Två raka förluster, ett allt tyngre viktliv och en växande känsla av att glädjen höll på att försvinna. Robert Whittaker valde att lämna mellanvikten bakom sig inför UFC 329, och efter den imponerande stoppsegern i debuten som lätt tungviktare beskriver den tidigare mästaren beslutet som precis den nystart han behövde. Nu ser han en oväntat snabb väg tillbaka till en titelmatch.
När Robert Whittaker klev in i buren på UFC 329 var det inte bara en ny viktklass som väntade. Efter nästan ett år utanför tävling och två raka förluster vilade betydligt större frågor över den tidigare mellanviktsmästaren. Kunde han fortfarande konkurrera på högsta nivå, eller var flytten till lätt tungvikt början på slutet för en av UFC:s mest meriterade profiler?
Svaret kom med en stoppseger mot Nikita Krylov, men enligt Whittaker började den verkliga förändringen långt före matchkvällen i Las Vegas.
– Jag behövde hitta kärleken till sporten igen. Jag behövde hitta tillbaka till resan och förändra hur allting kändes.
Hur bantningen tog glädjen från sporten
Under flera år tillhörde Whittaker världseliten i mellanvikt, men bakom resultaten växte en annan verklighet fram. Kroppen svarade allt sämre på de hårda viktnedgångarna och de sista veckorna av träningslägren blev allt svårare att hantera.
Han beskriver hur återhämtningen successivt försämrades och hur han redan flera veckor före invägningen började känna sig ovanligt skör.
– De sista lägren, ungefär fyra eller fem veckor före match, började jag känna mig riktigt fragil. Återhämtningen bottnade helt. Jag kände mig inte bra, presterade inte på träningen och blev bara svagare.
Den fysiska belastningen påverkade också allt utanför gymmet.
När energin försvann blev träningen mindre lustfylld och familjelivet lidande. I stället för att fokusera fullt ut på nästa motståndare började tankarna kretsa kring hemmet i Australien, hustrun och barnen.
– Jag längtade bara hem. Det blev nästan så att min uppmärksamhet delades mellan att vilja åka hem och att prestera.
Tvivlet växte inför debuten i lätt tungvikt
Beslutet att lämna mellanvikten var långt ifrån okomplicerat.
Whittaker visste att många tidigare toppnamn hade försökt samma sak utan framgång, samtidigt som omvärlden ifrågasatte om han verkligen hade storleken för lätt tungvikt.
Han berättar att han, kanske mot bättre vetande, ofta läser diskussioner om sig själv på Reddit.
– Jag utsätter mig nog för det själv. Kanske för att vänja mig vid kritiken och bygga upp ett tjockare skinn.
Den här gången letade sig kommentarerna närmare än vanligt.
– Kanske påverkade det mig lite. Jag hade redan mycket nerver inför matchen. Jag kom från två raka förluster och alla har sett hur den här historien brukar sluta när en mellanviktare går upp en viktklass.
Till slut valde han att stänga ute bruset.
– Jag behövde mata tron och svälta tvivlet. Lyssna på människorna som faktiskt vet vad de pratar om.
Segern förändrade bilden direkt
Stoppsegern mot Krylov blev mer än en lyckad debut.
Den gav Whittaker ett kvitto på att beslutet varit rätt och placerade honom omedelbart i diskussionen om divisionens toppskikt.
Själv menar han att läget i lätt tungvikt öppnar ovanligt stora möjligheter.
– Divisionen är full av chanser just nu. Jag kan bokstavligen vara en bra prestation från att slåss om titeln.
Samtidigt vill han inte börja peka ut specifika motståndare.
– Jag har aldrig valt mina matcher. Jag ger UFC en tidsram och sedan fyller de den med någon som ligger ovanför mig.
Pensionen får vänta
För bara några månader sedan var framtiden betydligt mer osäker.
Whittaker berättar att han under uppehållet efter den senaste förlusten tog ett steg bort från sporten och försökte leva ett mer vanligt familjeliv. Den perioden fick honom att inse hur starkt MMA blivit en del av hans identitet.
– När man har tävlat så länge blir det mindre ett jobb och mer en del av vem man är. När det försvinner kan man känna sig ganska vilsen.
Det var också då han insåg att han ännu inte var färdig.
Den här gången är inställningen annorlunda. Han tänker fortsätta så länge träningen fortfarande känns meningsfull och lustfylld, men har redan en tydlig bild av hur karriären ska avslutas.
– När jag känner att jag börjar släpa mig till träningen igen, då vet jag att det är dags. Då vill jag göra en sista match i Australien och avsluta på rätt sätt.
Efter UFC 329 känns den dagen betydligt längre bort än den gjorde för bara några månader sedan.
– Livet är bra. Jag vaknar varje dag och ser fram emot nästa.
Följ oss på Instagram, Facebook och YouTube för fler nyheter, exklusiva intervjuer och highlights!
