Kan en riktig fighter festa ibland eller ska det vara nolltolerans jämt? Eller är det kanske bra att då och då koppla bort disciplinen?
Förr hade jag en nolltolerans mot alkohol i ungefär två månader innan match. Jag drack inte en droppe. På senare år kan jag ta en öl lite då och då och om jag skulle få för mig att gå ut och festa så gör jag det inte närmare än ungefär 5?6 veckor innan match, men det har nog hänt närmare inpå också även om det är väldigt sällan totalt sett.
Jag tror förändringen för mig var när jag fick erbjudandet om att gå franska mästerskapen i thaiboxning typ en onsdag och matchen var på lördagen. Då tog jag en öl för att fira att jag fick vara med på mästerskapen. Även inför min andra MMA-match tog jag en öl några dagar innan för att det kändes så overkligt. Nu snackar vi en öl och jag tror inte det kan påverka direkt. Men hur dumt det än låter så kändes det förbjudet och lite spännande.
Jag minns på VM när en tränare från en annan thaiboxningsklubb pratade om en av sina elever som var dedikerad på riktigt för att han aldrig festade. De flesta andra festade någon gång ibland och oftast kvällen efter en match. Jag tycker självklart att alla får välja själva men jag tror inte man kommer lika långt om man festar var och varannan helg om man vill vara en seriös fighter. Däremot, om man tycker det är kul att festa, så tror jag det är bra om man får släppa loss ibland efter att man gått match. Sen kan man ju diskutera hur bra det är att festa samma kväll som man fått en massa slag mot huvudet.
Det behöver inte handla om att dricka alkohol egentligen men jag tror att de flesta som tränar hårt och äter nyttigt nästan konstant, kan behöva ett break ibland för att inte tröttna. Att gå ut och festa kan vara en grej. Att ta semester från träningen och äta vad fan man vill kan vara en annan grej. Men det kan vara svårt det med.
För fyra år sedan åkte jag till Dominikanska Republiken direkt efter en match i Martinique och jag mådde inte superbra på resan fastän vädret var underbart, jag var där med delar av familjen och vi såg och gjorde en massa häftiga saker. Jag hade dåligt samvete för att jag åt onyttigt och inte tränade på fyra veckor. När jag var i Uruguay och Brasilien i en månad för drygt ett år sedan bestämde jag mig för att inte göra om samma misstag när det gällde min inställning. Jag åt en massa god mat, efterrätt och açai varje dag och mådde hur bra som helst. Jag körde nog 4 träningspass på den resan men det gjorde inget för min inställning gjorde att jag bara kunde njuta och när jag kom hem efter den semestern var jag jättetaggad på att komma in i vardagen med all träning och kost som det innebär. Jag tror det bara gjorde mig gott på alla sätt.
Alla är vi olika men det här är vad som funkat bäst för mig och som får mig att må bra och hålla uppe min motivation. Hade jag aldrig någonsin släppt loss hade jag nog inte varit lika motiverad, tränat och presterat lika bra.
Vad tycker ni? Vad funkar för er? Nolltolerans eller att släppa taget ibland?
