Svenske fjäderviktaren Hamid ”Akira” Corassani menar att de som skriver om MMA bör ha egen kampsportsbakgrund med minst en match. Som farsan Baloo skulle ha sagt: ”störtlöjligt”.
Igår kom första delen av en längre intervju med svenske fjäderviktaren Hamid ”Akira” Corassani (12-5, 1 NC) här på MMAnytt. I den kontakten blev det tydligt att mycket av dagens MMA-reportrar och deras alster inte står särskilt högt i kurs hos Corassani.
”Den tiden jag inte spenderar på träningen läser jag böcker, jag spenderar all min tid genom att läsa. Emellan trillar jag in på MMA-sidor lite här och där och läser artiklar. Det är så mycket okunskap som skrivs! Det är så låg nivå på det.”
”Det är sällan man hör en hockeykommentator som aldrig stått på isen i sitt liv, eller aldrig spelat en match eller sådär. Det borde vara samma standard för oss i MMA. Man läser rätt tragiska artiklar från reportrar som bashar fighters eller skriver saker som är helt fel. Det har varit så i alla år jag har fightats, därav min kommentar.”
”Du behöver inte ha någon utbildning, det är inte det jag säger. Men när du sätter dig ner och skriver eller sätter dig ner och gör någonting: Gör det med ditt fucking hjärta.”
Jag kan hålla med om att det finns mycket skrivet om MMA som inte håller någon vidare hög kvalitet. Det finns till och med saker på denna eminenta sida som jag ibland blir konfunderad över. Den observationen delar jag. Men att hävda att det skulle bero på bristande egen erfarenhet av MMA är ett felslut.
I mitt tycke handlar tveksam journalistik mer om okunskap om språk, en bristande ödmjukhet och förmåga att ta till sig kritik. Att allt för många fans går in i rollen som reportrar och vill vara tjenis med fighters istället för att vara betraktare med ett kritiskt öga och viss distans. Det finns ännu fler faktorer som påverkar journalistikens kvalitet. Men att det skulle bära eller brista just på grund av personlig erfarenhet av kampsport finns det inga belägg för.
Jag förstår inte varför min kollega valde att ”rättfärdiga” sin status som reporter genom att berätta om sin kampsportsbakgrund. Han har gjort många stabila insatser som reporter på galor runt om i världen. Hållit sig kylig under press och ibland ställt de svåra frågorna till fighters. Han har dessutom representerat Nordens största kampsportssida i flera år. Det borde vara mer än nog. Men i försöket att rättfärdiga sig missar han sitt eget uppsatta mål om god journalistik. Det saknas fördjupande följdfrågor till Corassani.
Vilken typ av okunskap har du stött på? Vilket är det vanligast förekommande missförståndet bland etablerad MMA-media om sporten? Kan du utveckla din uppfattningen om att det inte behövs utbildning för att kunna skriva? Vilka typer av frågor skulle du önska att reportrar ställde? Finns det någon missuppfattning kring dig till följd av denna bristande förståelse du upplevt? Finns det någon sportjournalist som du tycker gör bra ifrån sig och i så fall varför? Det är några av frågorna som hade varit intressanta att ställa till Corassani.
Jag hoppas att Akira fortsätter att vara den intressanta person han är, att han fortsätter att bjuda på högklassig underhållning som elitidrottare och att han håller den svenska fanan högt i vår sport. Det har skänkt mig stor glädje under många år. När karriären är över är han välkommen att ansluta till oss i pressraden och förgylla sporten därifrån. Men just har Corassani helt enkelt fel. Det kommer från mitt fucking hjärta.
