Edson Barbozas sista minuter i UFC blev allt annat än ett sagoslut. Esteban Ribovics pressade den 40-årige brasilianaren mot buren och tvingade fram ett stopp i andra ronden på UFC 330 i Philadelphia. Kort därefter lade Barboza handskarna mitt i oktagonen och avslutade en 16 år lång UFC-karriär som gjort honom till en av sportens mest spektakulära strikers.
Herb Dean hade sett tillräckligt. Barboza stod fortfarande på benen med ryggen mot buren, men Ribovics träffade om och om igen och brasilianarens försök att slå sig ur pressen hade för länge sedan upphört att förändra matchbilden. Efter 1.32 av den andra ronden gick domaren emellan och avslutade vad som skulle bli Barbozas 33 och sista framträdande i UFC.
Först kom nederlaget. Därefter tog Barboza av sig handskarna, gick ut mot mitten av oktagonen och lade dem på golvet. Orden som följde var betydligt enklare än karriären de skulle sätta punkt för.
– Jag vill bara säga tack. Jag gav mitt bästa varje dag. Varje match, jag lovar, jag gav verkligen mitt bästa. Jag hoppas att ni har uppskattat det. Tack.
Esteban Ribovics lät honom aldrig andas
Det hade funnits glimtar av den gamle Barboza redan i öppningssekunderna. Han sökte sina välbekanta sparkar mot benen och var beredd att byta slag på nära håll, men Ribovics accepterade tempot utan minsta tvekan. Argentinaren gick framåt bakom raka slag och kombinationer, kapade av flyktvägarna och tvingade Barboza att arbeta med allt mindre utrymme.
Skadorna började synas tidigt. Ett slag öppnade upp ansiktet på Barboza och sent i första ronden hamnade han på golvet efter ytterligare en träffsekvens. När signalen räddade honom syntes också ett djupt sår längre ned på benet. Han kom ändå ut till den andra ronden, där Ribovics snabbt återtog kontrollen och drev honom bakåt tills Dean till slut bröt.
För Ribovics var ögonblicket mer komplicerat än ännu en seger i lättvikten. Den tio år yngre argentinaren hade följt Barboza långt innan de själva stod mitt emot varandra i buren.
– Han var min idol när jag började träna. Han har haft en fantastisk och lång karriär. Det är en ära att få möta honom. Det är bitterljuvt, men i den här sporten vet man att den här dagen kommer.
Segern gav Ribovics ett av karriärens största namn på meritlistan. Efteråt riktade han blicken mot topp 15 och bad om en ny möjlighet mot motstånd på den nivån. Barbozas blick var redan riktad åt ett annat håll.
Målgången hade redan kommit nära
Fem dagar före UFC 330 hade Barboza talat om matchen som en möjlig målgång. Han hade ännu inte bestämt sig för pensionering, men 40-åringen beskrev hur tanken på nästa match för första gången inte längre kom automatiskt. Beslutet skulle inte avgöras av vinst eller förlust, förklarade han. Det handlade lika mycket om kroppen, lusten och livet utanför buren.
Åren av ständig träning hade haft ett pris som inte syntes i resultatlistorna. Barboza berättade hur träningsläger och matcher kostat honom tid med hustrun och barnen, stunder som inte gick att få tillbaka. Efter förlusten mot Jalin Turner i december hade han för första gången under karriären tagit en verklig paus från sporten. När han återvände till träningen fanns lättheten kvar – men också insikten om att slutet inte längre låg någonstans långt framme.
Den sista matchen blev därför skoningslös utan att vara oväntad. Ribovics kom in som en kraftig favorit och med den typ av aggressivitet som under Barbozas bästa år hade kunnat skapa en av kvällens mest spektakulära slagväxlingar. Nu blev generationsskiftet synligt i varje meter argentinaren tog från honom.
Barbozas eftermäle behöver däremot ingen förskönande sista seger. Inför UFC 330 stod han noterad för 16 knockdowns, näst flest i UFC historia, samt 13 bonusar efter matcher där hans våldsamma och tekniska striking gång på gång gjort honom till en publikfavorit. Den snurrande hjulsparken som slog ut Terry Etim 2012 blev en av organisationens mest ikoniska knockouter, men höjdpunktsbiblioteket stannar inte där: Anthony Pettis, Gilbert Melendez, Beneil Dariush och Dan Hooker finns bland namnen han besegrade under åren.
I Philadelphia kom ingen sista hjulspark och ingen sen vändning. Barboza stod kvar tills domaren bestämde att han inte längre skulle få göra det, tog därefter av sig handskarna och lämnade sporten med samma budskap han burit genom 16 år i UFC: han hade gett allt han hade.
Den här gången fanns ingen nästa match att börja träna inför.
Följ oss på Instagram, Facebook och YouTube för fler nyheter, exklusiva intervjuer och highlights!
