Vad har vi egentligen lärt oss om MMA-landskapet i världen och Sverige under 2019? Det är en fråga som jag funderat på de senaste dagarna, och ett av svaren jag kommit fram till har att göra med Conor McGregor – som snart sparkar igång UFC:s nya decennium.
Jag har insett att vi inte behöver honom längre.
Missförstå mig rätt, UFC 246 och storstjärnans comeback mot Donald ”Cowboy” Cerrone kommer garanterat dra starkare tittarsiffror än vad vi sett på länge. Men ”The Notorious” frånvaro från buren under året som passerat har samtidigt visat oss hur lite makt irländaren i själva verket har i dagsläget.
”McGregor har under en viss tidsperiod spelat en central roll för MMA:ns otroliga framväxt”
Visst handlar en viss del om självsabotage i det här fallet. Men jag tänker egentligen mer generellt. Vi har ju fått lära oss hur UFC och sporten som helhet aldrig någonsin hänger på en specifik fighters axlar – något som UFC-bossen Dana White vidhållit gång på gång, men som omvärlden ändå tvekat på när det handlat om just Conor McGregor.
McGregor har under en viss tidsperiod spelat en central roll för MMA:ns otroliga framväxt. Man kan spekulera kring huruvida UFC verkligen hade sålts för över fyra miljarder dollar och fått till TV-avtal med ESPN om det inte hade varit för irländaren.
Men nu har han på sätt och vis gjort sitt.
”Medan Conor McGregor varit borta från buren har flera andra fighters snabbt fått fylla tomrummet”
Medan Conor McGregor varit borta från buren har flera andra fighters snabbt fått fylla tomrummet. Khabib Nurmagomedov har fortsatt sitt segertåg och blivit mer populär än någonsin. Jorge Masvidal har vuxit fram som årets största stjärna och MMA-intresset fortsätter att explodera såväl internationellt som här i Sverige.
På nationellt plan har vi lärt oss en liknande läxa. Nämligen att vi klarar oss utan Alexander Gustafsson, som meddelade sin pension från MMA i somras. ”The Mauler” är anledningen till att sporten både blivit så pass stor men även accepterad här i Sverige, och han är utan tvekan vår största stjärna. En comeback – som jag personligen tror kommer bli av – vore enorm, men det man samtidigt måste förstå är att det Gustafsson gjort för MMA i Sverige inte är något som raseras så fort han tar ett kliv tillbaka.
Precis som med McGregor och UFC.
”Svensk MMA är inte beroende av en fixstjärna”
Här i Sverige är sporten större och starkare än någonsin, trots att det just nu är oklart om Gustafsson kommer fightas igen. MMAnytt har haft ett rekordår. Den svenska MMA-marknaden blomstrar och unga talanger har börjat etablera sig som nya stjärnor på MMA-himlen. Samtidigt ser vi även att andra toppfighters har kunnat axla en del av ansvaret som tidigare enbart legat på Gustafsson.
Namn som Jack Hermansson och Lina Länsberg har under tiden slagit sig in bland världseliten, och därmed visat att svensk MMA inte är beroende av en fixstjärna.
Alla vi som följer vår älskade sport vet att den är under ständig attack från olika håll och kanter. Men det senaste året har ändå visat att det inte finns någon anledning till oro längre.
MMA är ingen fluga – det är en aktie som aldrig slutar stiga.
