Analys: Alexander Gustafsson vs. Jon Jones

Jämngamla, jämnstora, jämnlånga. I synnerhet det sista har lyfts fram i UFC:s marknadsföring av titelmatchen mellan Alexander Gustafsson och Jon Jones på UFC 165. Räckvidd har mätts och diskuterats som en avgörande faktor. Men det måttet är bara en pusselbit av många. Hur matchar utmanaren upp mot mästaren i alla avseenden? Dags att gräva ner sig i siffror och detaljanalyser.

Meriter

Den största skillnaden mellan mästare och utmanare är deras tidigare meriter. Vissa skulle till och med vilja påstå att Gustafsson endast får den här chansen eftersom Jones så effektivt har jämnat resten av divisionen med marken. Den svenske utmanaren har inte haft ett jämförbart erövringståg, även om Gustafssons meriter med svenska mått mätt är större än något vi tidigare har skådat.

• Jones har gått 13-1 i UFC (18-1 totalt) med en förlust via diskvalificering (Matt Hamill), som generellt betraktas som mer av ett missförstånd, domartabbe eller slarv, än ett faktiskt nederlag.
• Jones har  i de senaste sex-sju matcherna endast mött divisionens främsta namn och har dessutom testats mot alla sorters spetskompetens. Snabbfotad brottare i Rashad Evans, kraftfull brottare i Quinton Jackson,  okonventionell knockoutartister som Lyoto Machida och Vitor Belfort, och kompletta fighters som Mauricio Rua. Sammanfattningsvis har nivån varit så hög den kan bli, vilket påverkar hur man bör läsa av Jones statistik.
• Gustafsson har gått 8-1 i UFC (15-1 totalt) med en förlust på submission (Phil Davis).
• Gustafsson har mött ett namn av mästarkaliber (Mauricio Rua) och tre namn som tävlat på den översta elitnivån (Thiago Silva, Vladimir Matyushenko, Matt Hamill). Vad gäller bredden har Gustafsson mött brawlers, tekniska strikers och brottare, men inte jämförbart med de motståndare som Jones kan uppvisa. Framför allt brukar förlusten mot Davis uppmärksammas, eftersom den storvuxne och atletiske brottaren är det närmaste man kommer någon som liknar Jones bland Gustafssons tidigare motståndare.
• Gemensamt för både utmanare och mästare, är att de tagit sina största skalper mot namn som redan sett sina bästa dagar. Lätt tungvikt har ont om tillväxt och nya stjärnor vilket gör att triumferna främst har kommit mot veteraner som passerat 30.
• Gustafsson har, tekniskt sett, bättre resultat mot gemensamma motståndare (Hamill, Rua, Matyushenko) med 3-0 mot Jones 2-1.

Stående

Trots att Jones sorteras under etiketten brottare, har mästaren dominerat de flesta han har mött även utan att blanda in nedtagningar. Och även om Gustafsson endast avgjort tre av totalt åtta UFC-matcher med slag, är det på fötterna som den svenske sluggern har sin största talang. Slagväxling antas även vara den distans där matchen är svårast att förutspå.

• Jones har en enastående statistik när det kommer till utdelade slag, samma frekvens som Gustafsson men med betydligt bättre precision. Men många av dessa slag har utdelats på marken, vilket tillhör en annan avdelning. I vågrät slagväxling ser Gustafsson bättre ut i tabellerna.
• Gustafsson har i snitt delat ut mer än dubbelt så många attacker som har kommit i retur. Jones slår visserligen oftare än de han möter han också, men kan inte liknas vid Gustafssons siffror (1,3 mot 2,1 i antal attacker jämfört med motståndaren).
• Jones har en mer framgångsrik jabb än Gustafsson, 34% mot 22% i pricksäkerhet. I övrigt träffar de ungefär lika ofta.
• Gustafsson har noterat fem nedslagningar jämfört med Jones fyra.

Grappling

Ingen kan riktigt förklara hur Jones blev en sådan begåvning i markkamp. Knappt fyra år efter att ”Bones” testade MMA för första gången, lyckades mästaren dra ut svartbälten och erfarna brottare på lås som knappt hade ett namn, i positioner som inte borde fungera. Gustafsson har visat snabb utveckling på BJJ-fronten men är jämfört med toppnamnen inte mer än normalbegåvad på backen. På brottningsfronten ser det likadant ut. Gustafsson är en ovanlig talang som lyckats långt över förväntan, men fortfarande långt borta från Jones rekordnivåer.

• Gustafsson har något överraskande gått på fler nedtagningar per match än Jones. I gengäld är Jones bättre på att hålla motståndaren på backen när nedtagningen väl är utförd, vilket gör statistiken något missvisande.
• Jones har lyckats med 62% av sina nedtagningsförsök, mot 50% för Gustafsson.
• Gustafsson har ett mer aktivt jiu jitsu-game med fler positionsbyten och låsförsök än Jones, men skillnaden är inte stor. Dessutom har Jones fem avslut på submission mot Gustafssons två.
• En dramatisk skillnad syns i slag som utdelas på backen, där Jones är förkrossande överlägsen. (8,9 mot 2,7 i antal attacker jämfört med motståndaren). Det kan delvis tolkas som ett kvitto på mästarens effektiva ground’n’pound, men beror ännu mer på att mästaren aldrig legat på rygg.

Defensiv

Jones främsta styrka mot samtliga tidigare motståndare är det vattentäta försvaret mot alla typer av attacker. Inte ens när Jones oförklarligt har mött motståndaren på strategisk bortaplan eller slarvat med sin defensiv, har någon kunnat sätta mästaren i knipa. Gustafsson är mer benägen att ta risker, käkar gärna en smäll för att ge en tillbaka och har trots sin stabilitet sällan kontrollerat distansen genom en hel match.

• Med 100% i både submissionförsvar och nedtagningsförsvar är Jones ett defensivt fenomen på närdistans. Gustafssons nedtagningsförsvar på 84% är mycket högt för divisionen, men är ändå klart sämre.
• Jones undviker drygt 80% av alla stående attacker, att jämföra med runt 60% för Gustafsson. Överlag har Gustafsson blivit träffad betydligt oftare och även hårdare. Mest utmärkande är Jones förmåga att undvika inkommande jabbar där 81% har undvikits. Gustafsson träffas av nästan hälften (56% har undvikits).
• I clinch ser statistiken för Jones och Gustafsson ungefär likadan ut i alla avseenden. Mästaren anses dock vara överlägsen på den distansen, vilket beror på hur effektiv Jones har varit mot motståndare som normalt sett inte är svaga i clinch. Gustafsson har presterat likvärdigt, men mot betydligt lägre rankade namn.

Fysik

Egenskapen som UFC har valt att pusha för i sin förväntansbyggande hype. Jones ska äntligen få möta en man som är likadant byggd och kan därmed inte luta sig på genetiska gåvor. Hur sant är det egentligen? Om vi bortser från snacket om hur långt det verkligen är mellan Gustafssons fingerspetsar, finns det ändå en del intressanta siffror att fundera över.

• Både Gustafsson och Jones är nu 26 år gamla. Det intressanta med det, är att Jones senaste sex motståndare har haft en snittålder på 34,3 år. Gustafsson har också en del veteraner på sin lista, men poängen är att mästaren aldrig har mätt sina krafter mot en högrankad fighter i samma åldersgrupp. Genetik och ålder kommer som omväxling inte ge ett enkelt svar på frågan om motivation, återhämtning och snabbhet.
• Gustafsson är några centimeter längre, Jones har några centimeter mer i räckvidd. Fixeringen vid dessa siffror påverkar inte helhetsintrycket. Ingen av deltagarna kan luta sig på längd i något avseende. De kan betraktas som jämstora.
• Jones har tidigare mött och besegrat män med erkänd snabbhet (Belfort, Machida), hög uthållighet (Evans) och män med likvärdig råstyrka (Jackson), men ingen som har haft alla fysiska fördelar  samtidigt. Gustafsson skulle kunna vara fysiskt likvärdig, men har inte gått en match som duger som mätare. Svensken såg pigg ut även i slutet av sina två poängmatcher (Silva, Rua), men var rejält trött efter fem minuter brottningsduell med Davis.

X-faktor

• Jones och Gustafsson är en illustration av naturbegåvning och den ungdomliga känsla av odödlighet som är en färskvara. De har medvind och nedförsbacke och har surfat på en oväntad framgångsvåg de inte räknade med. De har inte påtvingats förlustsviter, envisa skador eller pensionsplaner. Självförtroendet är på topp, även om det förmodligen är något starkare hos Jones i kraft av sin erfarenhet.
• Som ofta är fallet hos människor med enastående talang, har både Jones och Gustafsson en retlig vana (eller ovana) att testa sina gränser istället för att spela ett tryggt spel. Mästaren bjöd in Machida till en rond i stående kamp, för att se om han kunde hantera det. Gustafsson har givit bort nedtagningar till män som Te Huna och har pratat om sitt intresse för att utforska alla aspekter av fighting och inte bara försöka vinna. Det är troligt att den här egenskapen kommer att visa sig i Toronto. Frågan är vem det gynnar.
• Både utmanare och mästare kommer från en period av skada. Gustafssons cut som hindrade matchen mot Gegard Mousasi, och den brutna tå som drabbade Jones i matchen mot Chael Sonnen. Skillnaden mellan dessa är rätt uppenbar. Gustafsson är garanterat läkt och återställd, men en tåfraktur som spräcker huden är en betydligt allvarligare skada som även krävt stillastittande återhämtning.