte hitta träffar med kombinationer och knän när hon kom nära. Pereira svarade med kontringar, fick in sin jabb och lyckades även ta ner svenskan i tredje ronden, innan Sundell arbetade sig tillbaka upp på fötterna.
Domarna var eniga om vem som hade gjort tillräckligt för att vinna. Alla tre gav Sundell segern med 29–28, vilket innebar att hon hade klarat den sportsliga delen av sin hittills viktigaste MMA-match. Men någon tredje raka TKO blev det inte, och hennes prestation lämnade frågor som hon själv var angelägen om att ta itu med.
Vid presskonferensen efteråt talade Sundell om insatsen utan att försöka göra den snyggare än hon själv upplevde den.
– Jag är väldigt glad över att vara i UFC, men min prestation blev kanske inte riktigt som jag hade planerat.
Hon hade jagat avslutet och tyckte att Pereira lyckats få henne att slå för mycket i luften. Brasilianarens rörelser gjorde det svårt att få ordentlig utdelning på attackerna, och den ständiga framåtpressen var inte heller exakt den matchplan som Sundell och hennes tränare hade kommit överens om.
– Jag försöker alltid hitta en knockout. Jag träffade luften för mycket eftersom hon rörde sig undan. Det finns mycket att lära, och jag vill tillbaka till gymmet.
Att Sundell själv såg brister i prestationen gjorde det kommande kontraktsbeskedet särskilt laddat. Hon hade vunnit mot en motståndare med större MMA-erfarenhet, men UFC:s beslutsfattare skulle även bedöma om hon var tillräckligt långt kommen i sin utveckling för att ansluta till organisationen redan nu.
Dana White ville vänta – Sundell blev rädd
När Dana White skulle offentliggöra vilka fighters som erbjudits kontrakt började han med att berömma Sundells insats. Men UFC-chefen ansåg samtidigt att hon hade framtiden för sig och borde samla ytterligare erfarenhet innan hon tog steget in i världens största MMA-organisation. Han såg ingen anledning att skynda på en fighter som fortfarande bara var 21 år gammal och hade så få professionella MMA-matcher bakom sig.
UFC:s matchmaker Mick Maynard var av motsatt uppfattning. Han betraktade svenskan som en så pass lovande talang att organisationen borde skriva kontrakt med henne omedelbart, och White förklarade att han blivit nedröstad innan han till slut välkomnade Sundell till UFC.
Från Sundells perspektiv hade beslutet kunnat sluta på ett helt annat sätt. Hon hade redan gjort sitt inne i buren, men kunde inte påverka vad White och hans kollegor skulle komma fram till. När hon efteråt fick frågan om hur det kändes att lyssna på UFC-chefens tveksamheter erkände hon att hon hann bli ordentligt orolig.
– Jag blev rädd. Men jag tror att allt händer av en anledning, och jag är väldigt glad att det löste sig.
Beskedet innebar att målet hon hade pratat om tillsammans med Leia dagen innan redan var uppfyllt. Efter år av thaiboxning, ett världsmästarbälte, viktproblem i ONE Championship och tre professionella MMA-matcher hade hon nått UFC. Men hon hade också fått en tydlig påminnelse om hur mycket arbete som återstår innan hon kan börja utmana de etablerade namnen i bantamviktsdivisionen.
Nästa dröm kräver en annan sorts tålamod
Det finns ytterligare ett mål från systerintervjun kvar på listan: UFC-bältet. Sundell påminde om det även efter segern mot Pereira, men hon vill inte möta divisionens främsta namn innan hon är bättre rustad. Trots sina många år som professionell kampsportare är hon fortfarande relativt oerfaren inom MMA, något hon inte försöker dölja.
– Jag behöver ta mig in på rankingen steg för steg. Jag har inte lika många matcher som de andra, men jag vet att jag kan komma dit. En dag kommer jag att göra det.
Markkampen är ett tydligt utvecklingsområde. Sundell tränar den dagligen och berättar att hon ibland ställer upp i jiu-jitsutävlingar för att skaffa sig mer erfarenhet. Inom thaiboxningen har hon omkring 40 proffsmatcher bakom sig, enligt sin egen uppskattning, medan hon inom MMA fortfarande befinner sig i början av sin utveckling. Erfarenheten av att bli träffad och fortsätta framåt har hon redan med sig, men nu måste hon komplettera den med ett betydligt större register.
– Jag jobbar med markkampen varje dag. Ibland tävlar jag till och med i jiu-jitsu för att komma ikapp de andra. Jag är 21 år och jag vet att jag kommer nå den nivån.
När hon får frågan om vilka svenska fighters hon ser upp till nämner hon Alexander Gustafsson och Khamzat Chimaev. Båda har nått långt inom UFC, och Sundell skulle gärna vilja följa i deras fotspår. Hon uppskattar också tanken på att representera Sverige internationellt, även om hon försöker att inte lägga alltför stor press på sig själv genom att fundera över vad andra förväntar sig.
Hennes egen ambition har däremot varit konsekvent. När hon och Leia pratade om framtiden före matchen var det två mål som stod överst på listan, och under presskonferensen efter segern återkom hon till det som fortfarande väntar.
– Slutmålet är alltid att bli mästare.
Från UFC-dröm till McDonald’s med familjen
Efter matchen fick Sundell även ett kort möte med Alex Pereira, vars syster hon just hade besegrat. Hon hade träffat UFC-stjärnan redan dagen före, bett om en bild och fått en lyckönskning inför matchen. När de skakade hand efteråt uppskattade hon gesten, även om hon knappt mindes vad han hade sagt eftersom hon fortfarande var så uppe i det som hänt.
Familjen hade rest hela vägen från Sverige och vänner kommit från Vancouver för att uppleva kvällen tillsammans med henne. När hon fick frågan hur hon skulle fira kontraktet återvände samtalet till något betydligt enklare än framtida mästarbälten och UFC:s bantamviktsranking.
– Jag ska njuta av god mat med familjen och mina vänner. Äta lite McDonald’s och bara njuta av segern.
Det var precis vad hon hade valt när Leia dagen före matchen ställt sina snabba frågor om favoritmat. McDonald’s framför Burger King, chicken nuggets framför cheeseburgare. Ett litet vardagligt önskemål mitt i en vecka som skulle komma att förändra hennes idrottskarriär.
Dana White ville ge henne ytterligare ett år att utvecklas innan hon fick chansen i UFC. Mick Maynard såg ingen anledning att vänta, och nu har Sundell fått kontraktet hon länge arbetat för. Nästa steg kommer att kräva både tålamod och hårt arbete, men först väntar några timmar tillsammans med människorna som rest till Las Vegas för hennes skull.
Följ oss på Instagram, Facebook och YouTube för fler nyheter, exklusiva intervjuer och highlights!
