I lördags gick jag SM i thaiboxning och fick möta Madeleine Vall. Jag hade gått in med inställningen att bara ha kul och lyckades väldigt bra med det.
Jag var inte nervös över huvud taget och var väldigt närvarande under matchen och det var en så otroligt rolig fight. Jag brukar känna efter en match att den är kul men den här gången var jag till och med så medveten att jag uppfattade att jag hade roligt under själva matchen. Det var en jämn match som jag förlorade men jag kände mig nöjd med prestationen efteråt. Självklart hittade jag även saker att träna på och fick veta var jag kan förbättras.
En del sa efteråt att det var synd att jag och Madde fick mötas i första matchen men det var henne jag helst ville möta för jag var säker på att det skulle bli kul så jag är glad över att vi fick mötas direkt.
Hur bra det än känns att kunna vara så glad över att gå en match så finns det en risk med det. Det som jag själv tror gjorde att Madde vann var att hon hade mer vilja i sista ronden. Själv tappade jag bort mig lite i glädjen och hann inte riktigt med när hon höjde tempot i sista ronden. Jag var inte trött men jag kämpade inte emot tillräckligt. Mitt driv att ha roligt var inte lika starkt som hennes vilja att vinna. Så utöver mina tekniska brister var min största lärdom att kombinera glädjen med mer vinnarskalle. Dock har jag en annan inställning till MMA då jag känner en stor press att vinna eftersom record är så viktigt för att komma någon vart.
Så frågan är om man verkligen kan vara en bra förlorare. Det är definitivt farligt att inte ha en tillräckligt stark vilja att vinna och det kan också vara bra att vara rädd för att förlora (men det får inte heller ta över fokus). Men jag tänker fortsätta att ha thaiboxningen som ett område där jag bara går in för att ha kul. Det blir som en lekplats där jag kan utveckla och träna på sådant som jag gör i sparring, sådant som jag så småningom också kommer kunna använda i MMA:n. Man kan likna det vid perioder då man inte har match framför sig och tränar mer lekfullt. Det är då man utvecklar sina tekniker, får ny inspiration och motivation. Jag gillar den tanken och jag tror att det kan vara ett vinnande koncept när alla bitarna faller på plats.
Jag vill tacka Madde för en bra och, ursäkta att jag upprepar mig, JÄTTEKUL match!
Stort tack också till min klubb Crudo Muay Thai och mina coacher Tiho och Malick! Tiho och jag har känt varandra i ett par veckor nu men trots den korta tiden hittade han precis det som passade mig och vi hann träna in de sakerna på extremt kort tid. Det är en bra coach det!
