UFC 331 bjöd på en kväll där Joshua Van försvarade titeln, Arman Tsarukyan slog ut Mauricio Ruffy och Gable Steveson föll på bara tolv sekunder. För Daniel Cormier var det framför allt två prestationer som stack ut – och efter Tsarukyans brutala avslut såg den tidigare dubbelmästaren en lättviktsutmanare som blivit allt svårare för UFC att hålla borta från en titelmatch.
Tsarukyan gjorde det Cormier inte trodde var möjligt
Mauricio Ruffy hade tillräckligt med offensiva vapen för att göra Arman Tsarukyans beslut att ta matchen till en risk. Tsarukyan hade redan arbetat sig fram till toppen av lättviktsdivisionen och hade i praktiken mer att förlora än att vinna.
Ändå tog han matchen.
Och när den var över hade han inte bara vunnit – han hade avslutat Ruffy på ett sätt som Daniel Cormier inte ens hade haft med bland sina tänkbara scenarier.
– Om du hade gett mig hundra olika utfall hade det vi såg i kväll aldrig varit ett av dem, säger Cormier.
Tsarukyan träffade med armbågen, höll Ruffy uppe och följde med ytterligare en innan avslutet var ett faktum.
– Jag hade aldrig gissat att Arman skulle knocka honom. Och definitivt inte med en vänsterarmbåge, för att sedan hålla honom uppe och träffa med ännu en armbåge innan han lät honom falla.
För Cormier kan det ha varit Tsarukyans bästa UFC-framträdande hittills.
Det kom dessutom vid exakt rätt tidpunkt.
– Han behövde det här. Han behövde hitta ett sätt att säkra sin position som nummer ett-utmanare.
Cormier berättar att han studerade reaktionerna runt buren när Tsarukyan gjorde sin entré. Publiken hade förändrats. Intresset hade vuxit.
Tsarukyan hade lyckats bygga sitt namn även under tiden då han inte tävlade i UFC.
– Arman lyckades gå ut i världen och göra sig själv omöjlig att ignorera utan att ens använda UFC plattform. Det är svårt att göra.
Brottningen och grapplingen har länge varit fundamentet. Nu såg Cormier en fighter som också utvecklat boxningen, byggt sitt varumärke och sedan levererat när strålkastarna riktades mot honom igen.
– Han gjorde allt rätt för att sätta sig i den här positionen. Och i kväll gjorde han ännu en gång allt rätt.
Cormier fastnade också för en detalj kring Tsarukyans drivkraft. Han jämförde den med sin egen karriär, där ekonomisk trygghet för familjen var en central motivation.
– Att möta mig var farligt eftersom jag slogs för att förändra mitt liv, mina barns liv och hela min familjs liv. Men att möta en kille som Arman, som redan är rik och bara slåss för att han vill slåss, kan vara ännu farligare.
”Joshua Van blir bättre varje gång”
Om Tsarukyan levererade kvällens mest chockerande avslut såg Cormier huvudmatchen som ännu ett bevis på hur snabbt Joshua Van utvecklas.
Den 24-årige mästaren besegrade Alexandre Pantoja via enhälligt domslut efter att framför allt ha imponerat med sin utveckling i brottningen.
– Han blir bättre varje gång han kliver in i oktagonen.
Pantojas grappling skapade problem vid flera tillfällen, men Van började korrigera sina misstag under själva matchen. När han hamnade i liknande positioner senare hittade han andra lösningar.
Cormier såg en utvecklingskurva som fortfarande accelererar.
– När man är ung förbättras man inte en procent i taget. Med honom ser vi tio procent, fem procent, åtta procent. Han tar enorma kliv varje gång.
Den femte ronden blev för Cormier kvällens tydligaste exempel.
– Han bara tog över. Det var som att han tänkte: ”Jag är mästaren. Jag måste vinna den här ronden.”
Van pressade framåt, skadade Pantoja och var nära ett avslut innan slutsignalen.
– Jag vet inte om jag någonsin har sett Joshua Van bättre.
Cormiers kritik efter Stevesons chockförlust
Kvällens största skräll kom betydligt snabbare.
Gable Steveson blev knockad efter bara tolv sekunder, ett resultat som Cormier beskrev som fullständigt oväntat.
Men hans starkaste reaktion kom efter avslutet.
Steveson lämnade området medan motståndaren skulle få handen höjd. Det uppskattade inte Cormier.
– Jag tyckte att Gable gjorde ett misstag. Han borde ha stannat kvar och tagit förlusten. Du förlorade. Stå där, låt killen få handen höjd och åk sedan hem och hantera det.
Cormier, som själv upplevt både titeltriumfer och smärtsamma nederlag, ansåg att situationen handlade om en grundläggande del av sporten.
– Jag har förlorat och jag har vunnit. Jag har haft pinsamma ögonblick eftersom jag gråtit. Det spelar ingen roll. Man måste hantera det.
Los Angeles-kvällen hade gett honom både dominans, chocker och nya frågor inför nästa UFC-gala.
Men efter Tsarukyans armbågar fanns en fråga som blivit betydligt svårare att undvika:
Hur länge går det att hålla honom borta från UFC-bältet?
Följ oss på Instagram, Facebook och YouTube för fler nyheter, exklusiva intervjuer och highlights!
