När majoriteten av sportvärlden tänker tillbaka Ronda Rouseys 2015 står ett ögonblick ut över alla andra. Men inte de närmast UFC:s före detta mästarinna. De minns andra tillfällen, upplevelser, triumfer och är trötta på ”fans” som hatar på deras syster.
Hur kommer det sig att vi älskar stjärnor på väg upp, fascineras av mästare, inspireras av världens främsta för att så småningom sparka på de bästa bland oss när de väl faller? Vari ligger nöjet i att riva ner våra hjältar?
De frågorna och flera ställer en av Ronda Rouseys (12-1) systrar Maria Burns Ortiz i en artikel på Vice Sports i veckan. ”Året då min syrra blev en superstjärna” är ögonöppnande på ett par sätt och visar att det finns mer till Ronda än de 6 minuter och 47 sekunder hon spenderat i UFC:s oktagon under 2015.
Burns-Ortiz berättar om hur de firade vinsten över Cat Zingano (9-1) hemma i Los Angeles i början av året, vad tiden tillsammans i Rio de Janeiro efter Bethe Correia (9-1) betydde för familjen Rousey och hur det kändes att se sin syster sparkas medvetslös i Melbourne för en och en halv månad sedan. Holly Holm (10-0) må ha satt stopp för Ronda Rouseys obesegrade svit men livet stannar inte för det. Livet går vidare och de som verkligen bryr sig är fortfarande vid hennes sida. Såklart.
Varför jag tycker denna artikel är viktig att läsa är eftersom vi fans ofta har en väldigt begränsad inblick i en fighters liv. Det är enkelt att se på matcher, Countdown-program och Embedded-avsnitt och anta att man känner den personen, att man vet hur han/hon verkligen är. Därmed kan en förlust som Rouseys mot Holm verka större än vad den verkligen är. Visst var det ett oerhört tufft slag men det är inte som om Ronda suttit hemma med fördragna persienner sedan dess och att hennes liv stannat upp. Det finns mer till livet än ens jobb och för Ronda Rousey är MMA just det, hennes jobb.
Hursomhelst är det en lärorik artikel systern skrivit och jag uppmanar alla som läser detta att ta fem minuter för att läsa Maria Burns Ortiz berättelse om året Ronda Rousey hade. Inte minst om du tar glädje i andras sorg är det oerhört nyttig läsning. Gott nytt år!
