Islam Makhachev lämnade UFC 330 som vinnare. Ian Machado Garry lämnade buren med något annat: respekt. Efter fem ronder av brottning, clincharbete, huvudträffar och ett oväntat sent styrkebesked såg Sean O’Malley en match som förändrade hans bild av båda männen – och som samtidigt lyfte Makhachev ännu närmare MMA-historiens allra största.
Det fanns ett ögonblick i den andra ronden då allt såg ut att vara på väg mot den avslutning många hade väntat på.
Islam Makhachev skickade upp sparken. Ian Machado Garry hann inte undan. Tårna träffade honom över ansiktet och irländaren vinglade till.
Sean O’Malley hade före matchen sagt att han inte trodde Makhachev skulle kunna träffa Garry med en huvudspark.
Nu såg han den landa.
– Jag hade fel. Han sparkade honom rakt i munnen och fick honom på vingliga ben, säger O’Malley.
För MMA Guru väckte sekvensen ett ännu äldre minne. En irländsk striker, en dagestansk grappler, andra ronden och en oväntad träff på fötterna.
– Conor McGregor mot Khabib Nurmagomedov. Andra ronden. Dagestanen, brottaren, träffar den irländske strikern. Historien upprepade sig där.
Men den här gången kom aldrig explosionen efteråt.
Makhachev tog över – utan att förstöra Garry
Efter huvudsparken gled huvudmatchen över i någonting helt annat.
Makhachev gjorde det han har byggt stora delar av sin karriär på: stängde ytor, låste kroppen, pressade mot buren och fick minuterna att försvinna. Garry kom loss i perioder, träffade i clinch och försvarade nedtagningar, men tvingades gång på gång tillbaka in i Makhachevs grepp.
MMA Guru kallade delar av matchen ett ”snooze festival”, men problemet var större än underhållningsvärdet. Han hade väntat på att Garrys provokationer skulle följas av ett straff.
– Jag ville att Ian Garry skulle känna någon form av smärta. Jag ville att han skulle göra allt snack och alla upptåg, och att Islam Makhachev sedan skulle skada honom.
Det hände aldrig riktigt.
– Förutom huvudsparken i andra ronden kan jag inte komma på något Makhachev gjorde under de sista 15 minuterna som faktiskt gjorde Ian illa.
Det gjorde huvudmatchen märklig. Makhachev vann kontrollen. Garry verkade vinna en del av slitaget.
O’Malley såg hur irländaren arbetade med korta slag inne vid buren och hur märkena började synas på Makhachev.
– Anledningen till att Islams ansikte såg ut som det gjorde var inte att Ian stod på utsidan och träffade honom med ett-tvåor. Mycket av skadan kom på insidan.
Garrys femte rond förändrade bilden
Det var Garrys kropp som började flytta berättelsen.
Efter minuter av tung brottning såg han fortfarande märkligt fräsch ut. Armarna verkade inte tömda. Tempot sjönk inte på det sätt O’Malley hade väntat sig mot en motståndare med Makhachevs press och greppstyrka.
– Ian Garrys kondition var helt fenomenal. Det är inget skämt när du har en dagestanier, och dessutom världens nummer ett, som brottas och grapplas med dig.
O’Malley tyckte till och med att Garry började se starkare ut ju längre matchen gick.
– Det såg ut som att Ian höll på att bryta Islam.
Han lade snabbt till det självklara: matchen gick fem ronder. Hypotetiska sjätte och sjunde ronder betyder ingenting på domarnas papper.
Men de sista fem minuterna gav ändå huvudmatchen sitt klimax.
MMA Guru hade matchen 2–2 inför den femte ronden. Garry såg piggare ut. Makhachev bar mer av matchen i ansiktet och kroppen.
Då hittade mästaren vägen.
– Med ungefär tre minuter kvar tar han ryggen på Ian Garry. Kroppstriangeln är inne, och då sitter man bara där och tänker: Makhachev kommer hålla det här resten av ronden.
O’Malley såg samma sak, men från ett annat perspektiv.
– Islam var tröttare än Ian när de gick in i femte. Man kunde se det på honom. Och ändå hittar han ett sätt att få tag på honom, låsa kroppstriangeln och avsluta ronden.
För O’Malley var det inte en spektakulär avslutning.
Det var mästarerfarenhet.
– Det var championship mindset. Championship experience.
”Han förlorar noll självförtroende”
Garry hade förlorat.
Ändå lät O’Malley nästan mer imponerad av honom efteråt än innan.
– Han är 28 år. Han har ett decennium kvar i sporten.
Det handlade inte om någon moralisk seger. Domslutet gick till Makhachev. O’Malley accepterade det och Garry gjorde, enligt honom, detsamma.
– Han hanterade förlusten med klass.
Det fanns inga stora bortförklaringar i reaktionen efteråt. O’Malley såg en fighter som hade stått fem ronder med den man han beskrev som världens främsta pound-for-pound-fighter och fortfarande lämnat matchen med kroppen intakt och självbilden obruten.
– Ian Garry förlorar noll självförtroende i den här matchen.
MMA Guru gick ännu längre i den sportsliga bedömningen. För honom flyttade UFC 330 inte bara Garry framåt trots nederlaget. Matchen stärkte Makhachevs historiska meritlista.
Makhachev närmar sig de största
När irritationen över matchbilden hade lagt sig återstod resultatet.
Islam Makhachev hade vunnit igen.
MMA Guru började rada upp namnen: Arman Tsarukyan, Charles Oliveira, Alexander Volkanovski, Jack Della Maddalena och nu Ian Machado Garry. Han pekade särskilt på hur flera av Makhachevs största segrar kommit mot fighters mitt i starka perioder av sina karriärer.
– Man måste titta på de viktiga namnen han har slagit. Du kan verkligen placera Makhachev i GOAT-diskussionen nu.
O’Malley protesterade inte.
– Absolut.
Det var den märkliga slutsatsen efter fem ronder som stundtals frustrerade dem båda.
Makhachev hade inte förstört Garry. Han hade inte slagit ut honom, inte brutit ned honom fullständigt och inte lämnat samma våldsamma avtryck som Khabib Nurmagomedov gjorde mot Conor McGregor.
Han hade bara hittat ett sätt att vinna.
Mot en större motståndare. Mot en fighter som försvarade sig bättre än väntat. Med tröttheten synlig när matchen stod och vägde.
Garry lämnade UFC 330 med en förlust som inte tycktes göra honom mindre farlig.
Makhachev lämnade med ännu en seger som kanske gör honom svårare att hålla utanför diskussionen om de allra största.
Följ oss på Instagram, Facebook och YouTube för fler nyheter, exklusiva intervjuer och highlights!
