Eddie Alvarez sitter för tillfället inne med ett Bellator-bälte i lättvikt och ett MMA-rekord på 21-2. De enda två förlusterna han har åkt på är mot Shinya Aoki och Nick Thompson, och just nu är han på sex raka vinster. På lördag så försöker han på sig sin sjunde raka vinst mot Pat Curran på Bellator 39 där han ska försvara sitt lättviktsbälte.
Trots den här imponerande meritlistan så är han en bra bit ifrån samma kändisskap som andra lättviktare i UFC, trots att dom inte sitter inne med något bälte. Och det här är rätt skruvat enligt honom själv:
”…They’re only important names why?” säger Eddie Alvarez ”Because they fight for the UFC. Or else they’d be nobodies. The UFC does a great job of pushing them, and they’re popular. It doesn’t mean they’re talented. It just means they’re known. I guarantee that if you put them in a tournament structure like Bellator, they’re not going to win it every time.
Gray Maynard? Kenny Florian? All these guys, they’re UFC fighters, that’s all. They’re pushed by the UFC, but when they leave the UFC, they’re forgotten. When’s the last time you heard Josh Neer’s name? You haven’t. When’s the last time you heard about Roger Huerta? You haven’t. They’re no ones anymore. What were they two years ago? They were superstars.”
Han har en väldigt bra poäng den där Alvarez. Människor anser automatiskt att en person från UFC är bäst, helt enkelt bara för denna person tävlat i UFC. Att ha varit i UFC är en stor bonus på ditt lönekonto på minde organisationer, bara på grund av att de har hjälpt dig att skapa dig ett välkänt namn.
UFC kan det här med hype. De är experter på det, men förr eller senare kommer det och biter en i rumpan. Men än så länge finns det ingen som helst anledning för UFC att trappa ner på hypeandet, för just nu har de ingenting att förlora på det.
