Francis Ngannou var en professionell boxningsdebutant, Tyson Fury regerande tungviktskung – och nästan alla förutsatte att nivåskillnaden skulle avgöra kvällen. Tre år senare medger Fury vad som låg bakom en av karriärens mest obekväma matcher. Han hade sett mötet som ett skådespel snarare än ett verkligt hot. När Ngannou skickade honom i golvet förändrades allt.
Det var i den tredje ronden som bilden av matchen sprack.
Francis Ngannou, tidigare tungviktsmästare i UFC och utan en enda professionell boxningsmatch bakom sig, träffade Tyson Fury med en vänsterkrok och skickade britterna ner på canvasen i Riyadh i oktober 2023. Fury reste sig, tog sig igenom tio ronder och vann på delat domslut, men resultatet möttes av omfattande protester.
Nu beskriver Fury själv hur långt hans egen inställning hade varit från den som normalt följer med en match på den yttersta världsnivån.
– Jag förberedde mig inte särskilt mycket för honom eftersom jag inte såg honom som en riktigt bra boxare. Jag visste att han var stark, men det finns nivåer inom boxningen, säger Fury i en intervju med ALF Global.
Det handlade inte om att han betraktade Ngannou som ofarlig. Snarare hade Fury sorterat matchen i en annan kategori redan innan första gonggongen.
– Om jag möter en världsmästare tänker jag: ”Det här är en världsmästare, nu är det på riktigt.” Men när du gör en sådan uppvisningsmatch är det inte riktigt en match. I mitt huvud var det ingen riktig fight.
”För mig var det en lek”
Skillnaden mellan de två männens ingång till kvällen kunde knappast ha varit större.
Ngannou hade lämnat UFC som organisationens regerande tungviktsmästare och tagit steget in i boxningen mot en av generationens främsta tungviktare. För honom innebar matchen möjligheten att förändra sin position i kampsportsvärlden på en enda kväll.
Fury beskriver sin egen inställning betydligt mer avslappnat.
– För Ngannou var det: ”Stor match, jag ska möta Tyson Fury!” För mig var det en lek, ett spel.
Den inställningen höll fram till dess att Ngannous vänsterkrok landade.
Fury hade varit nere tidigare. Deontay Wilder hade golvat honom på ett sätt som såg ut att ha avslutat deras första möte 2018, innan Fury reste sig i en av de mest omtalade sekvenserna i modern tungviktsboxning. Där fanns dock ingen tvekan om vad Fury hade gått in i: en titelmatch mot en obesegrad knockoutartist vars högerslägga hade definierat en hel karriär.
Ngannou skulle, åtminstone på pappret, vara någonting helt annat.
Det var precis därför situationen blev så farlig.
När Fury i dag jämför de två männens slagkraft är han ändå tydlig med vem som träffade hårdast.
– Wilder. Väldigt tung puncher. Förmodligen en av de hårdaste genom tiderna i tungvikten.
Och Ngannou?
– Han är en stark kille, en stor kille, men han slår inte som Wilder. Inte en chans.
Ngannou förändrade sin karriär på tio ronder
Ändå behövde Ngannou bara en kväll för att göra något som få hade trott var möjligt.
Han förlorade matchen på domarkorten, men hans prestation gjorde honom omedelbart relevant även utanför MMA. En man som hade gått in i ringen som boxningsdebutant lämnade den med en knockdown mot Tyson Fury och med ett betydligt större kommersiellt värde än tidigare.
Belöningen kom fem månader senare.
I mars 2024 ställdes Ngannou mot Anthony Joshua, en helt annan sorts uppgift och den här gången utan överraskningsmomentet från Fury-matchen. Joshua tog kontroll direkt, golvade Ngannou och avslutade honom brutalt i den andra ronden.
De två matcherna blev nästan varandras motsatser. Mot Fury fick Ngannou omvärlden att ifrågasätta hur stor skillnaden egentligen var mellan en elitfighter från MMA och en elitboxare. Mot Joshua blev skillnaden skoningslöst synlig.
För Fury har erfarenheten inte gjort honom till motståndare till crossover-boxning. Snarare tvärtom.
”I dag handlar allt om popularitet”
Conor McGregor mot Floyd Mayweather öppnade dörren för den moderna vågen av matcher mellan MMA-profiler och boxare. Anderson Silva följde senare med segrar över bland andra tidigare UFC-mästarna Tito Ortiz och Tyron Woodley, medan nya namn fortsatt att tala om samma väg.
Fury nämner själv den kommersiella sidan som avgörande. Ilia Topuria är en av MMA-stjärnorna som har visat intresse för boxning, och för Fury finns ingen anledning att stänga dörren så länge publiken vill se matcherna.
– Om de är populära och kända kan de gå över till vilken annan kampsport som helst, för i dag handlar allt om popularitet. Hur många biljetter kan de sälja? Hur många visningar kan de generera?
Han går längre än så.
– Jag tycker att det är bra. Jag tycker att det är bra för båda sporterna. Bra för MMA och bra för boxningen.
Furys syn på saken passar också hans egen filosofi kring sporten. Han beskriver boxningen som lika delar elitidrott och underhållningsindustri, där skicklighet inte ensam avgör vem som får de största kvällarna och de största checkarna.
– Boxning är showbusiness. Boxning är Hollywood. Boxning är film. Fansen måste bli underhållna.
Den filosofin hjälpte till att skapa matchen mot Ngannou.
Den höll också på att kosta Tyson Fury betydligt mer än han hade räknat med.
Han gick in i ringen mot en debutant och trodde att kvällen skulle vara ett spektakel. I den tredje ronden låg tungviktsmästaren på golvet och tittade upp mot domaren. Resten av matchen blev någonting helt annat än den lek han hade föreställt sig.
Följ oss på Instagram, Facebook och YouTube för fler nyheter, exklusiva intervjuer och highlights!
