Khamzat Chimaev har fortfarande svårt att acceptera förlusten mot Sean Strickland. Fem månader efter att han förlorade UFC mellanviktsbälte riktar han skarp kritik mot rivalen och kräver en returmatch. Men bakom frustrationen finns en annan berättelse. I en ny intervju med ESPN avslöjar Chimaev hur illa kroppen mådde under viktminskningen inför titelmatchen – och att delar av natten knappt finns kvar i minnet.
På fredagen väntar en brottningsmatch mot UFC-legendaren Robbie Lawler under RAF 14 i Las Vegas. För Khamzat Chimaev har brottningsmattan blivit en plats där han kan fortsätta tävla medan UFC-karriären står stilla. Han har redan hunnit besegra flera välkända MMA-namn sedan förlusten i maj, men när ESPN Brett Okamoto börjar ställa frågor om vad som egentligen hände inför mötet med Sean Strickland kommer samtalet in på betydligt allvarligare saker än nästa motståndare.
– Jag minns början, men efter det minns jag inte särskilt mycket. Kroppen mådde dåligt. Det är allt, berättar Chimaev.
Orden kommer när Okamoto ber honom beskriva den svåra natten under viktminskningen. Chimaev är försiktig med detaljerna och vill inte använda problemen som en ursäkt för resultatet. Han konstaterar att viktminskningar alltid är jobbiga och att varje fighter bär på sina egna svårigheter, men beskrivningen lämnar frågor om hur stora påfrestningarna faktiskt var inför hans första titelförsvar.
Natten före titelmatchen väcker nya frågor
Redan efter UFC 328 den 9 maj började uppgifter cirkulera om att Chimaev hade haft stora problem med att nå mellanviktsgränsen på 185 pund, motsvarande knappt 84 kilo. Hans träningspartner Arman Tsarukyan berättade senare i podcasten JAXXON att Chimaev hade behövt göra sig av med omkring sex kilo under slutskedet av matchveckan. Enligt Tsarukyan blev situationen så besvärlig att Chimaev vid ett tillfälle inte längre ville fortsätta viktminskningen.
Chimaev klarade den officiella invägningen, men när han väl klev in i oktagonen mot Strickland fick publiken se en annan matchbild än den många hade förväntat sig. Efter en stark inledning tappade han tempo, och amerikanen arbetade sig tillbaka genom fem hårda ronder. Två domare gav Strickland segern med 48–47, medan den tredje hade Chimaev som vinnare med samma siffror. Därmed förlorade den tidigare obesegrade stjärnan både sin perfekta resultatrad och världsmästarbältet.
Chimaev har en helt annan uppfattning om vem som borde ha lämnat buren som segrare.
– Jag tycker att jag vann matchen, men de tog mitt bälte. Jag har aldrig sett någon vinna en fight genom att springa baklänges. Det måste vara första gången i historien, säger han till ESPN.
Han återkommer till hur han själv försökte driva matchen framåt, pressa Strickland och landa hårda slag. För Chimaev väger initiativet tungt i bedömningen, även om de officiella domarsiffrorna gav amerikanen segern. Frustrationen har inte försvunnit under månaderna som gått, trots att hans agerande direkt efter matchen gav ett helt annat intryck.
När Strickland utropades som segrare hjälpte Chimaev själv till att placera mästarbältet runt rivalens midja. Gesten väckte uppmärksamhet efter den infekterade uppladdningen, men Chimaev förklarar att han aldrig hade tänkt ställa sig inför publiken och protestera mot domslutet.
– Det är inte min grej att stå där och gråta inför alla människor. Jag åkte tillbaka, och när jag landade gick jag direkt till gymmet. Jag pressade mig själv tills jag nästan dog.
Chimaev vill ha revansch – men UFC dröjer
Efter förlusten berättade UFC-chefen Dana White att Chimaev hade meddelat honom att han ville lämna mellanvikten och gå upp till lätt tungvikt. Det beskedet kom mot bakgrund av ännu en besvärlig viktminskning och väckte frågor om hur länge den storvuxne Chimaev skulle kunna fortsätta tävla i 84-kilosklassen.
Men planerna har förändrats. Chimaev berättar för Okamoto att han ursprungligen hade förberett sig på att gå upp en viktklass, innan ett nytt titelförsvar blev aktuellt. Nu är han fast besluten att återvända till mellanvikten, oavsett vad kroppen fick utstå inför den senaste matchen.
– Först vill jag ha tillbaka mitt bälte i UFC. Det är det viktigaste för mig. Efter det får vi se vad som händer.
När Okamoto påminner honom om att han tidigare har sagt att mästarbältet inte betyder särskilt mycket kommer ett ovanligt rättframt svar.
– Det betyder något, för när du har ett bälte tjänar du mer pengar.
Chimaev påstår även att han tjänade fem gånger så mycket som Strickland i samband med deras senaste möte, en uppgift som inte har kunnat bekräftas oberoende. Han tycker att amerikanen borde acceptera en returmatch om han vill förbättra sin ekonomiska situation, och irritationen över att det ännu inte finns någon överenskommelse är påtaglig. Den tidigare mästaren uppger att han har efterfrågat en ny UFC-match vid upprepade tillfällen, utan att få något konkret besked.
– Jag frågade om en match direkt efteråt, veckan efter och månaden efter. Ingenting har hänt.
När Okamoto undrar vad som krävs för att få fart på förhandlingarna hänvisar Chimaev frågan till Dana White och UFC Hunter Campbell. Han vet inte när organisationen tänker boka hans nästa match, men under tiden har han hittat ett sätt att fortsätta tävla och tjäna pengar.
Nu väntar UFC-legendarer – och en gammal dröm
Brottningen har följt Chimaev sedan långt innan han blev ett av MMA-världens största namn. Han vann tre svenska mästerskap innan UFC-karriären tog fart, och under de senaste månaderna har han återvänt till sina rötter genom Real American Freestyle. Med segrar över Dillon Danis, Tyron Woodley och Gilbert Burns har han redan visat att satsningen handlar om mer än att hålla sig sysselsatt mellan MMA-matcherna.
På fredag ställs han mot Robbie Lawler, den tidigare UFC-mästaren i weltervikt som avslutade sin MMA-karriär 2023. Lawler är numera invald i UFC Hall of Fame, och för Chimaev finns en personlig dimension i mötet med den amerikanske veteranen.
– Han är en av UFC legendarer och en av de galnaste fighters som någonsin funnits där. Jag var fortfarande barn när han slogs. Jag är glad över att få brottas med honom. Han är en trevlig kille, men vi måste mötas.
Redan den 14 november väntar nästa uppmärksammade uppgift, när Chimaev ska utmana Colby Covington om RAF cruiserweight crossover-titel i Abu Dhabi. Den matchen har en betydligt mer laddad förhistoria, och Chimaev gör ingen hemlighet av vad han tycker om amerikanens frispråkiga personlighet.
– Han pratar alldeles för mycket. Jag vill bara komma dit och krossa honom.
Bakom UFC-rivaliteterna och de nya brottningsmatcherna finns också en ambition som Chimaev aldrig riktigt har släppt. Som ung drömde han om att bli olympisk brottare, men karriären tog en annan riktning. Nu möter han återigen etablerade brottare och diskuterar med sina tränare om den olympiska drömmen fortfarande skulle kunna vara möjlig.
– Det har alltid varit min dröm att bli olympisk brottare. Nu har jag chansen att tävla mot de här killarna. Vi har pratat om OS med mina tränare, så vi får se vad som händer.
Den drömmen får dock vänta. På fredag står Robbie Lawler på andra sidan mattan i Las Vegas, och några veckor senare väntar Colby Covington i Abu Dhabi. Chimaev har fullt upp med tävlingar och nya möjligheter, men när intervjun återvänder till frågan om vad han verkligen vill uppnå råder det ingen tvekan om hans närmaste prioritet. Det är fortfarande mästarbältet som Sean Strickland tog ifrån honom i maj.
Följ oss på Instagram, Facebook och YouTube för fler nyheter, exklusiva intervjuer och highlights!
