Arman Tsarukyan har väntat, brottats, streamat och sett lättviktsdivisionen röra sig utan honom. På UFC 331 får han till slut chansen att slå sig tillbaka in i titelbildens absoluta centrum. Mot knockoutjägaren Mauricio Ruffy handlar det inte bara om seger. Tsarukyan vill lämna Los Angeles som den självklara utmanaren – och han tänker inte stanna där.
Väntan som gjorde honom större
Arman Tsarukyan behövde egentligen bara säga några få ord för att formulera vad de senaste månaderna har handlat om.
– Jag är fighter först och främst. Jag vill slåss så mycket som möjligt.
Problemet var att matchen han ville ha inte kom. Titelchansen uteblev, kalendern fortsatte framåt och en av UFC mest omskrivna lättviktare befann sig i det märkliga läget där hans namn syntes överallt utom där han själv helst ville synas: inne i oktagonen.
Tsarukyan valde därför en annan väg genom väntan. Han tävlade i grappling, fortsatte träna och byggde samtidigt en större publik genom streaming. Under presskonferensen inför UFC 331 konstaterade en reporter att armenierens popularitet vuxit kraftigt utanför UFC-buren.
Tsarukyan protesterade inte.
– Jag kunde inte slåss om titeln. Jag väntade på min chans och i stället för att sitta hemma brottades jag, streamade och tränade. Det gav mig många nya fans.
Nu finns ingen skärm mellan honom och nästa steg.
Den 19 september väntar Mauricio Ruffy, en motståndare vars självbild nästan är den diametrala motsatsen till Tsarukyans. Där armeniern talar om verktyg, kontroll och möjligheten att vinna på flera sätt är brasilianarens ambition betydligt mer koncentrerad.
Ruffy vill släcka lampan.
”Han har bara ett vapen”
På scenen fick Tsarukyan höra den enklaste möjliga sammanfattningen av matchen: han kommer försöka brottas, Ruffy kommer försöka knocka honom.
Han accepterade bara halva premissen.
– Han kan tänka vad han vill. Han ska göra sitt jobb och jag ska göra mitt. Men jag kan knocka, jag kan brottas och jag kan strypa. Han har bara ett vapen: knockout.
Orden träffade mitt i den sportsliga spänningen kring matchen. Ruffy har byggt sitt uttryck på våldsam offensiv och gjorde ingen ansats att tona ned den identiteten när mikrofonen kom till honom.
– Jag går in i oktagonen för att knocka människor. Det är vad jag gillar att göra. När jag inte knockar någon sover jag inte ens bra hemma.
Beslut räcker inte för honom. En seger utan avslut beskrev han som oavslutade affärer.
Tsarukyans svar kom med ett leende bakom formuleringen och en tydlig påminnelse om var han tror att matchen kan hamna.
– Glöm inte att träna på att klappa också.
Ruffy höll fast vid sitt.
– Mitt mål när jag går in i oktagonen är att släcka människor. Jag vill stänga av den andra killen, lägga honom och sova.
Tsarukyan behövde bara några ord.
– Du kan bara stänga av din telefon.
Bakom replikskiftet finns en match med betydligt större konsekvenser än presskonferensens skratt antydde.
Loading ...En titelchans som inte får försvinna igen
Tsarukyan gjorde inget försök att gömma vad han anser står på spel. När frågan kom om en övertygande seger skulle göra honom till nästa utmanare om lättviktstiteln var svaret omedelbart.
– Jag är superövertygad. Jag vet att jag kommer slå Ruffy och sedan slåss om titeln och bli mästare.
Ambitionen slutar inte vid bältet.
– Jag vill bli den bästa lättviktaren någonsin.
Det är en formulering som gör UFC 331 till mer än ännu en toppmatch. Tsarukyan talar redan om ett arv som fortfarande ligger flera segrar bort, men vägen dit har smalnat. Ruffy är nästa hinder, och en seger ska enligt armenierens egen plan inte öppna ännu en diskussion om vem som förtjänar vad. Den ska stänga den.
När han fick frågan om vad som krävs för att bli divisionens största stjärna återkom han därför till samma punkt.
– Jag behöver titelmatchen. Jag behöver en titelmatch, bli mästare, och då blir jag den största stjärnan i UFC.
Sedan kom namnen som fortsätter att sväva över lättviktsdivisionen: Ilia Topuria och Paddy Pimblett.
Vem av dem skulle Tsarukyan helst möta om han själv satt med bältet?
– Båda samma kväll.
Publiken svarade direkt.
Tsarukyan lade till:
Los Angeles ger matchen en annan tyngd
Det finns också något mer personligt i platsen.
Los Angeles har en stor armenisk befolkning, och Tsarukyan har tidigare varit på väg mot en match inför den publiken utan att den blev verklighet. Han berörde själv dem som köpte biljetter då och aldrig fick se honom kliva in i buren.
Den här gången gav han ett löfte.
– Förra gången hände det inte. Den här gången ska jag se till att det händer.
Orden kom efter en period där hans relation till UFC titelbild varit allt annat än rak. När Dana White på presskonferensen fick frågan vad Tsarukyan hade behövt göra för att komma ur UFC-chefens så kallade ”dog house” blev svaret kort:
– Han är ute ur hundkojan.
För Tsarukyan finns egentligen bara ett sätt att se till att dörren förblir öppen.
Slå Ruffy.
Helst så övertygande att UFC inte kan gå runt honom.
Från väntan till jakt
Sent under presskonferensen dök ännu ett namn upp. Usman Nurmagomedov hade enligt frågeställaren uttryckt intresse för UFC och avfärdat delar av organisationens lättviktsdivision. Tsarukyan såg heller inget skäl att behandla honom som ett undantag.
– Vi har sett många komma till UFC och förlora. Andra organisationer är inte UFC. Han kommer vara likadan.
Det var samma självsäkerhet som hade löpt genom hela hans framträdande. Ruffy kan knocka. Nurmagomedov kan komma. Topuria och Pimblett kan vänta. Tsarukyan placerar dem alla på samma karta och ser sig själv i mitten.
Men först finns en motståndare som lovar att göra varje sekund på fötterna farlig.
Ruffy går till Los Angeles för att släcka honom.
Arman Tsarukyan går dit för att se till att UFC inte längre kan hålla honom borta från den match han egentligen har pratat om hela tiden.
Titelmatchen.
Följ oss på Instagram, Facebook och YouTube för fler nyheter, exklusiva intervjuer och highlights!
