Här kommer är mina spekulationer om kommande matcher för deltagarna på huvudkortet på UFC 164: Henderson vs Pettis som är tänkta som en grund för vidare diskussion.
Anthony Pettis
Under en period har det varit många domslut när det kommer till titelmatcher i lättvikten. Det var därför skönt att se att det inte fanns några tveksamheter kring denna seger och att vi förhoppningsvis slipper den omedelbara returmatchs-karusellen ett tag framöver.
Att Pettis har siktet inställt på fjäderviktsmästaren Jose Aldo får han lägga på hyllan. Först har han en del saker att reda ut i sin egna viktklass innan det kan komma på tal. Förutsatt att TJ Grant återhämtat sig från sig hjärnskakning, som han ådrog sig under ett träningspass i förberedelserna för att utmana om titeln, är det nu hans tur.
Benson Henderson
Bara för några dagar sedan tyckte jag att det kändes som en bra idé för Rafael Dos Anjos att ställas mot Josh Thomson. Just nu tycker jag att det känns som en ännu bättre idé att brassen får möjligheten att gå match mot Henderson. Den forne mästaren har mött många av lättviktarna i det översta skiktet i UFC och även besegrat dem. Men han har ännu inte haft Rafael Dos Anjos på menyn och det låter lockande.
Josh Barnett
Även om det var Rothwell som var sugen på att möta Travis ”Hapa” Browne tycker jag att hawaiianen passar bättre i en match mot ”The Warmaster”. Barnett gjorde en strålande insats under galan och samma kan man säga om Browne som klarade av initiala stormen mot Alistair Overeem och tog hem segern. Timingen är den rätta för dessa tungviktare att drabba samman.
Frank Mir
Tre förluster på raken för Mir men han sitter ganska säker i UFC trots detta. Särskilt då han förmodligen kan få med sig några i att matchen stoppades för tidigt. Jag är inte en av dem i alla fall. Men om han inte säkrar segern i nästa match misstänker jag att hans tid i UFC är över och eventuellt också den aktiva karriären i stort. Nästa match skulle kunna vara Alistair Overeem som även han är i stort behov att få sin hand höjd efter en match.
Chad Mendes
Det är på håret att jag vill säga att det är dags för ytterligare en titelmatch för Mendes. Väljer istället att säga att om han tar sig förbi Cub Swanson för andra gången i karriären så väntar nästa returmatch mot Jose Aldo eller vem som kommer vara mästare när det ska bege sig.
Clay Guida
Grottmannen med det vilda rörelsemönstret har nu förlorat tre av sina fyra senaste matcher och han behöver verkligen hitta tillbaka till att vinna, för annars åker han ur UFC oavsett hur populär han är. Jag vill se honom mot Dennis Siver. Det blir förmodligen en tuff och intressant match för dem båda som inte behöver bli särskilt vacker då Guida kommer vilja klincha och Siver vill sannolikt hålla distansen. Men det behöver inte alltid vara vackert för att underhålla mig.
Ben Rothwell
Efter att ha sett Palelei mot Krylov på galans underkort var det härligt att istället bevittna att Rothwell klarade av att röra sig ordentligt över oktagonens utrymme som elitidrottare bör. Att höra beskrivningen ”en gigantisk Clay Guida” av kommentatorerna säger en del. Sen att han använt TRT inför denna match fäller en skugga över den observationen.
Rothwell ville ha Travis Browne men jag ser det inte hända, inte nu i alla fall med tanke på att Rothwell varvat vinst med förlust den senaste perioden. Han behöver en vinstsvit och första steget mot en sådan skulle kunna komma mot vinnaren av Gabriel Gonzaga vs Shawn Jordan som kommer att gå av stapeln på UFC 166.
Brandon Vera
Återkomsten till tungvikten blev inte riktigt vad han hade hoppats på, men jag tror fortfarande att valet att gå upp en viktklass var det rätta för Vera. Han kommer (minst) få ytterligare en chans i UFC och i nästa möte skulle det kunna bli match mot Nikita Krylov som förlorade i sin debut på underkortet av denna gala. Motståndet skulle vara en riktig bjudning för ryssen med tanke på att Vera är ett väletablerat namn, men då amerikanen inte har presterat på senare tiden får han leva med att möta motstånd från nedre skiktet av viktklassen.
Dustin Poirier
Hela matchen mellan dessa två talanger var mycket underhållande, men den första ronden var superb. Särskilt från Poiriers sida. Han fick in de rena träffarna men var nära att straffas för sin oförsiktiga attack från topposition när Koch smällde på en triangel och försökte släcka lyset för ”Diamond”. Poirier tog sig ur skruvstädet och tackade för visat intresse genom att sänka Koch och även implementera effektiv ground and pound och sedan fortsätta att dominera resten matchen.
Även om Poirier rankingmässigt ligger en bit bakom Darren Elkins har de båda hög fart mot toppen av viktklassen och ett möte dem emellan välkomnas.
Erik Koch
Trots att han gjorde mycket rätt i matchen slutade det med en svidande förlust och en lång resa ner i rankinglistan. För att ta sig upp behöver åter igen visa vad han klarar av och den bäste motståndaren för det i dagsläget är i mitt tycke veteranen Mike Brown.
