KSP – Knuckle Sports Promotion – är Sveriges första och enda bare knuckle-organisation. Från matcher i ett bildäck till titlar på europeisk nivå, har de gått från underground till organiserad kampsport. Men hur mycket vet du egentligen om dem?
Vad är Knuckle Sports Promotion (KSP)?
KSP är en svensk kampsportsorganisation som arrangerar bare knuckle boxing – alltså boxning utan handskar. I en sport som länge varit kontroversiell och förbjuden i Sverige har KSP lyckats skapa ett professionellt sammanhang med elva galor genomförda sedan starten 2019.
Organisationen leds av två fighters – Martin Salin och Patrick Hilton – och har växt från ett litet underground-evenemang till att arrangera sanktionerade galor i Spanien och locka internationella fighters. Men trots framgången återstår den stora frågan: När får sporten officiellt erkännande i Sverige?
Här är fem saker du (förmodligen) inte visste om KSP – plus en avslutning om vad som krävs för att sporten ska bli laglig.
Knuckle Sports Promotion (KSP) är Sveriges första och enda bare knuckle-organisation. Från matcher i ett bildäck till sanktionerade galor i Spanien – KSP har gått från underground till underdog. Men hur mycket vet du egentligen om deras resa? Här är fem saker du sannolikt inte visste om KSP – och ett bonusavsnitt om vad som saknas för att de ska bli fullt erkända i Sverige.
1. Deras första match gick i ett bildäck
När KSP höll sitt första evenemang 2019 fanns varken bur, ring eller publiktribun. Istället fick två fighters stå med varsin fot i ett bildäck och slåss tills någon föll. Det var starten på en resa som senare skulle leda till riktiga galor, professionell säkerhetspersonal och ett europeiskt erkännande.
2. Grundarna har själva fightats – både i Sverige och England
KSP drivs av Martin Salin och Patrick Hilton – två grundare som inte bara arrangerar, utan också har tävlat själva. Martin har fem bare knuckle-matcher bakom sig i England, inklusive två titelmatcher. Patrik har bakgrund i boxning och har även själv stått i ringen. Den egna erfarenheten genomsyrar hela organisationens filosofi: av fighters, för fighters.
3. Spanien sa ja – Sverige tvekar fortfarande
I Spanien har KSP redan fått tillstånd att arrangera galor – ett bevis på att sporten kan fungera inom ramen för europeisk lagstiftning. Men i Sverige saknas fortfarande tillstånd, trots att KSP följer professionella rutiner med domare, läkare, viktklasser och matchregler. Enligt organisationen själva vill de inleda en dialog med Länsstyrelsen – men väntar på tydligare vägledning.
4. KSP har egna bälten – men bara en svensk mästare
Trots sin svenska bas har KSP bara haft en svensk fighter som burit ett mästarbälte. Övriga titlar har gått till fighters från länder som Frankrike, Norge, Tyskland och Grekland. Det visar hur snabbt organisationen blivit internationellt attraktiv, men också att Sverige fortfarande är i uppstartsfasen på tävlingssidan.
5. De har koll på publiken – och siktet inställt på tillstånd
KSP har genomfört elva galor utan ett enda bråk inne på evenemangen. Hemligheten? Tydlig publikstruktur, säkerhetsansvariga på plats och ordningsskapande rutiner. Trots en publik med allt från kampsportsentusiaster till nyfikna skeptiker, har atmosfären varit trygg och respektfull.
Målet framåt är tydligt: laglig status och erkännande som kampsport i Sverige. KSP vill inte vara underground – de vill vara officiella.
6. Vad saknas för att KSP ska få tillstånd i Sverige?
Trots elva välorganiserade galor saknas fortfarande det formella tillståndet från Länsstyrelsen. Det finns flera kriterier som enligt praxis måste vara uppfyllda för att en kampsport ska godkännas för tävling inför publik i Sverige:
Vad som (vanligtvis) krävs:
-
Ett dokumenterat och tydligt regelverk – som visar hur risken för allvarliga skador, särskilt mot huvudet, hanteras. Det handlar inte om hjälmar, utan om exempelvis domarbrytning, rondlängd och medicinsk säkerhet.
-
Medicinskt omhändertagande och uppföljning – t.ex. journalföring av skador och läkarbedömning före och efter match.
-
Licenssystem för fighters och domare – något som ofta samordnas genom ett nationellt förbund.
-
En fast organisation bakom sporten – gärna ett förbund eller samarbete med existerande kampsportsstruktur.
-
En komplett tillståndsansökan till Länsstyrelsen, med bilagor, riskbedömning och ansvarsfördelning.
Vad KSP redan gör:
-
Regelverk inspirerat av svensk boxning
-
Läkare, sjukvårdspersonal och domare på plats
-
Viktklasser, invägningar och tydliga matchningar
-
Internationella kontakter och erkända fighters
Vad som saknas:
-
Ett formellt licenssystem
-
En nationellt godkänd struktur/förbund
-
En inlämnad och komplett tillståndsansökan
KSP är alltså inte långt från målet, men det krävs ett sista steg: att paketera verksamheten formellt och bjuda in myndigheterna till dialog – istället för att stå och vänta på den första kontakten.
Bare knuckle med framtid i Sverige?
Knuckle Sports Promotion är inte en ny trend – det är en ny gren på den svenska kampsportsträdet. Med rötter i tradition, respekt för sporten och internationellt erkännande, står KSP nu på tröskeln till att ta steget från underground till laglig status.
Men för att det ska ske krävs inte bara passion – utan struktur, transparens och mod att ta den byråkratiska fajten. Gör man det, kan Sverige snart få sin första sanktionerade bare knuckle-gala – och en ny sport födas officiellt.
