Islam Makhachev närmar sig UFC 330 med ett historiskt rekord inom räckhåll och rykten om att karriären kan vara på väg mot sitt slut. Själv beskriver han en helt annan framtid. Mästaren tänker stanna i flera år – och mot Ian Machado Garry lovar han att ta större risker än under sin senaste titelmatch.
Ryktet som nådde mästarlägret
Frågan om motivation har följt Islam Makhachev under den senare delen av hans tid som mästare. Inte för att resultaten har börjat svikta, utan för att framgångarna har förändrat vad som finns kvar att jaga. Bältena är vunna, positionen som sportens främsta fighter är etablerad och varje nytt träningsläger kräver ännu en fysisk och mental investering över fem ronder.
I det tomrummet började uppgifterna om en nära förestående pension att cirkulera. Enligt ryktet skulle mötet med Ian Machado Garry vid UFC 330 kunna bli Makhachevs sista framträdande.
Beskedet från huvudpersonen är otvetydigt.
– Någon spred falska nyheter om att jag skulle gå i pension efter den här matchen. Det stämmer inte. Jag vill fortsätta, säger Makhachev.
Det är inte längre bara nästa seger som lockar. Makhachev talar om känslan av att vara i form, att mäta sig med världens bästa och leva det liv som endast en regerande mästare får tillgång till. Den vardagen kan vara skoningslös, men alternativet har ännu inte börjat dra i honom.
– Känslan när du håller dig i form och blir den bästa fightern är fantastisk. Du hittar aldrig något liknande utanför sporten. Vi ska slå alla rekord och stanna här i flera år.
Bakom orden finns ett konkret mål. Makhachev och Anderson Silva uppges stå på 16 raka UFC-segrar. En vinst över Garry skulle föra honom ensam upp på 17 – ytterligare ett steg mot den gräns på 20 som han redan börjat tala om.
När intervjuaren föreslår att 20 segrar skulle kunna räcka för att säkra hans plats som den främste genom tiderna kommer svaret snabbt. Makhachev vill inte bara nå siffran. Han vill lämna den på ett avstånd som ingen annan kan överbrygga.
– Vi måste vara säkra på att ingen slår 20.
Missnöjet bakom den historiska segern
Det finns samtidigt en irritation från den senaste titelmatchen som Makhachev bär med sig in i försvaret mot Garry. När han såg om insatsen mot den motståndare som i transkriberingen benämns som ”Jack” tyckte han inte om vad han såg.
Resultatet hade gett honom det han ville ha, men jakten på ett andra mästarbälte förändrade hans sätt att tävla. Han vann ronderna, begränsade riskerna och lät säkerheten väga tyngre än instinkten att avsluta.
– Jag ville bara bli dubbelmästare. Jag slogs bara för att vinna. Jag gjorde inte vissa saker för att avsluta honom eftersom jag förstod att jag vann varje rond och bara ville ta det andra bältet.
Det är en ovanlig bekännelse från en fighter som befinner sig mitt i en historisk segersvit. Makhachev kritiserar inte sin förmåga att kontrollera en match, utan priset han betalade för kontrollen. När den största omedelbara vinsten var säkrad återstod känslan av att han hade hållit tillbaka.
Mot Garry tänker han inte fatta samma beslut.
Makhachev beskriver nu sig själv som en etablerad welterviktare. Under det första lägret i viktklassen ägnades stora delar av förberedelserna åt att bygga massa och genomföra ett omfattande styrkeprogram. Den här gången har kroppen redan anpassats till vikten. Han behöver inte lyfta lika mycket och har heller ingen lika krävande viktnedgång framför sig.
Den förändringen har öppnat för ett mer offensivt matchförlopp. Titeln ska försvaras, rekordet ska brytas – men försiktigheten från den förra matchen ska inte följa med in i buren.
– I den här matchen kommer jag att ta större risker för att avsluta min motståndare. Jag gillar att avsluta mina matcher.
Nedtagningen som kan avgöra allt
Ian Machado Garrys främsta vapen är lätta att identifiera. Makhachev lyfter fram hans striking, räckvidd och förmåga att röra sig bakåt och kontrollera avståndet. Det är egenskaper som kan göra irländaren svår att fånga under de första minuterna.
Bedömningen förändras när matchen når marken.
Makhachev har studerat Garrys grappling och ser inte en motståndare som kan överleva långa sekvenser under honom. Det räcker inte att Garry har talat om att möta mästaren i dennes egen värld eller om att själv kunna dominera på mattan. När matchen väl börjar, menar Makhachev, brukar sådana löften försvinna.
– Jag har sett hans markkamp. Den är inte särskilt bra. Han har bra striking, lång räckvidd och långa armar. Han rör sig alltid bakåt. Men när jag tar ned honom tror jag att matchen kommer att ta slut.
Planen är inte uppbyggd kring en utdragen nedbrytning över fem ronder. Makhachev räknar med att den första lyckade nedtagningen kan skapa öppningen han behöver. Garrys längd kan hålla mästaren på utsidan, men samma avstånd måste återerövras efter varje burkontakt och varje misslyckat försök att komma loss.
– Redan första gången jag tar ned honom kommer jag att ha chansen att avsluta.
Garry har försökt ge matchen en annan laddning genom att lova att stoppa Makhachevs historia och besegra honom på marken. Utspelen har inte imponerat på mästaren, som upplever att utmanarens hårda persona är mer spelad än förankrad.
– Under matchveckan försöker han alltid vara den onde. Men han spelar bara en bad guy.
Orden innehåller mer än irritation över en motståndares intervjuer. Makhachev ser ett avstånd mellan Garrys budskap och det som väntar när de inte längre kan tala sig ur positionerna. Han har hört andra motståndare lova knockouter, överraskningar och historiska skrällar. När burdörren stängts har deras planer krympt under trycket från hans brottning.
UFC 330 ger honom möjligheten att flytta ännu ett rekord, men också att korrigera det han själv saknade i den senaste insatsen. Pensionen är inte nära. För Makhachev handlar nästa fas snarare om att göra avståndet till historien större – och han tror att vägen dit börjar så snart Garrys rygg träffar mattan.
Följ oss på Instagram, Facebook och YouTube för fler nyheter, exklusiva intervjuer och highlights!
