Islam Makhachev hade precis skrivit historia mot Ian Machado Garry när Dustin Poirier och Jorge Masvidal fastnade för något annat än resultatet. De såg en utmanare som stundtals försvarade sig briljant – men som enligt dem aldrig riktigt betedde sig som en man som tänkte ta mästarens plats. Mitt i hyllningen av Makhachev växte därför en betydligt hårdare dom fram.
Garrys försvar imponerade – men något saknades
Dustin Poirier hade på förhand väntat sig att Islam Makhachev skulle göra det han gjort mot så många andra: pressa, mala ned och till slut hitta avslutet.
– Jag trodde att han skulle kunna få en submission. Jag trodde att han skulle nöta ned honom och avsluta i fjärde eller femte ronden, sade Poirier.
När matchen väl utvecklade sig fick han delvis rätt. Makhachev kunde flytta Garry i positioner där Poirier tyckte att styrkeskillnaden såg närmast brutal ut, trots att irländaren är naturligt större än de lättviktare Makhachev tidigare dominerat.
Men Garry gav honom också problem.
Poirier pekade särskilt på hur Garry hanterade Makhachevs high-crotch-attacker. Genom att blockera armbågen och arbeta sig runt utsidan kunde han vid flera tillfällen hindra Makhachev från att växla över till sin double-leg och i stället försöka komma runt mot ryggen.
– Han gjorde ett fantastiskt jobb defensivt. Han visste vad han gjorde och gjorde matchen rolig, sade Poirier.
Problemet, i Poiriers och Masvidals ögon, låg inte i tekniken.
Det låg i vad Garry gjorde mellan utväxlingarna.
Kramarna, handskakningarna och de respektfulla gesterna mot Makhachev blev ett återkommande irritationsmoment för de två tidigare titelutmanarna.
– Jag gillar respekt, men vi betalar för att se en fight. Vi betalar inte för att du ska stå och berätta för honom hur bra han är, sade Masvidal.
Poirier höll med.
– Inte under matchen. Jag gillar inte det.
”Han var för nöjd med att vara där”
Reaktionen blev extra stark eftersom Garry faktiskt hade lyckats göra delar av matchen konkurrenskraftiga.
Han hade försvarat nedtagningar, arbetat mot kroppen och tvingat Makhachev att kämpa för positioner som mot mindre motståndare ofta kommit betydligt enklare. Ändå upplevde panelen att Garry aldrig tog steget från att överleva mot mästaren till att försöka beröva honom titeln.
– Han var för snäll. Han verkade nöjd med att bara vara där inne med Makhachev, sade Masvidal.
Kritiken låg nära den som Dana White uttryckte efter matchen. UFC-chefen ansåg att förutsättningarna fanns för en skräll, inte minst eftersom Garrys storlek, räckvidd och nedtagningsförsvar gav honom egenskaper som tidigare motståndare saknat.
Inför femte ronden ville White se desperation.
En flygande knäattack. Ett våldsamt tempobyte. Något som kunde förändra matchen.
I stället kom ännu en respektfull gest.
– Om han hade ens ett uns killer instinct i femte ronden… Du kommer inte ut och kramas och skakar hand i en sådan match, sade White.
Poirier kände igen mekanismen. Under sin egen karriär undvek han ofta att röra handskar med motståndare när matchen skulle börja, inte av fientlighet utan för att han inte ville ge den andre någon känsla av trygghet.
– Jag tänkte: ”Jag tänker inte göra någonting som får dig att känna dig bekväm, brorsan.”
För Poirier kan sådana små gester förändra dynamiken. En fighter som byggt upp motståndaren till ett monster kan genom ett handslag eller en vänlig interaktion plötsligt göra situationen mer vardaglig.
Masvidal beskrev samma sak ännu råare.
– Det här är ingen sparring. Jag försöker döda dig, brorsan.
Garry hade dessutom tillbringat stora delar av matchveckan med att tala uppskattande om Makhachevs kvaliteter. I panelens ögon blev bilden bekant. Poirier drog parallellen till Garrys match mot Shavkat Rakhmonov, där irländaren efteråt lyfte fram att han brutit Rakhmonovs långa svit av avslut trots att han själv förlorat.
– När du är en riktig fighter tänker du: ”Jag borde ha slagit den här killen.” Inte: ”Han avslutade mig åtminstone inte.”
Poirier väljer fortfarande Khabib
Makhachevs seger förde snart samtalet mot en större fråga: hur högt ska han egentligen placeras historiskt?
Poirier är en av få som har delat bur med både Makhachev och Khabib Nurmagomedov. När han fick jämföra dem återkom han till en detalj som varit svår att glömma.
Khabib gav honom nästan ingenting.
– Islam ger dig mer utrymme. Han jagar submissions och ground-and-pound och gör saker som kan ge dig möjlighet att skapa distans, få tillbaka guard eller få in butterfly hooks. Khabib var helt lufttät. Det gick inte att ta sig ut.
Makhachevs offensiv kan vara mer varierad och hans stående arsenal mer utvecklad. Poirier framhöll också hur hans submissionjakt ibland skapar faror som Khabibs mer positionsbaserade kontroll sällan gjorde.
Men när frågan blev vem som faktiskt skulle vinna mellan dem tvekade han inte.
– Utifrån min egen erfarenhet av att ha mött båda tror jag att Khabib slår honom.
På lättvikt var valet tydligt. Khabibs fysiska styrka och obevekliga grappling väger fortfarande tyngst för Poirier. På weltervikt förändras däremot kalkylen; där gav han Makhachev ett större övertag tack vare dennes mer kompletta offensiv.
Diskussionen säger också något om var Makhachev befinner sig efter segern över Garry. Frågan är inte längre om han kan dominera lättviktare. Nu diskuteras hans plats bland historiens främsta, möjliga titelutmanare i en större division och till och med hur han skulle stå sig mot mannen vars arv länge hängt över hela hans karriär.
Garry lyckades åtminstone göra det svårt för honom.
För Poirier och Masvidal var frustrationen att han kanske hade kunnat försöka göra betydligt mer än så.
Följ oss på Instagram, Facebook och YouTube för fler nyheter, exklusiva intervjuer och highlights!
