Här följer en omfattande grundläggande krönika om Superior Challenge 6 – Lions Den
Jag bestämde mig i förväg för att vänta några dagar efter det att galan ägt rum innan jag skulle sätta mig ner och skriva en krönika om Superior 6 – Lions Den, på Hovet. MMA är en sport och sport i största allmänhet kan lätt redovisas i form av resultat och siffror, men själva atmosfären och bakomliggande ”själen” är svårt att sätta fingret på direkt. Det går att säga att Tor Troeng och Aziz var klasserna under sina motståndare, men det betyder föga. Här kommer min högst personliga upplevelse av galan och dagarna innan. Jag har även lagt in alla intervjuer jag gjorde, flera av Markus Bottners foton och andra filmklipp som exempelvis Jyckens entré.
Superior Challenge, den här gången, lovade mycket. Babak och Manos hade verkligen satt ihop ett grymt matchkort, men tyvärr droppade fighters av titt som tätt. Vad få kunde tänka sig när det skedde var att det skulle bli bättre fighters som ersatte de som skadat sig. Ett kort hade växt fram som på pappret utan tvekan var det bästa på svensk mark någonsin. Joachim Hansen, Thales Leites, David Bielkheden, Maiju Kujala, Carlo Prater, Daniel Acacio är alla fighters som tidigare fightats för världens största organisationer. Men det fanns också en hel del talanger som Aranda, Hamid, Assan och inte minst Reza och Jycken. På kortet var också lovande Nico, Hanna Sillén och fighters som behövde en vinst i Matti Mäkelä och Navid Yousefi.
Redan när vi granskade kortet så blev det glasklart att det var väldigt många matcher. Om schemat inte skulle hålla så skulle galan bli väldigt lång.
Vi granskade (här finner ni del 1 och del 2) huvudkortet tillsammans med Majdi Shamas (MMA-analytikern aka ”Mr last question” som vikarierar som intervjuare åt oss), Thomas Järvheden och Alexander Gustafsson. Det kändes bra att ha Alex på plats för han kunde verkligen sin sak, hade sparrats med flera fighters på kortet och hade också tränat med exempelvis Aranda från Barcelona. Thomas Järvheden stod som vanligt för folkets röst och Majdi var försiktig men som alltid, saklig. Efter sändningen upptäckte vi av en slump att Alexander bor bara ett stenkast från en annan svensk fighter på den högsta nivån. Att Stockholm är litet har jag skäl att återkomma till senare i krönikan.
Torsdagen
Det blev dags för invägning och jag stack över till Mazdak för att titta lite på kläderna som var beställda. MMAnytt-Hoodies, T-shirts och mössor. Vi plockade ut kläder till de vi skulle sponsra och Mazdak förberedde sig lite inför att han som oberoende skulle filma invägningen för Superior Challenge räkning. Väl på Collage mötte vi Martin utanför och sen väntade ett riggande och ett väntande. Jag passade på att snacka lite med en del fighters som Joachim Hansen och Thales Leites, men givetvis också våra svenska fighters. När engelsmännen såg bordet, backstage, med MMAnytt-kläder frågade dom om det var kläder till dom.
Det saknades fighters som fastnat i trafiken och allting gick väldigt långsamt. Tillsist drog det hela igång och det såg ut såhär.
Presskonferens följde och alla utom Jycken var där för han var så jäkla hungrig så han stack och åt. Jag skulle ge honom hans Walk-in musik men även det glömde han.
Efter den utdragna invägningen och presskonferensen åkte jag, Mazdak och Assan till Majdis Thairestaurang och även vi fastnade i trafiken. Assan kollade in ”MMAnytt granskar” via hans telefon. Vi skrattade åt då Majdi snackar om att Assan har en dryck som gör honom bra då Assan nämligen är distributör i Sverige för en Aloe Vera-dricka. Vi hann också snacka en hel del om Sean Salmon, en av de killar jag följt genom sin karriär på grund av att han var bloggare på en amerikansk sida som jag i dess begynnelse arbetade för. Jag var övertygad om att Sean skulle skjuta tydligt och att han då exponerar huvudet för knän och att han visat sig svag även om sparkar. Men samtidigt lyfta ett varnande finger för att iaf man underskattar en motståndare som mer än väl hållit en rond mot Rashad Evans så vore man dum.
Efter god mat och massa samtal blev det resa till hotellet där fighters och domaren mfl. bodde. Där blev det ännu mer snack med alla om galan, fighters osv. Hamid och några till kom på att UFC ju skulle komma med något uttalande och ryktena på hotellet spred sig om det ena och det andra. Ett snabbt samtal till Martin senare förstod vi att det bara var minuter kvar tills kungörandet. Martin lät sen meddela att UFC och WEC skulle slås ihop. Det blev en massa intressanta diskussioner hit och dit om vad det innebär. För svenska fighters är det nog något bra.
Hamid var uppslukad av youtubeklippet med den såkallade ”Laserturken” och det var på hans telefon jag såg det klippet första gången. Framåt kvällen stack jag iväg men fick sen höra av Mazdak att han varit där till 03:00 och snackat skit.
Galadagen
Då var det dags för gala. Elin hade också sagt det till sin frisör, att hon skulle på gala, varpå frisören missförstått lite och trott det rörde sig om en annan typ av gala! Alltid funderat på det att ordet ”gala” måste missförståtts många gånger när det gäller kampsport. Framförallt då gala ju betyder en extra fin fest och då inte sällan vid hovet (inte som arenan hovet då utan kungligt).
Vi tog oss till Hovet i god tid och fick biljetter och annat som vi skulle ge MMAnytt-läsare som vunnit. Vi satte upp bord och vad som kallades vår ”monter” av någon anledning. Vi lade upp de nya kläderna och våra två försäljare för kvällen Rauk och Andreas dök inom sinom tid upp. De fick nog en och annan rätt, för dom, jobbig fråga av folk som kom förbi och började prata MMA och MMAnytt, men i alla fall Rauk är ganska insatt så det gick nog bra.
Så fort folk började strömma in delade vi ut flyers samtidigt som jag försökte hitta en bra plats att göra intervjuer på backstage där ett område skulle finnas för det. Martin, jag och Elin kämpade på i omgångar, men den som jag tror stod längst tid var ändå Elin som snällt hjälpte till. Martin tog sen plats precis vid buren för att börja rigga med live-bloggandet.
Jag träffade på massor av folk som läser MMANYTT och alla var så sjukt trevliga. När jag hade extremt bråttom stannade jag inte och snackade, men alla andra gånger blev det riktigt roliga samtal med er. Alltid kul med folk som kommer fram och som ett fan av sporten till ett annat blir det alltid givande. Tack för alla idéer, tankar och inte minst all den pepp som jag fick!
Galan var försenad och Babak själv höll på och jobba med golvet och annat inne i buren. Snacka om dedikerad kille. Kan ni tänka er Dana White i den sitsen? Hovet fick mer och mer folk och det hade nog också blivit betydligt fler om inte (STOR MISS!) väktare utanför arenan motade bort folk med orden att biljetterna var slut! Några kompisar till mig trodde inte på dom och drog sig förbi väktarna, men de såg massor av andra som vände om och stack hem.
Rätt vad det var så drog galan igång med förmatcherna och det gick verkligen fort allting kändes det som. Jag såg matcherna från parkett och sprang ut och tillbaka för att kunna göra intervjuerna. När galan fortskred blev det ohållbart så vi stod då istället vid ena sargen och kollade.
Simon Sköld vs. Nicklas Bäckström
Simon inledde rätt tufft, men orkade inte hålla den här matchen hela vägen ut. Nicklas Bäckström gick in i kampen som underdog och arbetade sig hela tiden mer och mer in i matchen. I tredje ronden vann tillsist Nicklas på TKO. Efter intervjun med honom och senare under galen snackade jag med Nicklas flera gånger och hela tiden klagade han på ont i bröstkorgen där han fått en hård spark. Hoppas allting gick bra för honom sen senare och att han inte söp skallen av sig riktigt fullt ut. Jag ska erkänna att jag aldrig vågade spela något på den här matchen för den kändes osäker.
Segerintervju med Nicklas
Andreas Ståhl vs. Niclas Danielsson
Martin skrev i livebloggen att matchen inte var någon ”fight of the night” och det kan jag absolut hålla med om, men en sak var säker och det var att stålet segrade och att Andreas stod som mästare i Kimuras tävling. Det var väl inte direkt någon överraskning att Andreas skulle vinna och själva matchen var något av ett antiklimax.
Segerintervju med Andreas
Danny Mitchell vs. Nicholas Musoke
Okej, då var galan igång på ”riktigt” även om folk var inne redan i förmatchen. Det kändes som att kvällen skulle bli längre än väntat vid det här laget. Först blev det presentation av alla fighters, fyrverkeri osv. Själv befann jag mig bakom scenen och hoppade verkligen till när den största knallen smälldes iväg på vad som kändes armslängds avstånd från mig. Gav lite vibbar till när jag som liten fumlade med en maxipuff så den smällde av i handen nära örat. Ärret är kvar.
Nåväl. Själva matchen lovade mycket och jag tror väldigt många hade Nico som segrare i sina spel. Men det var Danny Mitchell som var den vassare grapplern den här kvällen och segrade i andra ronden på armbar. Mitchell var sen riktigt glad (som ni kan se en del av här i intervjun) backstage och pratade mycket om vad han skulle käka. Det var uppenbart att han inte alls tog den här matchen lätt den saken är säker.
Segerintervju med Danny
David Aranda vs. Navid Yousefi
På pappret kändes den här matchen väldigt svår för Navid och så skulle det också visa sig vara. Aranda vann i första ronden på en armbar. Två svenskar i rad som åkt på förlust på just armbar. Arandas camp var superglada backstage, men pratade bara kort med dom bortsett intervjun. Imponerande kille som vi lär få se mer av. Alexander varnade för honom och han fick rätt.
Segerintervju med Aranda
Maiju Kujala vs. Hanna Sillén
Ja, vad ska man säga? Mauji gick inte av för hackor och inte heller sparkar och slag den saken var säker. Hanna slog och sparkade Maiju så gott hon kunde och träffade en hel del, men Maiju ville ta ner och kontrollera. Efter tre tuffa ronder såg inte Maiju speciellt bra ut och Hanna var rättvis segrare.
Hanna visade ett lugn och säkerhet i intervjun tycker jag och även Aftonbladet var på plats och intervjuade henne. Helt rätt av dom tycker jag. Efter matchen åkte ambulansen iväg med Maiju till sjukhuset för check och det var inga problem utan hon kunde komma tillbaka senare till galan. Starkt att hon ändå gjorde det och inte åkte till hotellet.
En intressant detalj i den här matchen var att en domare helt seriöst såg matchen som en draw! Det var därför det blev en Majority Decision.
Segerintervju med Hanna
Linton Vassell vs. Matti Mäkelä
Matti i ny viktklass kändes väldigt intressant och dessutom mot en tuff engelsman som direkt visade att han menade allvar. Visst slarvade han en del, men tuff var han. Första ronden gick absolut till Linton och den andra ronden såg jag som 10-10 och den tredje vann ju Matti, så jag står fast vid att om inte Matti vunnit på TKO hade matchen blivit oavgjord. Skulle vara intressant att veta hur poängdomarna såg andra ronden.
I min intervju med Jörgen Kruth sa jag min tes att det skulle blivit oavgjort om inte Matti slagit ut honom och Jörgen menade att Matti skulle förlorat. Ja, det är mycket möjligt. Martin skrev i sin liveblogg att andra ronden var jämn, men han gav den ”ändå” till Linton. I efterhand kan man alltid se mycket mer men jag måste säga att jag är stolt över att jag såg det live faktiskt. Jag har nu såhär några dagar senare studerat andra ronden och sett den ett tiotal gånger och är nu helt och hållet övertygad om att ronden är 10-10. Alltså hade det blivit oavgjort om Matti vunnit den tredje som han ju uppenbarligen var på väg att göra och tillsist gjorde så mycket att domaren stoppade matchen.
En väldigt viktig seger för Matti Mäkelä!
Segerintervju med Matti
Intervju med Jörgen Kruth
Graham Turner vs. Hamid Corassani
Jättekul matchning och matchen också måste jag säga. Jag tror Hamid växte massor av folks ögon då han valde att stå mot Turner som är såpass vass striker. Hamid hade matchen i sin ask hela tiden och vann väldigt rättvist på enhälligt domslut. Hamid är grym och kan hur långt som helst. Under intervjun med Hamid efter matchen hör jag hur Jyckens musik drar igång, en musik jag satt ihop och remixat så det innebar att jag fick total blackout. Kanske inte märks så mycket, men tro mig jag blev som ett blankt papper och det vet de som känner mig att det är väldigt ovanligt.
Segerintervju med Hamid
Allan Love vs. Magnus Cedenblad
Mange jobbar så rätt i den här matchen och får sin efterlängtade tre-rondare. Nu hoppas vi på Jycken i TUF! Allan var hård som sten och kunde ta stryk. Mycket rättvis seger till Jycken på enhälligt domslut. Jag passade på att intervjua Magnus bror Peter lite också medan vi väntade på honom. Aftonbladet ville ju också gärna växla några ord med Mange.
Intervju med Magnus bror Peter ”Schäfern” Cedenblad
Manges Entrémusik i rätt god kvalité som jag satte ihop och remixade speciellt för ändamålet.
Kika in på min sida www.simonkolle.com om du vill lyssna på en del annat jag gjort.
Hela Jyckens entré filmad från någon i publiken (mindre bra kvalité men ger ett hum om stämningen, i sändningen på TV4sport redigerades stor del av Jyckens entré bort för att spara tid)
Segerintervju med Jycken
Assan Njie vs. Sean Salmon
En av de matcher jag sett fram emot mest faktiskt då jag som sagt följt Sean en hel del och tycker Assan är grymt lovande. Men ska ärligheten fram så visste jag att Sean varit på väg ner ett bra tag. Han förlorade en match bara två veckor innan den här galan och Assan är alldeles för vass på just det som Sean är dålig på. Nu blev det just som jag sagt till Assan och det var lite kul. Faktiskt exakt så jag trodde matchen skulle gå. Jag träffade Sean på hotellet på torsdagen och tog då ett snack med honom bara mellan oss då jag frågade honom lite om karriären och dessutom om hur han tänkte göra mot Assan. Han lovade mig då att Assan skulle bli knockad i första ronden. Jag trodde honom inte.
Assan visade klass och buntade ihop Sean Salmon som vore han en lax.
Att Assan kommit tillbaka nu efter ett års avbrott från matcher var stort och det kändes som lök på laxen, jag menar grädde på moset, jag menar överkurs, jag menar som att skjuta mygg med elefantbössa, jag menar som att äta soppa med en skopa. Som att slå in ett häftstift med en slägga. Som att krypa genom en tunnel. Vad svamlar jag om?
Tyvärr fick jag aldrig chansen att träffa Assan efter matchen och det tycker jag är grymt synd verkligen!
Nathan Schouteren vs. Papy Abedi
Papy Papy Papy. Han kom han såg han segrade. Han träffade ett riktigt hårt slag som sänkte Nathan och sen följde han upp med en giljotin som förhoppningsvis gör att Papy kommer ut i världen till de stora galorna. Det är dags att han prövas mot de bästa nu.
Segerintervju med Papy
Thales Leites vs. Tor Troéng
Sen var det dags för galans största underdog att gå match mot Thales Leites som varit uppe i match om bältet i UFC mot Anderson Silva. Ja, Tor hade inte mycket att ge i den här matchen men det kändes så synd. Tor körde helt enkelt fel taktik mot Thales vilket alltid är lätt att sitta på sidan och hävda, men när han tog ner Thales i andra ronden blev han rätt lätt reversad. Matchen var strax efter det över. Lite trist att inte TV4sport visade matchen för det skulle vara kul att titta på den lite mer noga.
Tor är väldigt lovande, men blev matchad för tufft här och får jobba sig tillbaka mot toppen. Jag tror Tor kan gå långt.
Thales var rolig och extremt ödmjuk. Som ni märker i intervjun så ber han plötsligt mig om ursäkt och det var för att han råkade spotta en rejäl klump med spott och svett rakt på min kind. Efter intervjuerna backstage var över och tiden gick lite så var Thales fortfarande extremt schysst och ödmjuk. Verkligen hur trevlig som helst.
Redan vid den här matchens slut började en del skruva på sig och jag såg faktiskt några som märkligt nog tycktes sticka från hela galan. Hörde av Rauk sen senare att ännu fler drog efter Rezas match och Davids.
Segerintervju med Thales
Carlo Prater vs. Reza Madadi
Reza är verkligen en fighter som jag tror skulle passa helt sjukt bra i UFC eller TUF för den delen också. MMAbloggen skrev efter matchen att de tyckte Reza skulle ”dominerat mer” och ”leverera stor show” och jag tycker det är ren och skär BS faktiskt. Reza gör en korrekt och taktisk match mot en kille som väger 80 pannor! Ska han då dominera mera? Det kan verka som att Prater inte gjorde mycket, men det var ju för att Reza stängde alla dörrar. Reza visade att han är redo för större galor och det nu. Väldigt stark och bra insats som gjorde att Reza plockade ännu ett ”namn” .
Segerintervju med Reza
David Bielkheden vs. Daniel Acacio
Man kan säga mycket om den här matchen och jag tänker undvika att bli långrandig om något andra för fram redan. Jag tycker David Bielkheden vann den här matchen eller att det snarare blev oavgjort men att det då ska utses en vinnare och den vinnaren borde då vara David. Det som enligt August (tack för samtalet efter galan August, snackar gärna vidare. Kanske borde jag bli poängdomare? Göra ett reportage om det, vad säger ni läsare?) avgjorde matchen till Acacios fördel var regeln under paragraf 20 i den svenska regelboken nämligen:
20.10 Sparkar och knän mot huvudet på en stående motståndare när man själv befinner sig i aktiv markposition
Att ens domaren sen tar ett poäng av David är också väldigt hårt dömt då det är några sekunder kvar och sparken inte var varken hård eller avgörande. En varning hade varit klart bättre. Men okej, det var ett regelfel av David på en väldigt dålig regel skulle jag säga. Det är okej att spark någon som står upp men inte en up kick på en stående motståndare? Dessutom är det ju en tolkning om verkligen David var ”aktiv i markposition” vad nu ens det betyder. Regler ska vara klara och inte som den där, luddigt skriven.
Men okej, låt oss gå vidare till rond två. Även denna rond har jag nu studerat och håller totalt fast vid min första analys. Jag var nästan övertygad om att jag framför tv:n och med tidtagarur osv. skulle se det som August såg nämligen en 10-10 rond. Något som August efter galan menade också var ”rätt sätt att poängsätta den ronden”. Jag kan erkänna att ronden var rätt jämn, men det finns inte många domare i USA ens som skulle döma annat än till Davids fördel i den ronden faktiskt. Men låt oss titta lite på vad de svenska reglerna faktiskt säger om domslutskriterier:
29.1 Den tävlande som kontrollerar och dominerar matchen och som är mest effektiv inom områdena: Striking (slag och sparkar) i stående kamp, clinch (stående brottning), kast/nedtagningar, positionskontroll, striking i markkamp samt submissionförsök (låsförsök) utses som rondvinnare. Det skall vara väl utförda tekniker, enbart aggressivitet premieras inte.
29.2 Att ligga överst i guard (dvs. överst i markkamp med motståndarens ben runt överkroppen) skall endast anses vara en dominant position om den tävlande försöker avsluta matchen (effektiv striking alternativt submissionförsök) eller förbättra sin position (passera guarden). En tävlande som endast håller ner sin partner utan att aktivt försöka vinna skall ej anses vara dominant.
29.3 Om de tävlande är jämna i offensiva moment skall det defensiva arbetet bedömas: Blockeringar mot slag och sparkar, försvar mot nedtagningar, vändningar från en bottenposition till överst eller till stående.
29.4 Om de tävlande är jämna såväl offensivt som defensivt så skall den tilldelas vinsten som varit mest aktiv och som försökt vinna mest.
Alla poängdomare kan ta dåliga beslut, det är som med allting som ska bedömas av en människa, men utifrån reglerna ovan så är det uppenbart att David vann rond två faktiskt. Martin såg samma som mig när han skrev livebloggen och även de flesta andra på plats ansåg att David (iaf som jag snackade med och har läst efter) vann den ronden. Så även Joachim Hansen som väl får anses vara rätt så erfaren för att uttrycka det milt.
Rond tre sen gick uppenbarligen till David så jag räknade med Draw men med David som segrare då det var en titelmatch. Matchen dömdes till Acacio vilket var galans utan tvekan sämsta domslut. Det är bra att David Bielkheden överklagat domslutet då all genomlysning i idrott är bra. MMA är en förhållandevis liten sport i Sverige när det kommer till aktiva ledare, tränare och idrottare. Det är då extra viktigt vilka som är domare.
Jag intervjuade bara segrare på galan, men försökte direkt efter matchen ta en intervju med David, men han ville inte. Med all rätt var han väl upprörd. Istället snackade jag med en av hans tränare om saken.
Jag intervjuade också plikttroget en glad Acacio vilket verkligen inte var det lättaste ska erkännas. Men jag försökte vara objektiv just då. Acacio är ju en schysst kille och går inte att klandra för det dåliga domslutet.
Joachim Hansen vs. Sami Aziz
Fjäderviktsmatchen såg jobbig ut för Aziz i förväg. Jag visste att jag skulle vinna en normal Svenssons månadslön före skatt om Aziz vann matchen, men såg det inte som speciellt troligt. Jag trodde dock att Aziz skulle försöka stå mer med Hansen och ta lärdom av den ändå relativt nyliga förlusten Hansen hade stående, men som Hansen sa i intervjun så träffa han Aziz tidigt och sen blev det ”brottnings-mode” för Aziz del. Ska bli intressant att se Hansen gå en match om bältet på kommande Superiorgala.
Segerintervju med Hansen
Efteråt
Allmänt trött och seg i kroppen snackade jag lite skit med Kimuragänget som alltid är schyssta och ödmjuka. Kul att det är god stämning mellan så gott som alla svenska MMA-sidor. Jag snackade sen lite skit med en del fighters innan det blev dags att packa ihop tillsammans med resten av gänget. Jag, Rauk och Elin stack sen iväg med tunnelbana och träffade på Alexander Gustafsson med flickvän. Alex är verkligen sjukt trevlig och en bra representant för svensk MMA känner jag. Jag vet att jag säger att alla är trevliga och liknande ord, men faktum är att alla som jag skrivit är det är verkligen det på riktigt.
Jag och Rauk rörde oss vidare till Odenplan för en kebab och känslan av att Stockholm är litet infann sig då vi där träffade en del skittrevliga MMAnytt-läsare och sen också huvuddomaren. Givetvis kunde jag inte låta honom vara utan ville höra hans syn om vem som vann mellan Bielkheden och Acacio. Han påpekade att ”Alla” frågade honom den frågan och jag kan förstå det. Han såg det hela som en draw men tvekade en del. Jag frågade också om han funderade på att stoppa matchen i slutet då David hade mount och slog på Acacio som fick ta en del rätt bra träffar. Han sa då att han inte ens tänkte tanken ungefär. Kort därefter sprang fightern Mohammed ”Momo” Babadivand in på kebabstället och slog sig ner hos oss. Allting kändes som att det kunde ledas tillbaka till MMA den där natten.
Vi tre Amigos tog oss hemåt och surrade MMA mest hela tiden. Den natten sov jag gott sen kan jag lova.
Tack
Jag vill tacka alla er som kom fram och snacka och var så jäkla trevliga, Superior Challenge för samarbetet, alla schyssta fighters och all media som var på plats. Tillsammans gör vi att MMA växer i Sverige och det känns riktigt kul. För bara två år sen var jag så gott som totalt ointresserad av Svensk MMA, men nu känns den riktigt intressant. Ge svensk MMA några år till och vi kommer ha en handfull fighters som fightas i de största galorna i världen och kanske även en vacker dag UFC i Globen!?
