För två dagar sedan så fyllde UFCs nya invägningssystem två år och trots att det är lätt att vara kritisk mot organisationens nya upplägg, speciellt med tanke på vilka konsekvenser som det fått för galor och matcher, så är det samtidigt ännu ett försök att hantera ett av de största problemen i MMA: viktminskningar.
Darren Till tappade synen i viktnedgång inför mötet med ”Wonderboy”
På dödens rand och tillbaka
I samband med den tvååriga milstolpen inför UFCs nya invägningar så samlade MMA-journalisten Mike Bohn ihop några minst sagt intressanta siffror. Med facit i hand är det svårt att inte ställa sig frågandes inför upplägget, speciellt när viktmissar löper som en tjock röd tråd igenom några av våra mest efterlängtade galor.
Nu senast missade welterviktaren Darren Till vikten inför karriärens viktigaste match då han mötte #1-rankade Stephen ”Wonderboy” Thompson i sin hemstad, inför tusentals av skrikande fans.
Trots en imponerande insats så går det inte att förneka att Tills viktmiss kom att kasta en rejäl skugga över hans prestation men vad som kom att göra hela situationen ännu mer komplex var den video som kom ut för några dagar sedan.
Videon, som sedan dess har tagits bort från YouTube, visade hur den 25-åriga engelsmannen kämpade med att förlora de sista kilona, ända till den punkt att han förlorade synen och kollapsade.
Vad som gör hela saken än mer bisarr är det faktum att detta inte är ett undantag från regeln.
Vid varje gala så pressar flera fighters sin kropp till bristningsgränsen och många vittnar om hur de stått vid dödens rand och vänt.
Låt oss inte glömma att detta är efter att de genomfört ett stenhårt träningsläger i veckor och månader. Låt oss inte heller förglömma att de bara timmar senare bokstavligen kommer att använda sina kroppar som vapen mot varandra, allt i försök att knocka varandra.
Det är något otroligt beundransvärt med dessa krigare som tappert går in i strid och bjuder oss fans på underhållning på bekostnad av sin hälsa. Men vi missar oftast det som försiggår bakom scenerna, vad fighters ofta refererar till som ”den hårdaste kampen”: viktminskningen.
Relaterat: Cristiane ”Cyborgs” viktminskning visar hur hon gråter inför matchen
Det tidigare upplägget vs. det nuvarande
UFCs nuvarande invägningsupplägg tillåter fighters att väga in mellan 09-11 lokal tid medan det tidigare upplägget var en fast tid klockan 12:00 på dagen.
Trots att UFCs haft nästan samma antal matcher och galor så talar siffrorna sitt tydliga språk:
Det tidigare upplägget (6 juni 2014 – 30 maj 2016)
- Under denna tidsperiod: 83 galor, 950 matcher.
- 32 fighters missade vikten.
- Av dessa 32 fighters så var det 5 som inte tävlade av olika anledningar
- De 27 som tävlade hade ett samlat matchfacit på 12-15
Nya upplägget (3 juni 2016 – 31 maj 2018)
- Under denna tidsperiod: 82 galor, 962 matcher.
- 62 fighters missade vikten.
- Av dessa 15 fighters så var det 15 som inte tävlade av olika anledningar
- De 47 som tävlade hade ett samlat matchfacit på 27-20
Det skulle vara lätt att se på systemet som bristande men hur stort ansvar ska man lägga på upplägget och hur stort ansvar har atleterna, deras team och träningskamrater?
Det är minst sagt en svår fråga och för någon som inte tävlar professionellt så kan det kännas bisarrt att ens försöka sig på en lösning. Man behöver dock inte leta länge för att höra från fighters som delar med sig av sina tankar.
Jag tycker att topprankade Michael Chiesa ger ett intressant perspektiv på saken då han säger att det är atleterna själva som tar beslutet att gå genom helvetet och tillbaka för att ha en fördel över sin motståndare, något som nu är en kultur i MMA:
”The problem will always simply be the fighters decision to cut weight in general. Doesn’t matter what times we have weigh ins, how many weight classes we add, or if IVs allowed or not, fighters will always cut weight until rules are put in place to stop us.” skriver Chiesa
Speciellt den sista meningen sticker ut: ”…until rules are put in place to stop us”.
Jag tror Chiesa har en viktig poäng här. Jag tror också att man måste införa otroligt stränga regler som inte tillåter något spelrum för fighters att utsätta sig för den otroligt farliga processen som viktminskning innebär.
Exakt vad dessa stränga regler skulle innebära tänker jag gå närmare inpå i nästkommande krönika men jag tror också att ingenting radikalt kommer att hända fram till att någon dör.
Det har redan hänt i andra organisationer och vid varje given gala så finns det fighters som tippar fram till kanten och stirrar ned i avgrunden. Frågan är istället:
Vem kommer att behöva dö för att något radikalt ska ske med sportens viktminskningar?
