För Jorge Masvidal var det ögonblicket som förvandlade honom till superstjärna. För Ben Askren blev det bilden han aldrig skulle slippa ifrån. Sju år efter det flygande knäet i Las Vegas pratar de gamla rivalerna öppet om vad som egentligen hände, varför nederlaget skavde så länge och hur en livshotande sjukdom förde dem närmare varandra.
När Masvidal rusade över oktagonen på UFC 239 den 6 juli 2019 fanns knappt tid att reagera. Askren duckade för att gå på en nedtagning, knäet träffade huvudet och efter fem sekunder var matchen över. Knockouten är fortfarande den snabbaste i UFC historia. Masvidal vann senare det uppmärksammade BMF-bältet mot Nate Diaz, medan Askren förlorade även mot Demian Maia innan han avslutade MMA-karriären samma höst.
I deras nya gemensamma videosamtal erkänner Askren att framgångarna för hans tidigare motståndare väckte känslor som han helst hade sluppit.
”När du slog mig blev du en superstjärna. Jag kunde tänka: Fan, det borde ha varit jag.”
De har dock inte samlats för att gräla om vem som förtjänade rampljuset. Redan i mars i år lade de rivaliteten bakom sig när Masvidal reste till Wisconsin för att träffa Askren och närvara vid hans dop. Bakgrunden till det mötet är betydligt mörkare än någon match de någonsin gått.
Sjukdomen som fick rivalen att tänka om
Ett infekterat sår på armbågen följdes av ryggsmärtor som Askren först trodde var vanliga muskelbesvär. Hans hustru Amy insisterade på ett sjukhusbesök, men han fick åka hem med muskelavslappnande läkemedel. Smärtan blev värre och Amy övertalade honom att återvända.
”Jag minns skjutdörrarna när jag gick in. Sedan är allt svart”, berättar han om de sista ögonblicken han kan återge.
Under sommaren 2025 behandlades han för svår lunginflammation och genomgick till slut en transplantation av båda lungorna. Askren beskriver 38 dygn då han låg nedsövd och hur han efter uppvaknandet fick veta att hjärtat hade stannat vid fyra tillfällen. ”Om jag hade väntat sex eller åtta timmar till vet jag inte om jag hade överlevt”, säger han. Det som började med något så bekant för en brottare som en hudinfektion hade blivit en kamp för livet.
Masvidal hade själv nyligen haft en stafylokockinfektion. När han följde nyheterna om sin tidigare motståndare såg han hur snabbt tillvaron kan slå om, även för människor som tillbringat livet med att pressa kroppen. Han berättar att han hade vägt omkring 108 kilo, men att Askrens återhämtning fick honom att vilja förändra sitt eget liv.
”Att se vad du gick igenom tände en enorm eld i mig. Inte bara fysiskt, utan framför allt andligt”, säger Masvidal.
”Jag var på ditt dop – vi är bröder”
Masvidal hade studerat Askren sedan collegetiden för att hitta svagheter som gick att utnyttja i buren. Nu kom en inbjudan han först misstänkte var ett skämt. Askren, som efter sjukdomen hade omprövat sin syn på kristendomen, ville att hans gamle rival skulle vara med när han döptes. ”Jag tänkte: Det där kan inte stämma. De kommer ju att döda mig”, skämtar Masvidal om sin första reaktion.
Han tackade ja. När Askren under det nya samtalet lite trevande talar om dem som vänner protesterar Masvidal:
”Vad menar du med att vi kanske är vänner? Jag var ju på ditt dop. Vi är bröder.” Askren har också tagit sig tillbaka till en tävlingsmatta.
I juli i år mötte han förre UFC-mästaren Belal Muhammad i brottning, förlorade med 6–3 och avslutade karriären genom att lämna skorna på mattan.
Så lurade Jorge Masvidal fram nedtagningen
Askren var van vid flygande knän som kom mer rakt uppåt, på närmare håll. Masvidal hoppade däremot framåt över en distans Askren inte hade räknat med, precis när han duckade för att söka benen.
”Jag hade aldrig sett någon göra det på det sättet. Min hjärna bedömde banan helt fel”, medger den tidigare OS-brottaren.
Till och med efter alla år som elitbrottare hade han ställts inför en rörelse som hans instinkter inte kunde hantera.
Masvidal hade ägnat förberedelserna åt just den reaktionen. Han visste att Askren gärna gick in i clinch eller sökte benen när motståndaren kom nära, och ville locka fram reflexen utan att fastna i brottarens grepp.
”Jag ville att du skulle känna att jag var inom räckhåll för högern. Då kunde jag förutse när du skulle dyka efter benen.”
Askren håller med om analysen: i en fight måste kroppen hinna reagera innan tanken formulerats, och den här gången gjorde hans instinkt precis vad Masvidal hade hoppats.
Fem sekunder tog det att genomföra planen. Sju år senare avslutar Masvidal intervjun med att lova att besöka Askrens brottningsakademi, där hans tidigare motståndare ska hjälpa honom att förbereda sig för en kommande match. Askren accepterar utan tvekan, och när samtalet är över väntar frukost tillsammans.
Följ oss på Instagram, Facebook och YouTube för fler nyheter, exklusiva intervjuer och highlights!
