Ian Machado Garry har jagat UFC-bältet sedan tonåren. När chansen till slut kommer väntar inte bara en mästare på andra sidan buren, utan mannen Garry själv kallar världens bästa fighter. Inför UFC 330 ser irländaren möjligheten som större än ett titelbyte: han vill använda Islam Makhachev för att bevisa vem han är – och stoppa historien precis när ryssen är på väg att skriva ännu mer av den.
Ian Machado Garry hade kunnat önska sig en enklare väg till sitt första UFC-bälte.
Han vill inte ha den.
När Garry beskriver Islam Makhachev inför deras titelmatch i Philadelphia finns få försök att tona ned uppgiften. Han kallar honom världens främsta pound-for-pound-fighter, en generationsbegåvning och en mästare vars arv redan är säkrat. Ju större Makhachev blir i beskrivningen, desto större blir också det Garry tror väntar honom om han vinner.
– Att vinna ett UFC-bälte är fantastiskt oavsett vem du besegrar. Men precis som när Conor McGregor slog José Aldo, som inte hade förlorat på tio år, fanns det något extra där. Jag får samma möjlighet.
Det är exakt den typen av möjlighet Garry säger sig ha sökt sedan han började tävla.
– Jag har alltid sagt att jag vill möta de tuffaste och bästa i världen, för det är så man blir stor. Inga frågetecken, inga ursäkter. Att få möta Islam, världens nummer ett pound-for-pound och en mästare i två viktklasser, är en stor ära.
Sedan kommer meningen som sätter hela hans vecka i perspektiv.
– Att besegra honom är exakt den utmaning jag vill ha för att bli världsmästare.
”Jag vill skapa min historia och stoppa hans”
Makhachev behöver inte göras mindre för att Garry ska kunna göra sig själv större. Tvärtom bygger irländaren nästan hela sin bild av titelmatchen på motsatsen.
Han talar om Makhachevs segersvit, om historiska rekord och om diskussionerna kring ryssens plats bland de största någonsin. På sin egen sida ser Garry en annan berättelse: pojken från Dublin som började drömma om UFC-guld som 16-åring och nu står en seger från att uppfylla det.
– Det finns historia på båda sidor av buren. Han är den bästa lättviktsmästaren vi har sett, han är mästare i två viktklasser och om han vinner kan han slå rekordet för den längsta segersviten i UFC.
Garry stannar där ett ögonblick innan han placerar sin egen insats bredvid den.
– På min sida försöker jag uppfylla drömmen jag hade som 16-åring från Dublin om att bli UFC-mästare. Med en seger blir jag också irländaren med flest UFC-segrar. Jag vill skapa min historia och stoppa hans.
Den jämförelsen följer honom genom hela mediedagen. Conor McGregors namn dyker upp flera gånger, men Garry är försiktig med att göra matchen till en jakt på någon annans eftermäle. Han har aldrig gått runt och tänkt på att slå McGregors rekord, säger han. Nu när möjligheten ligger framför honom har betydelsen förändrats.
– När jag var 16 och satt på mitt rum och tittade på UFC-klipp på min laptop hade jag aldrig kunnat föreställa mig att jag skulle vara så här nära. Att tangera rekordet var fantastiskt. Nu kan jag slå det.
Sedan växer ambitionen.
– Jag har fortfarande tio år kvar i sporten. Det rekordet ska bli så svårt att nå att ingen irländare slår det.
En match han kallar ”svartvit”
Allt kring UFC 330 kan beskrivas genom historia, arv och nationell stolthet. Själva fighten gör Garry betydligt enklare.
Han ser två världar som ska kollidera.
– Folk pratar om att det är en intressant match, men sanningen är att den är väldigt svartvit. Han måste få ner mig. Jag måste hålla den stående.
Förenklingen är medveten. Garry betraktar Makhachev som en av sportens främsta när han väl får grepp om en motståndare, men placerar sin egen rörelse och striking på motsvarande nivå.
– Han är otroligt bra när han får tag på människor och jag är otroligt bra på att röra mig stående och vara världens bästa striker. Frågan är vem som får igång sitt game och vem som kan kontrollera var matchen utspelar sig.
Makhachevs händer avfärdas inte. Garry återkommer flera gånger till att ryssens striking hamnat i skuggan av hans grappling och pekar på vad som kan hända när motståndare börjar tänka för mycket på nedtagningen.
– Han är fenomenal i alla delar av MMA, precis som jag. Jag tycker att det här är en av de mest kompletta matcherna vi har sett i UFC på väldigt länge.
Bakom orden finns månader av arbete riktat mot just det hot som alla vet kommer.
Garry reste till Georgien tidigt i förberedelserna för att känna på brottningens tryck, tempo och stil. Han har dessutom tränat grappling med Demian Maia och Charles Oliveira, två namn som representerar helt olika problem på marken. Maia beskriver han som en man som kan få motståndaren att veta exakt vad som kommer att hända – och ändå inte kunna stoppa det.
Erfarenheterna har lämnat honom med ett svar till alla som frågar vad som händer när Makhachev till slut når hans ben.
– Ta mitt ben och ta reda på det.
När frågan kommer igen blir svaret längre, men budskapet förändras inte.
– Jag har tränat med Demian Maia. Jag har tränat med Charles Oliveira. Jag har förberett mig så bra jag över huvud taget kan. Ingen sten har lämnats ovänd. Jag är förberedd på allt. Ta mitt ben så får vi se.
Blicken som Garry inte kunde släppa
Det första riktiga psykologiska testet kom redan före matchdagen.
Efter staredownen berättade Garry att Makhachev inte verkade vilja vara där. Han tyckte sig känna en nervositet från mästarens sida, även om han själv snabbt tonade ned värdet av ögonblicket.
– Jag kände bara att han inte ville vara där. Jag uppfattade lite nervös energi från honom.
Nästa mening tar nästan tillbaka hela observationen.
– De där staredownsen är fejk. De är för sociala medier, Instagram och våra åtaganden. De är inte för oss.
För Garry finns ett annat ögonblick som betyder betydligt mer. När vikten är klar, kamerorna samlas framför publiken och båda vet att nästa möte sker under helt andra omständigheter.
– Staredownen som betyder något för mig är på fredagen när vi har klarat vikten och gjort allt det hårda arbetet. Det är sista gången vi tittar på varandra innan vi möts i buren.
Det finns ändå ingen personlig fiendskap han försöker blåsa liv i. Garry kallar Makhachev rolig, uppskattar hans torra humor och vill helst att veckan ska handla om två elitfighters snarare än förolämpningar.
När någon påminner om att Garry tidigare skickat pizza till Daniel Rodriguez under dennes viktminskning kommer ett snabbt avslag på möjligheten att upprepa kuppen.
– Nej. Jag vill inte att Islam missar vikten. Jag vill inte ha några ursäkter. Den här gången är det strikt professionellt. Kom in på vikten. Inga ursäkter. Jag vill vinna på rätt sätt.
Om söndagen kommer med ett bälte
Under nästan hela mediedagen talar Garry som om framtiden redan vore beslutad. Självförtroendet har länge varit en central del av hans offentliga personlighet och frågan om vad en seger skulle göra med alla tvivlare ligger därför nära till hands.
Svaret kommer utan tvekan.
– Jag har haft rätt hela tiden.
Men när bilden flyttas från lördagsnattens arena till söndagsmorgonen händer något med berättelsen.
Journalisten ber honom föreställa sig att vakna som UFC-mästare. Garry börjar inte med bältet, rubrikerna eller människorna som tvivlat på honom. Han ser ett kök.
– Jag kommer att vakna och börja skära jordgubbar till min lille pojke. Jag tar ut vattenmelon ur kylen och gör hans frukostflingor. När jag vaknar är jag pappa. Det är allt.
Fighting kallar han sin passion och sitt stora själviska projekt. Familjen är resten av livet.
– Det finns ingenting som är viktigare för mig än att vara den bästa pappan och maken jag kan vara. Jag är fighter när jag går till gymmet och tränar. Resten av tiden är det: ”Pappa, kan du göra det här? Pappa, kan du hämta det här? Jag är hungrig. Jag måste gå på toaletten.”
Bältet skulle ändå följa med hem.
Flyget till Dublin är redan bokat. Garry vill ta sin fru till deras favoritrestaurang och bära UFC-titeln tillbaka till den plats där drömmen började. Längre fram fantiserar han om vad ett mästarbälte skulle kunna ge honom för inflytande, kanske till och med en stor UFC-kväll på irländsk mark.
Först återstår mannen som Garry själv beskriver som den främsta fightern på jorden.
Det är också mannen han hoppas kunna använda som det definitiva beviset.
– Jag får gå in där och möta den bästa fightern i världen just nu, Islam, och använda honom för att visa världen att jag är bäst.
Följ oss på Instagram, Facebook och YouTube för fler nyheter, exklusiva intervjuer och highlights!
