Jag gillar att slå folk på käften. Innebär det att jag gillar allt våld? Verkligen inte.
Dagligen möts jag av olika typer av fördomar. Inte minst om MMA som jag tränar men inte för att tävla. För mig handlar det om att ta vara på mitt liv. Livet innan jag fann MMA kan enklast sammanfattas på följande sätt. En enkelriktad väg där mötet med en långtradare kom allt närmare. Vågen hade sedan länge pekat på oroväckande höga siffror. Ohälsan blev värre och kroppen tog stryk. I samma veva förlorade jag en vän. Sorgen och saknaden fick mig att inse att livet är för kort. Det är inte värt att tortera sitt sinne och fylla kroppen med skräp.
Min räddning blev Spirit Fight Center. Den lokala kampsportsklubben där jag bor. Gick dit och var ganska nervös. Här kommer en kort och tjock kille som inte varit närmare en kampsportslokal sedan han såg Karate Kid föreställde jag att de skulle tänka. Hur i helvete skulle det gå? Ganska snabbt försvann alla ”Cobra Kai”-vibbar och en gemenskap utan dess like växte fram. Lungorna brände och blodsmaken hade trängt in i munnen. Yrseln kämpade mot illamåendet över vem som skulle vinna. Det som var konstigt var följande, jag älskade det!
Nu har det gått nästan tio månader sedan jag satte min fot i lokalen. Jag har gått ner 26,6 kg och mår bättre både fysiskt och psykiskt. Jag har även märkt att jag gillar hård fysisk träning. Att upptäcka mina gränser för att sedan passera dom. Jag har även lärt mig att jag gillar att slå folk på käften. Ja, ni läste rätt. Jag gillar att ta på mig handskarna, stoppa in tandskyddet och sedan gå en rond. Betyder det att jag sitter på Youtube och surfar runt efter klipp på slagsmål? Betyder det att jag springer runt på stan och letar efter någon att testa mina kunskaper på?
Det krävs ingen hjärnkirurg för att förstå att svaret på mina två frågor är nej och åter nej. Det är en helt galen myt att man per definition gillar allt våld bara för att man tränar en kampsport. Det jag gillar med kampmomentet är att testa mina egna gränser. Att känna att jag utvecklas. Att kunna ta en smäll för att sedan kontra och lyckas med en nedtagning. Jag älskar respekten och kärleken till min klubbkamrat. Känslan av att gå en tuff rond med en av sina bästa vänner är oslagbar. Det band som man knyter är hårda och starka. Att ge varandra en svettig kram är ett perfekt slut som kan sammanfatta det hela. Jag älskar dig och jag vill slå dig på käften, men det är helt ok om du slår mig med.
Samhället genomsyras av myter, okunskap och fördomar. Jag har en massa myter och jag blir lika lycklig varje gång det visar sig att jag har fel. Ja, jag tränar MMA men samtidigt är jag en person fylld av kärlek till mina medmänniskor.
