Manoel Sousa tog sin andra raka UFC-seger när han besegrade Richie Miranda via enhälligt domslut på UFC Vegas 120. Bara månader tidigare förändrades brasilianarens liv av en bonus på 100 000 dollar – omkring 950 000 kronor – efter knockoutsegern i debuten. För mannen som en gång skalade kokosnötter för cirka 45 kronor om dagen fick pengarna en alldeles särskild betydelse.
Samtliga tre domare hade Sousa som vinnare med 29–28 efter tre fulla ronder mot Miranda. Segern gav honom en perfekt start på UFC-karriären med två vinster på lika många försök, men också en påminnelse om hur snabbt tillvaron har förändrats.
För inte särskilt länge sedan såg arbetsdagarna helt annorlunda ut.
I hemstaden Acaraú i Ceará började Sousa klockan sex på morgonen. Tolv timmar senare kunde omkring 2 000 kokosnötter ha passerat genom hans händer.
Betalningen: 25 reais om dagen, ungefär 45 svenska kronor.
När arbetsdagen var slut återstod MMA-träningen.
100 000 dollar förändrade livet
Vägen bort från kokosfälten tog Sousa genom de mindre MMA-scenerna, med kortare sejourer i Bellator och PFL, innan möjligheten som förändrade karriären kom på Dana White’s Contender Series.
Sousa avslutade Cristian Perez och säkrade sitt UFC-kontrakt.
I debuten mot Bolaji Oki kom nästa genombrott. Sousa knockade sin motståndare i den tredje ronden och belönades med en prestationsbonus på 100 000 dollar, motsvarande omkring 950 000 svenska kronor.
För en fighter som hade arbetat tolvtimmarspass för några tior om dagen var det svårt att placera summan i samma verklighet.
– De pengarna kommer att göra en enorm skillnad i mitt liv. Enorm. För någon som brukade öppna 2 000 kokosnötter för 25 reais… Det är galet. Det är som en film som spelas upp i huvudet, något man inte ens kan förklara, berättade Sousa för MMA Fighting.
Skillnaden blir nästan absurd när siffrorna ställs bredvid varandra.
Med den gamla dagslönen hade Sousa behövt arbeta över 20 000 arbetsdagar för att tjäna ihop motsvarande UFC-bonusen – utan hänsyn till skatter, växelkurser eller andra ekonomiska faktorer.
En enda kväll i UFC hade förändrat förutsättningarna.
Frågan var vad han skulle göra med pengarna.
Åkte hem efter fyra år
Sousa hade inte varit hemma i Acaraú på fyra år.
MMA-karriären hade krävt hans fulla uppmärksamhet och besöken hos familjen fått vänta. Efter UFC-genombrottet bestämde han sig för att återvända.
Hans mamma Maria da Conceição visste att sonen skulle komma.
Hon visste inte när.
Sousa höll tidpunkten hemlig för att kunna överraska henne. När han väl kom hem hade han dessutom bestämt vad en del av pengarna skulle användas till.
Han renoverade och möblerade hennes hus.
– Jag renoverade mammas hus för att ge henne ett bättre liv och göra det bekvämare för henne, något hon aldrig haft. Det är en fantastisk känsla. Det ger mig så mycket tillfredsställelse att kunna göra det för henne.
För Sousa var bonusen inte längre bara ett kvitto på vad han hade åstadkommit inne i buren. Pengarna gjorde det möjligt att ge tillbaka till personen som burit en stor del av hans resa.
– Hon är min största motivation. Gud kommer först, men utan henne är jag ingenting.
Överraskningen fungerade.
– Hon var otroligt glad. Hon blev ännu gladare eftersom jag dök upp som en överraskning. Jag hade sagt att jag skulle komma, men inte när. Det hade gått fyra år sedan jag var där eftersom jag varit så fokuserad på min karriär.
Pappan fick aldrig uppleva framgången
Hemkomsten bar också på en tom plats.
Sousas pappa dog innan sonen hann slå igenom i UFC. Han fick aldrig se knockouten mot Oki, bonusen på nästan en miljon kronor eller vad pengarna gjorde möjligt för familjen.
När Sousa talar om honom återkommer han till arbetet och uppoffringarna.
– En annan sak som gör mig känslosam är att min pappa inte lever och får se framgångarna jag har nu. Jag är säker på att han, var han än befinner sig vid Herren Jesus sida, är lycklig över sonen han lämnade kvar på jorden.
Minnet av pappan handlar inte främst om MMA.
Det handlar om försörjning.
– Jag är väldigt stolt över honom eftersom han kämpade oerhört hårt för att uppfostra oss. Han gick bort, men lämnade oss väl förberedda för livet i den här världen.
Nu kunde sonen själv göra något som tidigare legat långt bortom hans ekonomiska möjligheter.
Grät på sängkanten före sparringen
Det fanns kvällar då vägen mot UFC inte kändes särskilt romantisk.
Sousa blev professionell MMA-fighter 2019, men drömmen om att leva på sporten innebar länge att arbete och träning behövde existera sida vid sida.
Fredagarna kunde vara särskilt brutala.
Efter arbetsdagen väntade sparring. Sousa kunde komma hem efter timmarna på kokosfälten, sätta sig på sängkanten och känna hur motståndet mot ännu en fysisk urladdning tog över.
Ibland började han gråta.
– Jag skäms inte för att säga att jag många gånger kom hem från jobbet på fredagen, när det var sparring, satte mig på sängkanten och grät.
Han visste vad som väntade om han reste sig.
– Jag grät eftersom jag inte ville gå och visste hur mycket press som väntade. Men när man väl kom till gymmet och började träna, började slåss med lagkamraterna, var energin helt annorlunda.
Sousa gick dit ändå.
Vecka efter vecka blev det en investering i en möjlighet som ännu inte existerade.
– Jag visste att det på något sätt skulle kunna ge mig en möjlighet. Det handlar om att ha tro.
De första åren som fighter var dessutom långt från dagens bonuscheckar.
– När man börjar fightas betalar man faktiskt för att få fightas. Det är ett slit för att allt ska kunna vara värt det i framtiden.
Den framtiden har nu kommit snabbare än Sousa själv verkar ha hunnit vänja sig vid.
Vann igen – men sågade sin egen insats
På UFC Vegas 120 väntade Richie Miranda.
Sousa tog matchen med kort varsel mot en motståndare som anlände till UFC med sju raka segrar bakom sig från LFA. Miranda hade vunnit organisationens lättviktstitel och försvarat bältet två gånger på 13 månader.
Sousa hade redan före matchen räknat med att amerikanen skulle söka brottningen.
– Jag är säker på att han inte kommer vilja stå och byta slag med mig eftersom han inte har tunga händer. Jag kommer försöka avsluta matchen via knockout. Jag vet att han kommer försöka ta ner mig, för när den första stora träffen sitter vill ingen stå kvar och byta slag med mig.
Den knockout han jagade kom aldrig.
Miranda stod emot pressen och matchen gick samtliga tre ronder. När domarnas poängkort lästes upp fanns däremot ingen oenighet om vinnaren.
29–28.
29–28.
29–28.
Manoel Sousa hade sin andra raka UFC-seger.
– Jag mår väldigt bra. Jag vill tacka alla. Först av allt vill jag tacka Gud och ge honom äran. Utan honom hade jag inte varit här, sade Sousa i segerintervjun efter UFC Vegas 120.
Att Miranda försökte ta matchen till mattan kom inte som någon överraskning.
– Jag visste att han skulle försöka ta ner mig under hela matchen och vi var förberedda på det.
Sousa hade kunnat nöja sig där. Han hade accepterat matchen med kort varsel, klarat vikten och besegrat en fighter som kom med sju raka vinster.
Själv såg han något annat.
– Jag tycker inte att jag gjorde en särskilt bra prestation eftersom jag blev inkallad med kort varsel. Men jag kom hit, gjorde det jag skulle, klarade vikten och kunde gå matchen. Jag är väldigt tacksam mot UFC.
Löftet efteråt var kort.
– Vi kommer tillbaka bättre.
Från 45 kronor om dagen till två UFC-segrar
Två matcher har gett Manoel Sousa två helt olika introduktioner till livet i UFC.
Mot Bolaji Oki kom knockouten, bonusen på 100 000 dollar och pengarna som gjorde det möjligt att förändra mammans hem. Mot Richie Miranda behövde han arbeta i tre fulla ronder innan tre domare gav honom samma besked.
29–28.
Resultatet är 2–0 i UFC.
Bakom siffrorna finns en annan jämförelse som fortfarande följer honom.
Omkring 2 000 kokosnötter under en arbetsdag. Tolv timmar från morgon till kväll. Cirka 45 kronor i betalning.
Sedan träningen.
– Till och med nu när jag slåss i UFC är det som att en film spelas upp i mitt huvud. Se varifrån jag kommer och var jag är i dag. Jag föreställde mig aldrig att jag skulle vara här.
Efter debuten kunde Sousa ha använt bonusen som beviset på att han äntligen lämnat det livet bakom sig.
Han gjorde något annat.
Efter fyra år borta åkte han tillbaka till Acaraú och använde framgången till att ge sin mamma det bekvämare liv han själv hade kämpat sig fram till.
Följ oss på Instagram, Facebook och YouTube för fler nyheter, exklusiva intervjuer och highlights!
