Vad är motsatsen till hatmatch?
Det är lite Strikeforcevarning över det här kortet med många av de stora namnen i slutet av sina respektive karriärer. Men med detta sagt, så har Joe Silva ändå lyckats sätta ihop ett par explosiva fajter som nog kan få oss att skrika lite i tv-soffan. Ska Chuck tvingas i pension? Kommer Pat Barry sparka skallen av Cro Cop för att sedan be om ursäkt och autograf? Här har ni svaren:
Chuck Liddell vs. Rich Franklin
För inte allt för länge sedan var Chuck och Rich båda mästare och det var då svårt att se vem som skulle kunna rå på dem. Nu har Chuck förlorat fyra av sina fem senaste fajter och Rich har förlorat två av sina tre senaste fajter. Jag har svårt att se någon av dem som mästare igen men än kan de nog gamgubbarna.
Chuck har varit förvånansvärt framgångsrik med tanke på hur ensidig han ändå är. Kontringslag och upp från marken det har alltid varit Ismannens melodi. Mot en så pass allsidig fajter som Franklin kommer en åldrande Chuck att leta förgäves efter det där knockoutslaget. Sporten har passerat förbi Chuck och det är dags för honom att inse det. Franklin är snabbare på fötterna, har vassare sparkar och vinner det här på poäng.
Mirko Cro Cop vs. Pat Barry
Det är svårt att inte gilla Pat Barry. Han är som MMA:s svar på Karolina Kluft; spontant charmig och så där mysigt barnslig. Till skillnad från Kluft sparkar dock Barry som ardennerhäst och det finns, trots kroatens uppenbara förfall, något självklart över den här matchningen. Det gamla lejonet slåss för sitt liv mot den unga hungriga hanen.
Att någon blir knockad i denna fajt ser jag som en självklarhet. Att det blir den kroatiske parlamentsledamoten som får bita i gräset är nästa lika självklart. Båda är i grunden kickboxare med den skillnaden att Barry är ung och desutom mer atletisk än Mirko någonsin varit. Det som framför allt talar mot Cro Cop är hur tvekande han sett ut i UFC. Jag har sagt det förr och jag säger det igen, Cro Cop är slut.
Paulo Thiago vs. Martin Kampmann
Ytterligare en välmatchad fajt, men med killar som är på väg upp och inte ned i rankingen. Två riktigt allsidiga fajters som lika gärna kan vinna på strypning som med slag. Thiago har ändå en viss fördel på marken medan dansken borde kunna sätta eld på Paulo stående. Det här kommer att bli en jämn match med mycket rörlighet. Jag tror ändå att Thiagos boxning är tillräckligt bra för att han ska kunna hota Kampmann stående för att sedan få ned fajten på marken, där han kan jaga låsningar och strypningar. Dansken drar till slut det korta strået.
Ben Rothwell vs. Gilbert Yvel
Rothwell var van att dominera i IFL men när han gick från den lilla dammen till sen stora fick han problem direkt. Krossad av Cain Velasquez i början av andra ronden. Rothwell är från början en Pat Miletichprodukt och har precis som sin forna lagkamrat Tim Sylvia mer av vilja och fysik än skicklighet. Rothwell kan dock komma en bra bit i UFC och ett första steg framåt är den här segern mot domardödaren Gilbert Yvel.
Yvel kommer att ha en del chanser i början av matchen att hitta den där knockoutsparken eller slaget men efter två tre minuter kommer han flåsande kollapsa under ”Big” Bens tunga slag.
Carlos Condit vs. Rory MacDonald
Den, med tanke på framtiden, mest spännande fajten på huvudkortet. Condit var mästare i WEC men har haft en del problem i UFC. Att gå full fart framåt fungerar liksom inte lika bra när man möter världens bästa MMA-fajters. Condit måste lära sig att vara taktisk om han skall kunna göra sig ett namn i UFC. Trots att Condit mycket väl kan fastna i en låsning på marken eller bli liggande på rygg tror jag ändå hans erfarenhet och aggressivitet kommer att räcka till vinst.
