Urijah och Uriah står i centrum när säsong 17 av The ultimate fighter avgörs. Vid sidan av dokusåpadeltagarnas sista kapitel ska även damdivisionen ta ett betydelsefullt steg framåt, och kröna den titelutmanare och coach som ska ställas mot Ronda Rousey i nästa säsong.
BV: Urijah Faber (27-6) vs. Scott Jorgensen (14-6)
En duo av eviga tvåor som skapat tillräckligt med popularitet för att pryda affischer. Jorgensen och Faber sitter i samma båt, de har varit uppe på toppen och vänt när de misslyckats med att besegra de största namnen. I synnerhet för Faber har det varit en tapper och otacksam kamp. Fem gånger har chansen att erövra divisionen givits till ”The California kid” och fem gånger har publikfavoriten blivit besegrad. Men trots tio år som proffs och över trettio matcher, lyckas Faber på något märkligt sätt knega vidare med motivationen på topp inför varje fight. Det är därför publikstödet finns. Blonda lockar, vitt leende, Grand Canyon i hakspetsen och laddad med så mycket amerikansk fighting spirit att hela arenan lyfter. Divisionens regent Renan Pegado får snällt acceptera att det finns en större stjärna under honom.
Jorgensen är som en lightversion på samma tema. Precis som Faber skolad av brottning, med pannben, vilja och motivation som främsta vapen. Jorgensen har erbjudits matcher både mot den skadade mästaren Cruz och den aktive mästaren Pegado, men mötte samma nederlag som Faber. Den här fighten är med andra ord en direkt kvalmatch för vem av de två som får ännu en chans att chilla med eliten.
Stilmässigt rör det sig om två fighters som stöpts i samma form, men där Faber har avsevärt mycket mer bredd och rutin. Jorgensens främsta svaghet är förutsägbarheten och den enkelspåriga taktiken som upprepas i varje match. Faber har något mer kreativitet och spontanitet i sitt game, vilket även motiverar varför oddsen håller Kaliforniens son som favorit.
Final av TUF 17: Uriah Hall (7-2) vs. Kelvin Gastelum (4-0)
Ett av vinterns populäraste samtalsämnen har varit Halls framfart i TUF-huset. Det var länge sedan en säsong av dokusåpan var så sevärd, och det var länge sedan en talang stod ut så bland deltagarna. Halls atletiska gåvor och stående teknikregister i kombination med en personlighet som växlar mellan sympatisk och skrämmande, har skapat en stjärna på kort tid. Knockarna under turneringens gång var nog så imponerande, men det är framför allt Dana Whites hyllningar som fått hypen att blossa upp. I världen utanför TUF har Hall inte varit riktigt lika övermänsklig. Både Chris Weidman och Costas Philippou kunde pressa Hall stående och sätta två förluster på den unge talangens record. Båda är förvisso högt rankade UFC-fighters idag, men matcherna ger ändå en vink om varför Anderson Silva ännu inte har något att förlora nattsömnen över. Hall har hisnande potential, men är ännu inte den titelutmanare vissa vill kalla honom.
På tal om potential så är det något ständigt nederlagstippade Gastelum har gott om. Den lågmälde och blyge 21-åringen var säsongens minst hypade namn, men står likväl i finalen. En kortvuxen men stark brottare vars främsta begåvning är mod och viljestyrka. Gastelum ser inte skrämmande ut, men överraskade samtliga motståndare i turneringen med sin uthållighet och vägran att vika sig. Stilmässigt och personlighetsmässigt rätt man att testa vad Hall går för. Än är den här säsongen inte avgjord.
Dam BV: Miesha Tate (13-3) vs. Cat Zingano (7-0)
Damernas division har fått breda ut sig rejält i nästa säsong av TUF. Manliga och kvinnliga fighters ska för första gången dela huset tillsammans och coacherna blir två damer. Den ena är förstås champ Ronda Rousey. Den andre avgörs av den här matchen. Tate och Zingano är två av USA:s främsta namn på damsidan och de delar precis samma bakgrund. Två tjejer som valde den stereotypt manliga vägen genom high school och bokstavligen brottade sig in på killarnas territorium. Båda tränade med killar på brottarmattan, vilket kan förklara varför båda också har blivit amerikanska mästare i sporten. Ungefär samtidigt sadlade de om till MMA, men det har dröjt tills nu innan de möts i buren. Tate är något längre, Zingano något kraftigare byggd. Främsta skillnaden är hur de tränat sedan brottningens dagar. Tate fann tidigt ett hem hos Team alpha male och är allsidigt tränad inom MMA. Zingano valde BJJ som främsta komplement och är mer av en renodlad grappler. Ingen av dem är särskilt bekväm stående och prognoserna pekar åt en duell som främst utspelar sig i clinch och på canvasen.
TV: Travis Browne (13-1) vs. Gabriel Gonzaga (14-6)
Två tunga gossar som tycks ha stagnerat och behöver väcka intresset igen. Gonzaga kommer och går, vinner några matcher och flyter bort i anonymitet igen. Trenden har varit sig lik i åtta år. En stark grappler som stundtals väljer en obegriplig identitet som halvtaskig kickboxare. ”Napao” har alltid haft verktygen, men det finns många frågetecken kring den mentala och strategiska biten. Browne har en lika ambivalent stil, där fartfyllda utklassningar varats med märkligt passiva transportsträckor. Den två meter långe hawaiianen är oväntat rörlig och smidig men får inte alltid fart på sin offensiv. På hela taget en helt oförutsägbar match. Browne kan vinna på knock efter någon minut, Gonzaga kan koppla ett avgörande lås lika snabbt. Det kan precis lika gärna bli tre ronders oengagerad boxning och flåsande mot burnätet.
MV: Bubba McDaniel (20-6) vs. Gilbert Smith (5-1)
Mannen som endast Jones kunde älska, om man får tolka hur snacket har gått kring säsong 17 av TUF. ”Bubba” McDaniel var en av husets mest rutinerade fighters, men också en av de minst populära. En man som hela tiden förväntades vinna, men sällan gjorde det. Kompakte och muskulöse Smith är en solid grappler men tycks inte funktionellt byggd för mellanvikt. Kroppslängden och kondisen gjorde det svårt för Smith och förväntas bli ett hinder även mot McDaniel.
MV: Josh Samman (9-2) vs. Kevin Casey (5-2)
Samman framställdes som en något dryg besserwisser i TUF 17, men det går inte att förneka talangen bakom snacket. Samman förlorade semin mot Gastelum men avslutade två deltagare, inklusive svenske Troeng, innan det. Casey var något av ett mysterium under seriens gång. Byggd som hulken med ett svartbälte i BJJ, förväntades mer av 31-åringen. Men trots att Casey erbjöds en extra chans efter sin första förlust, blev det ingen revansch eller upprättelse.
MV: Luke Barnatt (5-0) vs. Collin Hart (4-1-1)
Långsmale britten Barnatt var säsongens förhandsfavorit, men blev exponerad och knockad under seriens gång. Den genomtrevlige Barnatt har de vanliga för- och nackdelarna av att vara två meter lång. Med lite svängrum är räckvidden ett effektivt vapen för britten, men defensiven mot slag och nedtagningar brister på närdistans. Märklige och misstänkt sadistiskt lagde Hart visade mest upp brottarkontroll i den enda seger som noterades under säsongen, men har avgjort matcher tidigare.
MV: Dylan Andrews (15-4) vs. Jimmy Quinlan (3-0)
Krigarsjälen Andrews hade oturen att stå i samma semifinal som Uriah Hall, men hade fram tills dess imponerat med sin viljestarka och sympatiska envishet. 32-åringen är rutinerad med sju års karriär bakom sig, men har aldrig fått ett stort genombrott. Quinlan är en brottare som kompletterade med BJJ och blev en monstergrappler av rang. Den stora svagheten är precis allt annat. Quinlan hanterar inte slag väl och är helt beroende av att få sina nedtagningar.
MV: Bristol Marunde (12-7) vs. Clint Hester (7-3)
Marunde erbjöds en match mot Ronaldo ”Jacare” Souza i Strikeforce för ett år sedan, men var chanslös. Det hindrade inte medverkan i TUF säsong 16, där en hygglig insats resulterade i den här UFC-chansen. Det är tveksamt om 30-åringen kan hävda sig på UFC-nivå, men det är samma fråga som de flesta andra på cardet vill besvara också. Hester deltog i TUF och tillhörde gänget som hypades högt och föll hårt. En boxare i grunden som har fysisk och teknisk begåvning, men som verkar sakna skärpa och vilja för att få utdelning mot tuffare motstånd.
FV: Cole Miller (18-7) vs. Bart Palaszewski (36-16)
Inte varje dag man hittar en man som besegrat Ross Pearson mot en man som besegrat Anthony Pettis, i skuggan av en drös TUF-deltagare. Det senaste året har inte varit en munter tid för Palaszewski och Miller och båda hänger löst i UFC trots att de tillsammans gått 22 matcher för Zuffa. Båda gick två matcher under 2012, med två förluster som resultat. Ödesmatch mellan två sanna veteraner som får tampas med otacksamheten över att ha fallit från rampljuset.
FV: Sam Sicilia (11-2) vs. Maximo Blanco (8-4-1)
Kvarleva från TUF säsong 15 mot en överlevare från Strikeforce. Båda förlorade senaste matchen och inget antyder några längre UFC-karriärer.
FV: Justin Lawrence (4-1) vs. Daniel Pineda (17-9)
Vårstädning i talangpoolen. Lawrence kom in i buren via TUF säsong 15, och möter Pineda vars UFC-karriär läser 2-2 med förluster i de senaste två.
